Hur jobbar Expressens grävgrupp?

Publicerad
Uppdaterad
Hur jobbar Expressens grävgrupp? Hur noggrann är faktakontrollen? Vilka principer gäller när reportrarna utrustas med dold kamera?
Här berättar vi om tankarna bakom grävgruppen.

Grävgruppen - bakgrund

Expressen startade Grävgruppen hösten 2006. Uppdraget var att effektivare gräva fram egna avslöjanden.
Nyhetsflödet blir allt mer intensivt och oöverskådligt. Makthavarna blir - genom staber av informatörer och PR-konsulter - allt skickligare på att dölja missförhållanden och skandaler, som allmänheten borde få reda på.
Vi är övertygade om att det i det läget är viktigare än någonsin att lägga resurser på att också gå på djupet.
Tanken med grävgruppen är att rutinerade reportrar ska få chansen att lägga mer tid och resurser på att ta fram missförhållanden som vi annars kanske aldrig hade fått kunskap om.
Här är kort om hur vi arbetar - och hur du kan påverka våra publiceringar.

Anonyma källor

Din anonymitet som tipsare är skyddad genom Tryckfrihetsförordningen, som är en grundlag. Expressen röjer inga källor.
Under arbetet med flera av de senaste årens stora avslöjanden - som Mockfjärdsrevolvern, Carl Bildts optionsaffärer, Maria Borelius-affären, Helikopterskandalen i Afghanistan, Brillo-boxarna och kritiken mot försvarets specialenheter - har vår grävgrupp använt sig av anonyma källor, uppgiftslämnare som av olika skäl inte vill att deras identiteter ska avslöjas.
Vi är beroende av samarbete med anonyma källor och vi gör allt för att garantera att de hålls anonyma, också i framtiden.
I artikeln här intill - under rubriken ”Tipsa oss” - kan du läsa mer om hur du går tillväga för att tipsa våra reportrar. Här finns konkreta råd till dig som har någonting känsligt som du vill berätta, men samtidigt är osäker på hur du ska gå tillväga för att ingen ska få reda på att det är just du som lämnat uppgifterna till redaktionen.

Wallrafferi och dold kamera

Expressens grävgrupp arbetar ibland med så kallat wallrafferi. Uttrycket har fått sitt namn efter den legendariske tyske undersökande journalisten Günther Wallraff.
Wallrafferi innebär att reportern uppträder som någon annan, och inte redovisar sitt journalistiska uppdrag.
I dessa reportage använder vi ofta dold kamera för att dokumentera det som sker och sägs.
Wallrafferi och dolda kameror är en journalistisk metod som vi använder när vi bedömer att det inte går att få fram uppgifterna vi är intresserade av med ordinarie journalistiska metoder.
Metoden ska dock användas restriktivt och varje wallrafferi ska i förväg godkännas av chefredaktören.
De personer som vi filmar med dold kamera ska innan publiceringen informeras om detta, och beredas möjlighet att kommentera uppgifterna som ska publiceras.

Hur noga kollar vi uppgifter?

Vi strävar efter att alla uppgifter som publiceras ska vara bekräftade av flera oberoende källor. Uppgifter från anonyma uppgiftslämnare bör styrkas av andra källor, skriftliga eller muntliga.
Vi låter så långt det är möjligt de intervjuade i förväg ta del av sina citat och i vilket sammanhang de ska publiceras.
Vi är generösa med att låta kritiserade personer försvara sig. Vi låter alltid dem framföra sina bästa argument för sin sak.
Vi anlitar vid behov utomstående experter, forskare, jurister, ekonomer, för att faktagranska uppgifter i vårt researchmaterial.
Bilder och rörliga bildsekvenser som ska publiceras på expressen.se granskas för att säkerställa att de följer samma strikta regelverk som publiceringarna i papperstidningen.
Reportrarna i grävgruppen bereds möjlighet att ägna sig åt granskningar som kräver lång research. De jobbar ofta i par, med andra reportrar eller med en researcher under ständig ledning av chefen för grävgruppen.

Vi vill bli rättade

Expressens grävgrupp ska vara öppen för kritik och generös med utrymme för genmälen och tillrättalägganden.
Får vi kännedom om att en felaktig uppgift publicerats ska en rättelse publiceras skyndsamt.
Här under hittar du en länk du kan klicka på om du vill uppmärksamma redaktionen på att något inte verkar stämma i rapporteringen.

Vi behöver din hjälp!

Tips från läsarna är alltid en central del av nyhetsarbetet. Du kan alltid mejla eller ringa våra reportrar direkt, deras mejladresser och direkttelefonnummer finns i presentationen av redaktionen här intill.
Annars kan du mejla, sms:a eller mms:a på 71717, markera då ditt mejl "Grävgruppen" om du vill att det ska hamna hos just de reportrarna.

Mejla Grävgruppen här

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag