För första gången någonsin kan vi nu se vad den amerikanska försvarsmakten hade för grund för att hålla den svenske medborgaren Mehdi Ghezali inspärrad i fånglägret på Guantanamo i Kuba i 930 dygn.

Sammanfattas på fem sidor

Den amerikanska försvarsmakten sammanfattar på fem sidor Ghezalis bakgrund, gripandet och de fortsatta misstankarna mot honom.
Enligt USA greps Mehdi Ghezali och fraktades till Guantanamo för att "ge generell och specifik information om den kulturella, religiösa och etniska rekryteringen av muslimska utlänningar som deltar i hajj i Saudiarabien". (Hajj är den heliga pigrimsfärden till Mekka.)
I dokumentet som är skrivet i april 2004 rekommenderar USA att Ghezali ska hållas inlåst i fängelse också efter att han överlämnats till andra land, i detta fall Sverige.
Orsaken till att han fortsatt bör hållas inlåst är enligt den amerikanska försvarsmaktensmakten att han varit osamarbetsvillig, inte tillmötesgående och bedräglig under förhören.

Ändrat storyn

Ghezali har dessutom, sägs det i dokumenten, ändrat såväl sin urprungliga som senare versioner av sin berättelse.
I de hemligstämplade dokumenten knyts indiciekedjor, som i långa stycken bara förefaller att bygga på uppgifter från anonyma underrättelsekällor – vilka i sin tur beskrivs som ”känsliga”.
Dessa ”känsliga” källor uppges bland annat ha berättat att Mehdi Ghezalis pappa nyligen haft ett möte med en person som står terrornätverket al-Qaida nära och som ”möjligen” är Ansar al-Islams koordinator i Europa. Under det mötet ska den utpekade misstänkta personen ha arangerat så att Ghezalis pappa ska få ”all hjälp han kan behöva i Sverige”.
Enligt andra ”känsliga” uppgifter som refereras i dokumenten ska en svensk misstänkt flygplanskapare ha sagt att ”han inte personligen kände” Ghezali, men att han ”hade träffat” hans bror.

Utmålas som terrorist

Ytterligare en anledning som USA anger som skäl till varför Ghezali bör hållas fortsatt fängslad är att han nämnt publiceringen av en svensk tidningsartikel där han utmålats som terrorist, och att han sagt att ”hans liv var slut”.
I dokumenten nämns också särskilt att Ghezali under förhör berättat om en namngiven vän som hälsat på honom när han var i Saudiarabien. Enligt den amerikanska krigsmakten finns det ”känsliga uppgifter” som säger att det finns en svensk al-Qaida-agent som har samma förnamn, ”som specialiserat sig på att genom ficktjuveri finansiera al-Qaida-operationer”.
USA understryker också att Ghezali greps när han flydde tillsammans med 23 andra personer av arabiskt ursprung från olika länder. Vissa av dessa personer har senare, enligt dokumenten, erkänt att de hör till al-Qaida eller har kopplingar till andra terroristorganisationer.

Inte velat diskuterat

I dokumenten understryks att Mehdi Ghezali inte velat diskutera dessa personer, detaljer om sina resor eller de platser där han bott.
Enligt den amerikanska försvarsmaktens bedömning är Mehdi Ghezalis underrättelsevärde ”medium” (”medium intelligence value”), framför allt på grund av hans kunskaper om rekryteringstaktik i Saudiarabien, om en person som beskrivs ha al-Qaida-kopplingar (”al-Qaeda-facilitator”), om andra al-Qaida-medlemmars resor och personuppgifter, om säkra hus i Afghanistan och om al-Qaidas transit-rutter in och ut ur Afghanistan.
Den amerikanska försvarsmakten sammanfattar att Mehedi Ghezali är en ”misstänkt al-Qaida-medlem” och att han rest till Afghanistan för att stödja talibanerna. Han har, enligt USA, varit icke samarbetsvillig och han har hävdat att han flydde från Afghanistan tillsammans med 20 kvinnor och barn när uppgifter från gripandet (”his capture data”) säger att han greps i sällskap med personer som medgett att de är al-Qaida-mdlemmar.

Ses som "medium risk"

I dokumenten konstateras också att Mehdi Ghezali slagit fast att han inte kommer att ge USA någon information även om det innebär att han hålls fortsatt fängslad. Han beskrivs utgöra en ”medium risk” och att han möjligen kan utgöra ett hot mot USA, dess intressen och allierade.
Expressen var på måndagskvällen i kontakt med Mehdi Gezahli. Han ville då inte kommentera vad han ansåg om att dokumenten nu når offentligheten.