Jan och Helene Lundberg bor i en liten by utanför Arnäsvall i Örnsköldsvik kommun. För första gången träder de nu fram och berättar om tragedin som drabbade dem.
Det har snart gått två år sedan deras son Tomas Bergqvist, 30, och hans militärkollega Jesper Lindblom, 28, dödades efter ett sprängattentat i utkanterna av Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan den 25 november 2005.
Tomas Bergqvist hade fästmö och en drygt ett år gammal dotter när han reste i väg på sitt sista uppdrag.
Minnet av vad som hände Tomas lever mycket starkt hos föräldrarna.

”Mitt liv är förstört”

– Jag känner att mitt liv är förstört efter det som hänt, säger Helene.
Expressens avslöjanden om att det dröjde hela åtta timmar innan Tomas Bergqvist och hans militärkollega Jesper Lindblom kom under kvalificerad kirurgvård i Afghanistan upprör makarna.
– Det här har ingen inom försvaret berättat för oss. Jag vet inte, men kanske hade Tomas levt i dag om sjuktransporterna fungerat efter attentatet, säger Helene. Min syster tror det.
– Det är konstigt att deras fordon var så oskyddat, säger Jan.
Dagarna efter attentatet då Tomas svävade mellan liv och död var som ett mentalt inferno för makarna. Tragedin späddes på när de efter några dagar fick ett falskt dödsbud.
– Vi fick veta att Tomas dött på sjukhus i Tyskland. Men efter fem timmar fick vi plötsligt besked om att han levde.
De är båda mycket bittra på försvarets hantering av dem efter Tomas död.
– Efter begravningen har vi inte hört ett ljud från försvarsmakten. Ingen har ringt och undrat hur vi mår, säger Jan Lundberg.

Bara fästmön fick åka

Helene hade önskat att få möta sonen redan när han kom från Afghanistan med ambulansflyg till ett tyskt sjukhus.
– Hans fästmö fick resa. Men jag fick aldrig komma dit, säger Helene.
Föräldrarna fick i stället åka till Göteborg och Sahlgrenska sjukhuset dit Tomas fördes under stor sekretess några dagar senare. Flera av hans hemliga militära kamrater från SSG fanns i sjukhuset eller korridoren utanför när makarna kom till sjukrummet.
Det var då inte möjligt att rädda Tomas.
Fredagen den 9 december avled han.
Senare fick Jan och Helene Lundberg läsa Tomas avskedsbrev som han själv aldrig trodde att någon skulle behöva få läsa.
– Brevet visar verkligen att han älskade sin familj, säger mamma Helene.