Och först nu har Jan Guillou fått veta att det var hans bäste kompis Arne Lemberg - död sedan 1979 - som larmade Säpo om hans kontakter med KGB.
Jan Guillou och Arne Lemberg jobbade tillsammans på veckotidningen Fib-Aktuellt och blev goda vänner.
Efter en tid sökte Säpo upp både chefredaktören Rune Ernestad och personalchefen Bertil Ström och förklarade att Guillou och Lemberg var föremål för en utredning.

"Mitt livs dumhet"

Janne Törnqvist, som senare blev chefredaktör för tidningen, säger:
- Jag undersökte saken och frågade både Ernestad och Ström om saken. Det visade sig bland annat att Jan Guillou och Arne Lemberg brukade sätta sig i en taxi och hämta champagne och vodka gratis på Sovjets ambassad när "Fibban" skulle ha fest.
- Jag kände Arne Lemberg väl och frågade honom senare vad Säpoutredningen handlade om, och han svarade, att "det här är mitt livs dumhet, jag vill absolut inte säga något om det."
Nu visar Säpos gamla protokoll att Arne Lemberg, i förhör med Säpo, anmälde sin kamrat Jan Guillou för kontakterna med Sovjets ambassad.
- Jag tror att Arne Lemberg var lika mycket involverad som Jan Guillou. På något sätt var de inblandade i något som stred mot lagen, men jag tror inte att det var så allvarligt - kanske ett sätt för KGB att knyta dem närmare sig, säger Janne Törnqvist.

Sköts omedelbart

Säpos utredning av de två journalisterna ledde aldrig till åtal.
Arne Lemberg började så småningom på Expressen, där han snabbt blev en av de bästa reportrarna. Hans signum var hans stora idérikedom - i kombination av att han var totalt orädd.
Det blev också hans död. 1979 reste Arne Lemberg med Karl Bergman på Svenska Dagbladet till Uganda, där Idi Amin härskade.
När de klev i land på Victoriasjöns strand blev båda omedelbart skjutna av Amins soldater i tron att de tillhörde fienden Tanzania.