Den svenska spioneri-lagen har byggts upp kring begreppet "men för rikets säkerhet", och med det menar man men för Sveriges militära försvar eller totalförsvaret.
- Det kan orsaka väldigt stora problem för Sverige om fel saker kommer ut, men kan man inte säga att det skulle innebära men för Sveriges militära säkerhet så är det inte straffbart med gällande lagstiftning, säger Tomas Lindstrand.
Han påpekar att den svenska lagstiftningen skiljer sig från flera andra länders.
- I Danmark kan det bli spioneri bara det handlar om hemliga uppgifter, de har inget krav på att det ska uppstå men för rikets säkerhet.

Larmade om bristerna

Säkerhetspolisen (Säpo) begärde redan 2007 i en skrivelse till regeringen att lagen skulle skrivas om enligt dansk modell, för att göra det möjligt att också komma åt spionage som inte direkt rör försvarshemligheter, utan riktar sig mot civila verksamheter som forskning och politik.
Men trots att två och ett halvt år har gått sedan Säpo slog larm om bristerna i spionerilagen har regeringen ännu inte ens tillsatt en utredning.
Per Lennebrandt är ansvarigt ämnesråd på justitie- departementet:
- Säpo har påtalat problem med nuvarande lagstiftning. Vi processar fortfarande deras begäran om en lagändring.

"Vi funderar"

Säpos chefsjurist Lars-Åke Johansson sa i december i fjol i en intervju i Dagen Eko i Sveriges Radios P1:
- Självklart tycker vi att det är ange- läget att det här sker.
Beatrice Ask, justitieminister. Foto: Olle Sporrong Justitieminister Beatrice Ask sa att "det ligger mycket" i Säpos åsikter och att det är en fråga "vi funderar över".
- Vi tittar på direktiv till att utreda detta, sa Ask.

Riskerar att dömas

Mattias Lindholm på Säpos presstjänst säger att ingen på Säpo i dag vill kommentera den segdragna handläggningen i regeringskansliet.
- Vi vill inte lägga oss i den politiska processen. Vi har påtalat att det finns brister i lagstiftningen och vi väntar, som alla andra, på ett resultat, säger han till Expressen.
Om den ändring av spionerilagen som Säpo föreslår blir verklighet så riskerar diplomater som agerar som den svenska FN-diplomaten gjorde i New York att dömas i domstol.
- Förmodligen skulle de föreslagna ändringarna inne- bära att det blev brottsligt, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand.