Chefsåklagare Tomas Lindstrand beslutade 2002 att inleda en förundersökning om misstänkt spioneri mot den svenska FN-diplomaten.
Utredningen lades dock ned eftersom det inte gick att styrka att diplomaten haft tillgång till information som kunnat skada Sveriges försvar.
Tomas Lindstrand betecknar ändå fallet som allvarligt.
- Det är som Sergej Tretjakov säger i er intervju. Det här är sånt som man inte ska lämna vidare. Punkt, säger Lindstrand till Expressen.
Chefsåklagare Thomas Lindstrand leder åklagarkammaren för säkerhetsmål. Här hamnar alla spioneriutredningar.
Lindstrand kommenterar Expressens uppgifter om den svenska diplomatens kontakter med den ryska underrättelsetjänsten SVR.
- Det hade självklart varit intressant för oss att kunna höra Sergej Tretjakov i utredningen.
Däremot tvivlar Lindstrand på att det hade lett till ett annat resultat.
- Det är ett genomgående problem när det gäller sådana här utredningar. För att det ska vara spioneri så måste man visa att avslöjandet av informationen har varit till men för rikets säkerhet, och det är svårt att visa i det här fallet, när det handlar om politisk information.
Lindstrand beslöt efter bara tre månaders utredning att lägga ned förundersökningen mot diplomaten. Han säger att beslutet grundades dels på att man bedömde att informationen som diplomaten normalt fick tillgång till genom sitt arbete i första hand var av politisk natur, samt att den dessutom sannolikt var på en lägre sekretessnivå.
- Vad vi kunde se kunde det inte handla om något topphemligt militärt, säger Tomas Lindstrand.
Har gått över gränsen
Tomas Lindstrand säger att det - trots Säpos utredning - råder ganska stor osäkerhet om vad för dokument som den svenska FN-diplomaten faktiskt hade överlämnat till ryssarna.
- Man försökte genom att kontakta olika personer i hans omgivning ta reda på vad han hade tillgång till. Men det är väldigt svårt att veta säkert, säger Tomas Lindstrand.
Hade ni under utredningen tillgång till Sergej Tretjakovs uppgifter om att det handlade om mängder av så kallade Coreu-meddelanden, det vill säga EU:s interna säkerhetspolitiska information?
- Det är jag tyvärr förhindrad att svara på.
Hur ser du i dag på Sergej Tretjakovs beskrivning av kontakterna mellan den svenska diplomaten och den ryska underrättelsetjänsten?
- Om jag utgår från att Tretjakovs uppgifter stämmer, är det här umgänget en historia som...
- Alla människor måste få göra fel. Men här är det i så fall inte fråga om en människa som har gjort ett fel och råkat släppa i väg någonting sekretessbelagt. Här är det ju någonting som kanske har pågått under ett antal år, med många till- fällen till reflektion. Det gör ju inte saken bättre.
Tomas Lindstrand understryker att det är normalt inom den diplomatiska världen att utbyta förtroenden med kolleger från andra länder.
- Det får man ta med i beräkningen. Men är det som Sergej Tretjakov beskriver att någon kontinuerligt lämnar över uppgifter så har den personen klart gått över gränsen, säger Tomas Lindstrand.
"En olämplig relation"
Han konstaterar att de nya uppgifterna kan vara av stort intresse för Säkerhetspolisen, även om de tidigare misstänkta spioneribrotten idag är preskriberade.
- Jag skulle inte våga anställa en sådan person i min verksamhet.
Chefsåklagare Lindstrand reagerar också på uppgifterna om att den svenska diplomaten innan han kom till FN-representationen i New York hade gjort sin militärtjänst på Tolkskolan, samt arbetat med analys av underrättelsematerial på FRA och Högkvarteret.
- Med hans bakgrund känns det inte sannolikt att han inte skulle ha insett att han i så fall var på väg in i en olämplig relation, förutsatt att det är som Tretjakov säger, konstaterar Tomas Lindstrand.