SPION-FORSKAREN. Birgitta Almgren har läst Säpos hemliga akter om misstänkta Stasi-spioner. Foto: Henrik Montgomery / Scanpix
SPION-FORSKAREN. Birgitta Almgren har läst Säpos hemliga akter om misstänkta Stasi-spioner. Foto: Henrik Montgomery / Scanpix

Almgren vet - får inte berätta namnen

Publicerad
Uppdaterad
57 journalister, lärare, forskare, ingenjörer, journalister och företagare.
Författaren Birgitta Almgren vet namnen på alla dem som misstänks ha spionerat på Sverige för Stasi.
Men hon får inte avslöja dem för någon.
Birgitta Almgren får enligt regeringsrättens dom inte kontakta någon av de 57 personerna och hon får inte i sin bok "Inte bara spioner..." publicera uppgifter som gör att de kan identifieras.
Om hon bryter mot detta riskerar hon fängelsestraff.
Trots att hon vet vad alla de misstänkta spionerna heter tvingas hon därför i boken skydda deras identiteter.

En del kända namn

Gymnasielärare, universitetslärare/forskare dominerar i Säpoakterna. Därefter följer ingenjörer och tekniker inom industrin och näringslivet. Här finns dessutom en rad journalister och sekreterare. Många är företagare med östtyska handelsförbindelser.
Några är kända sedan tidigare, bland annat en journalist som rapporterade inifrån Socialdemokratins översta skikt.

Därför värvades de

Foto: Ng Han Guan"Dokumenten visar att de vanligaste drivkrafterna för att låta sig värvas som agent var universella: Politiskt-ideologiska skäl, behov av uppskattning och samhörighet, materiella skäl som behov av pengar för spel, droger och lyxliv, utpressning och tvång. Däremot är den mediala agentbilden med äventyrslystnad, behov av makt, spänning och risktagande inte så framträdande i det här källmaterialet, skriver Birgitta Almgren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag