FN:s tidigare klimatchef Christiana Figueres. Foto: CHRISTOPHE ENA / APFN:s tidigare klimatchef Christiana Figueres. Foto: CHRISTOPHE ENA / AP
FN:s tidigare klimatchef Christiana Figueres. Foto: CHRISTOPHE ENA / AP
Johanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsföreningen. Foto: / FOTO FREDRIK HJERLINGJohanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsföreningen. Foto: / FOTO FREDRIK HJERLING
Johanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsföreningen. Foto: / FOTO FREDRIK HJERLING

Experter: Tre år kvar att stoppa farlig klimatförändring

Publicerad

FN:s tidigare klimatchef Christiana Figueres har tillsammans med en grupp framstående klimatexperter gått ut och varnat för att tiden rinner ut i klimatkampen. På hemmaplan håller experter med om att det är bråttom, men konstaterar att Sverige ligger i framkant.

– Vi står vid tröskeln till att kunna böja utsläppskurvan nedåt vid 2020, såsom forskningen kräver. Den här möjligheten som getts oss under de kommande tre åren är unik i historien, säger den tidigare klimatchefen Figueres enligt The Guardian.

Hon menar att det fortfarande är möjligt att vända skutan så att vi undviker farliga klimatförändringar, men det kräver stora och snabba insatser från regeringar, företag, forskare och medborgare.

Hon har tillsammans med ett gäng klimatexperter gått ut med ett gemensamt uttalande i ett brev och kollegan Hans Joachim Schellnhuber på IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, skräder inte orden.

– Matematiken är brutalt tydlig. Trots att världen inte kan helas inom de nästkommande åren, så kan den bli dödligt skadad av vårdslöshet före 2020.

Ju längre man väntar, desto tuffare blir det

Enligt experterna är de tre kommande åren avgörande. Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Formas, forskningsrådet för hållbar utveckling, är inte lika dyster och brådskande i sin prognos, men säger att ju längre man väntar, desto svårare blir det att undvika oåterkalleliga klimatförändringar.

– Såklart blir det svårare att begränsa klimatförändringarna, men det är svårt att säga var gränsen går, om det är tre, fem eller tio år. Det beror mycket på vad man utgår från och vad man antar är möjligt att göra lite längre fram. Jag tror inte det kommer vara kört om tre år, men ju längre det tar, desto tuffare blir det.

Att president Donald Trump valde att dra sig ur klimatavtalet oroar klimatforskare. Foto: POLARIS/IBL / POLARIS/IBL POLARIS

USA:s avhopp oroar

Att USA drog sig ur klimatavtalet har spätt på oron kring att möta två-gradersmålet som länderna i Parisavtalet kom överens om och aspirationen om att stanna under 1,5 graders-taket verkar sakta men säkert falna. 

– Redan två grader är en väldigt tuff gräns om man ser på hur världen ser ut. När vi använder så mycket olja, kol och naturgas. Det tar tid att byta till sol, biobränslen och vind, även om den utvecklingen håller på att hända hela tiden, säger Rummukainen.

Parisavtalet

Avtalet skrevs under av nästan 200 länder i Paris 2015 och syftar till att begränsa global uppvärmning genom att drastiskt minska utsläppen av koldioxid och andra utsläpp från förbränningen av fossila bränslen.

Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader, men länderna jobbar för att den ska stanna vid 1,5 grader.

Avtalet trädde i kraft i november 2016 

Källa: Reuters och regeringen

LÄS MER: Parisavtalet i 7 punkter - experten förklarar 

2016 var det hetaste året i modern tid, vilket betyder att vi nu tre år i rad har slagit globalt värmerekord. Effekterna av uppvärmningen märks över hela jorden, inklusive Sverige.

– I Sverige handlar det mycket om vatten, kraftigare regn och mildare vintrar, vilket påverkar risken för översvämningar, och torrare somrar i söder. Vi behöver handskas med det.

Foto: BRANDEN CAMP / AP TT NYHETSBYRÅN

Vad ser du som den största utmaningen gällande att lösa klimatkrisen?

– Energisektorn. Fortfarande handlar den globalt sett om kol, olja och naturgas till närmare fyra femtedelar, eller 80 procent, är kol, olja och naturgas. Vi har också byggt samhällen utgående från att vi använder dessa. Samhället behöver ställas om, vilket handlar om stadsplanering, innovationer och ny teknik, återvinning och minimalt med avfall. 

Han säger att Sverige kommit ganska långt i omvandlingen, men konstaterar att "vi inte är klara".

– Vi har börjat gå i rätt riktning, men det går inte att säga hur snabbt det går framöver.

Hur pass optimistisk är du?
– Klimatfrågan är en stor samhälls- och miljöfråga, men vi ser också att det händer mycket och läget ser redan annorlunda ut nu jämfört med några år tillbaka. Det finns mera fart och större acceptans i samhället för klimatarbete inte minst när vi nu insett att det finns stora möjligheter att vara klimatsmart samtidigt som man förbättrar.

"Det är väldigt bråttom"

Johanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsföreningen, välkomnar den internationella expertgruppens gemensamma krafttag i medierna.

– Jag tycker det är positivt att de som är viktiga i klimatdiskussionen gör såna här utspel. Det har varit ganska länge klart att det är väldigt bråttom, det är väldigt bra att det är flera som tar ton och markerar att vi måste vända utsläppskurvan.

Foto: / Foto Fredrik Hjerling

Tummen upp för klimatramverket

Hon tror Sverige kan vara en föregångare i klimatfrågan och applåderar det klimatramverk som riksdagen nyligen klubbade igenom, som statsminister Stefan Löfven, S, kallade "historisk". Lagen börjar gälla från den första januari 2018 och innebär bland annat att Sverige senast 2045 inte ska ha några ”nettoutsläpp ” av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå ”negativa utsläpp ” samt att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

– Det är väldigt positivt det klimatramverk som riksdagen just fattat beslut om, nu gäller det att det blir verksatt. Det innehåller mål, en tydlig ambition och riktning om vart vi ska gå, nu gäller få effektiva och tydliga styrmedel på plats, säger hon men påpekar att det finns mörkertal.

– De utsläpp som sker någon annanstans syns inte i  den svenska statistiken. De utsläppen har vi som svenskar stort ansvar för att minska. Det ser ju inte särskilt snyggt ut om vi minskar på hemmaplan men gör det genom att öka våra utsläpp någon annanstans. 

Vad kan man som medborgare göra?

– Det är ju lätt att man blir lite matt av nyheterna. Men alla kan verkligen dra sitt strå till stacken, hur man reser och vad man äter. I allmänhet att försöka undvika att konsumera så mycket nytt.

 

Sveriges klimatpolitiska ramverk

Den andra februari i år lade regeringen fram ett förslag till Sveriges första klimatpolitiska ramverk 

Den består av tre delar, klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd

Upplägget liknar hur vårt finanspolitiska ramverk styr finanspolitiken

Ramverket baseras på en överenskommelse inom Miljömålsberedningen, där representanter från sju av våra riksdagspartier ingår.

Klimatmålen innebär bland annat att Sverige senast år 2045 ska Sverige inte ska ha några ”nettoutsläpp ” av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå ”negativa utsläpp ” och att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Utsläppen i Sverige som inte omfattas av EU ETS ska senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990 och senast år 2040 vara minst 75 procent lägre. 

 

 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag