Fixa fint i hemma – med små medel

Massor av inredningtips hittar du här!

Har du tur?

Du kan bli miljonär. Ta chansen här!

Storlek på text:
Skriv ut text
Johan Persson och Martin Schibbye under presskonferensen. Foto: Bertil Enevåg Ericson / Scanpix Johan Persson och Martin Schibbye under presskonferensen. Foto: Bertil Enevåg Ericson / Scanpix

Experten: Så kan Martin och Johan gå vidare

Annons:
Läs mer om

Under fredagsmorgonen tog Martin Schibbye och Johan Persson de första stegen på svensk mark.

Nu är det viktigt att de bearbetar det de varit med om i det etiopiska fängelset.

– De psykiska menen kan komma först när uppståndelsen har lagt sig, säger Gerry Larsson, professor i särskilt ledarskap under stress som undervisar i bland annat stresspsykologi och krishantering vid Försvarshögskolan.

Nu börjar bearbetningsprocessen för Martin Schibbye och Johan Persson. Efter 14 månader i det etiopiska fängelset är det, enligt Gerry Larsson, viktigt att de får dela med sig av de intryck de fått under tiden i fångeskap.

– Som jag har uppfattat det var obehagliga ljud och lukter i fängelset vanligt förekommande. Det kan bli svårt att bearbeta eftersom ljud- och luktminnen är svårare för oss att bearbeta än synminnen eftersom de är svårare att beskriva i ord, förklarar Gerry Larsson.

Imponerade

De anhöriga har tidigare uttryckt hur imponerade de är av att Johan och Martin har lyckats bibehålla sina rutiner; gå upp varje dag, försöka duscha, och arbeta i det lilla grönsakslandet de anlagt på fängelsets gård.

– Det är det bästa man kan göra. Nu är det viktigt att de forsätter att hålla rutinerna vid liv när de kommer hem. Även om vardagsrutinerna, som att till exempel fylla i en blankett, kan kännas triviala är det viktigt att sköta dem, de är en del av vårt samhälle, säger Gerry Larsson.

Enligt den mest tillförlitliga studie som gjorts på människor som suttit fängslade under en längre tid utan att få veta när de ska släppas kan det vara svårt att klara livet i frihet på egen hand. Studien, som gjordes på personer som suttit i koncentrationsläger under andra världskriget, visar att ungefär 50 procent av de som deltog fortfarande behövde psykologisk hjälp 50 år efter att de släppts.

– Det är oerhört psykiskt påfrestande att sitta i fångenskap och ha 0,0 procents kontroll över sin situation. De psykologiska följder detta kan få är främst posttraumatisk stress som sedan övergår i nedstämdhet eller depression, förklarar Gerry Larsson, och påpekar samtidigt att det även är viktigt att Johan och Martin är lyhörda gentemot sina anhöriga:

– Anhöriga till människor som varit i en sådan här situation tänker i regel mycket under tiden de som står dem nära sitter i fångenskap. Fantasier kan ofta vara värre än verkligheten, och det är viktigt att man då tar sig tid att lyssna på sina anhöriga, säger han.

Bearbeta minnen

Han tror att ett bra sätt för de två journalisterna kan vara att bearbeta sina minnen genom att skriva, en uttrycksform de båda behärskar. Men han tror även att det är viktigt att de är förberedda inför de psykiska reaktionerna som förmodligen kommer att ta sig uttryck när uppståndelsen har lagt sig:

– De stora psykiska reaktionerna kommer inte att komma än. Har man varit i en sådan här situation är det viktigt att ha förberett vägen till professionellt krishanteringsstöd. Ibland kan det till och med hjälpa bara man vet att det finns att tillgå när man behöver det, säger Gerry Larsson.

Annons:
MEST LÄST I DAG
Annons:
Annons:
Annons:
Senaste nytt
SPORT
Annons:
EXTRA
Mest läst i dag
BLOGG
Annons:
SPORT
EXTRA
REBECCA STELLA SIMONSSONS BLOGG
Annons:
DAGENS MAGASIN
Annons:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader