Foto: Carl Bergqvist
 Foto: Carl Bergqvist

Experten: Flera som inte är överraskade nu

Publicerad

Vi är nog flera som inte är ett dugg överraskade kring fredagskvällens stora nyhet om en pågående operation kring främmande underrättelseverksamhet i Stockholms skärgård.

Varför? Jo, med tanke på hur utvecklingen skett i luften över Östersjön de senaste åren, något allmänheten blev mycket medveten om påsken 2013, kan man bara föreställa sig hur det ser ut under vattenytan där det är oerhört mycket svårare att genomföra övervakning.

Där en radar kan avspana luften upp till 400 kilometer i radie, begränsas sonarsystem i hög grad av Östersjöns mycket komplicerade vattenförhållanden liksom dess bottenkonturer och skärgårdens öar. Att jaga ubåt i öppet hav sägs vara en barnlek jämfört med att göra det i Östersjön.

Med tanke på utvecklingen i Europa och Sveriges närområde bör det inte komma som en överraskning att det åter misstänks förekomma främmande undervattensverksamhet på svenskt territorialvatten. Frågan är bara i vilken omfattning.

"För många minnesbilder av 80-talets ubåtsjakter"

Dagens händelse innebär för många minnesbilder av 80-talets ubåtsjakter runtom i Sverige. Till skillnad från populärmyten var det inte bara minkar som jagades. Den sovjetiska ubåten S-363 (U137) gick på grund utanför Karlskrona. Före detta ÖB Bengt Gustafsson har i bokform redogjort för vittnesmål om att ett antal sovjetiska sjömän dog under svenska ubåtsjakter. Så sent som i söndags kunde man i P3 Dokumentär höra en före detta sovjetisk spetsnazöverste bekräfta att man bedrev operationer mot Sverige. Allt var som sagt inte minkar.

"De sista helikoptrarna avvecklades"

Detta är dock inte den första svenska ubåtsjakten under 10-talet. För ganska jämnt tre år sedan genomförde Försvarsmakten en ubåtsjakt utanför Göteborg.

En stor skillnad i dag jämfört med 80-talets ubåtsjakter är att förmågan att bedriva ubåtsjakt i dag är lägre. Antalet fartyg som kan bedriva ubåtsjakt, liksom deras vapensystem för ändamålet, har radikalt minskats under 90- och 00-talens omställningar av försvaret mot en huvuduppgift att genomföra internationella insatser.

Likaså avvecklades 2008 de sista helikoptrarna med ubåtsjaktförmåga, medan ersättaren Helikopter 14 väntas få ubåtsjaktförmåga först 2018. Att genomföra ubåtsjakt utan helikopter har av många marinofficerare beskrivits som oerhört svårt. En ubåt kan hela tiden följa ubåtsjaktfartygen och vidta åtgärder för att minska upptäcktsrisken. Helikoptern är däremot mycket svårare för ubåten att följa och blir därför en överraskning när den sänker ned sin sonar. På så sätt kan helikoptrar både upptäcka ubåtar samtidigt som de även kan leda in ytfartyg mot ubåten. Tyvärr får vi nu i Sverige vänta minst fyra år till innan det kan jagas ubåt med helikopter.

"Välkommet med presskonferens"

Många har länge efterlyst en öppnare policy från Försvarsmakten vad gäller kränkningar och incidentberedskapsverksamheten. Försvarsmakten har tidigare meddelat att man ska se över sin policy och lätta på hemligstämpeln. Dagens kommunikation och presskonferens är att välkomna på alla sätt. Om allmänheten inte är medveten om och kan ta ställning till det som händer runt våra gränser är det inte bara ett problem som rör försvarsviljan, utan även ett demokratiproblem.

 

Carl Bergqvist är major i Flygvapnet och driver sedan 2007 försvars- och säkerhetsbloggen Wiseman's Wisdoms på fritiden.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag