Vem som helst går inte in med vapen i sin skola och skjuter skolkamrater – det är ofta tydligt långt i förväg att något är på gång.
- I de här personerna finns det en depressiv ilska som har uppkommit genom att man inte hittar sin plats i tillvaron, att man upplever ett utanförskap och ofta känner sig avvisad, säger Sven Å Christianson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, till Expressen.se.
- Det finns många unga som saknar en mening i sin tillvaro och de här människorna syns. De glider ur sociala ramar och faller utanför den sociala gemenskapen. Ofta förmedlar de sina våldsfantasier genom videoklipp på nätet eller genom att berätta för kompisar.

Ilskan vänds åt fel håll

Men vuxenvärlden får alldeles för sällan veta. Därför är det viktigt att skolan satsar på personal som har tid och utbildning i psykologi, om inte lärarna får utbildning och en del av tjänstgöringen läggs på att nå elever.
- Skolorna har så mycket av den dagliga kontakten och behöver personal som kan gå in i nära samtalssituationer, ge sig tid att kolla upp de här personerna. Oftast finns varken personalen eller inställningen.
Förr fanns bland annat vaktmästare, kamratstödjare och fritidspedagoger som utgjorde en social kontroll. Det försvinner mer och mer.
Ofta vänds ilskan mot mänskligheten, som beskrivs som ”värdelös”?
- Man vill inte se den egna värdelöshetskänslan, så man utkräver hämnd på samhället. Det är samhällets fel, så man försöker vända på situationen och ta kontroll över den. Det kan hända och händer var som helst – Kina, Tyskland, Finland. Det är tillgången till vapen som gör att det oftast handlar om Nordamerika.
Videoklippen blir även ett sätt att ta kontroll över uppmärksamheten.
- Det blir den ultimata bekräftelsen, det är viktigt att man är någon att räkna med, även om man tar sitt liv, säger Sven Å Christianson.