Foto: Jan Emmanuelsson/Photomedia
 Foto: Jan Emmanuelsson/Photomedia

Experten: Är som en  omvänd dominoeffekt

Publicerad

Masskrocken utanför Klippan skedde med största sannolikhet inom loppet av några minuter.

Bilisterna på E4 vid Tranarpsbron hade ingen chans att avvärja krocken i den täta dimman och hala väglaget.

Trots att trafikverket saltat på bron under tisdagsmorgonen.

Och ingen kan i nuläget förklara hur två krockar kunde uppstå samtidigt på två separerade körbanor.

Tisdagens masskrock på E4 utanför Klippan hänger sannolikt ihop med att sikten var dålig – och att bilarna inte kunde bromsa utan i stället började glida på det hala väglaget. Enligt data från väderinstitutet Storm var luften disig och sikten omkring en sextondel så bra som vid klart väder.

– Temperaturerna låg strax under noll, i samband med diset kan det bli underkylt och frysa på backen, säger Solveig Apeland, meteorolog vid Storm.

Experten: Du har ingen chans

Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på trafikverket, ser förklaringen till krocken väderförhållandena som rådde när bilarna började köra in i varandra.

– När du upptäcker hindret så finns det antingen ingen sikt eller friktion som räcker till för att stanna. Sedan börjar det braka till, säger Claes Tingvall.

Tidiga rapporter till räddningstjänsten vittnar om kraftig dimma och hal asfalt när masskrocken inträffade.

– Vi fick bekräftat att det var mycket halt på platsen och kraftig dimma vid olyckstillfället, så det var svåra väderförhållanden. Efter någon timme så lättade dimman. I övrigt har vi inga fler uppgifter, säger Fredric Hermansson, brandingenjör vid Helsingsborgs brandförsvar.

Enligt trafikledningscentralen i Kristianstad har den aktuella vägsträckan saltats under tisdagsmorgonen.

– De var ute tidigt i morse såvitt jag vet och saltade i stort sett i hela i hela Skåne. E4 ingår i en saltrunda, precis som alla andra sträckor, säger Anders Dahl, trafikledare vid trafikledningscentralen i Kristianstad.

"Rör sig om minuter"

Och när de första bilarna längst fram i kedjan krockar med varandra handlar det om minuter innan den kilometerlånga masskrocken är ett faktum.

– Det är en slags omvänd dominoeffekt, för de längst fram påverkas inte när de längre bak kommer infarande, säger Claes Tingvall.

Krockar i båda riktningarna

Det är fortfarande inte klarlagt hur masskrockar uppstod samtidigt på det som i praktiken är två parallella broar. Men enligt polisen togs det första SOS-larmet emot om en olycka i norrgående riktning på den 300 meter långa Tranarpsbron.

– Klockan 11:06 får vi in ett larm från SOS om en olycka i norrgående riktning, säger Jimmy Modin, pressinformatör på polisens ledningscentral syd.

– Trafikutredare är på väg till platsen för att utreda händelsen, säger han.

Trafikverket vet heller inte varför olyckorna skedde samtidigt.

– Vi har ingen förklaring till det, det får utredningen visa. Vi vågar inte säga om den ena krocken är påverkad av den andra, säger Peter Behrman, informatör vid trafikverket.

"Inte så konstigt att man kör in i varandra"

Mikael Höög, pressansvarig vid Motormännen, säger att de två masskrockarna mycket väl kan ha inträffat oberoende av varandra.

– Att det händer samtidigt på två sidor, det kan uppfattas som märkligt, men när väglaget och väderförhållandena är så pass dåliga är det inte så konstigt att man kör in i varandra, Mikael Höög.

Anledningen är att väglaget på just broar har störst risk att bli hala.

– Där är fukten och risken för halka stor eftersom de ligger i anslutning till vatten, säger Mikael Höög.

"Du hinner inte ur"

Det vanliga rådet, att snabbt ta sig ut ur fordonet efter krocken, gäller inte vid en masskrock, säger Claes Tingvall:

– Det är rena infernot när det händer, därför att du kanske själv for in i bilen framför dig och kanske har en långtradare bakom dig, och så smäller det igen. Det vanliga rådet när du får haveri på en motorväg är att ta dig ur så fort som möjligt och springa av vägen. Men här hinner du inte ur.

Erik Paulsson Rönnbäck

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag