Chefsläkaren Josef Mengele (i mitten), med Auschwitz kommendant Rudolf Höss (t h) och dennes efterträdare, Richard Baer (t v).
Chefsläkaren Josef Mengele (i mitten), med Auschwitz kommendant Rudolf Höss (t h) och dennes efterträdare, Richard Baer (t v).

Ex-modellen: "Pappa styrde på Auschwitz"

Publicerad

Varken hennes barn eller barnbarn kände till Brigitte Höss hemlighet.

Nu berättar hon den för Washington Post: Hennes far var den ökände kommendanten i koncentrationslägret i Auschwitz.

– Det måste ha funnits två sidor av honom. Den jag kände, och så den andra, säger Brigitte Höss, 80, i en intervju med Washington Post.…

Rudolf Höss.
Det var den andra sidan av Rudolf Höss, den som Brigitte Höss inte såg, som byggde om en gammal armébarack i Polen till det mest notoriska koncentrationslägret i historien: Auschwitz, där över en miljon människor mördades.

Som lägrets kommendant spelade Rudolf Höss en central roll i det.

I hela sitt liv har Brigitte Höss svarat att hennes far dog i kriget, men nu berättar hon för första gången både sin och hans historia för Washington Post.

Flyttade mellan lägren

Innan Brigitte Höss jobbade som modell för Balenciaga i Madrid på 50-talet, och innan sina 40 år i modebranschen i USA bodde Brigitte Höss i Tyskland.

Hon föddes 1933 på en farm vid Östersjön och flyttade sedan mellan olika koncentrationsläger, i takt med att hennes far steg i graderna inom SS: Först Daschau, sedan Sachsenhausen och till sist, mellan sju och elva års ålder, Auschwitz.

Från övervåningen på villan kunde de se krematoriet. I trädgården jobbade män i svartvitrandiga kläder.

– Det är bäst att inte komma ihåg allt det där, svarar Brigitte på frågan om vad hon minns från tiden med Auschwitz som granne.

"Var ledsen inombords"

Hon minns sin far som en känslosam man och att han ofta var nedstämd när han kom hem från jobbet.

– Jag är säker på att han var ledsen inombords, säger hon till Washington Post.

När Brigitte Höss var 13 år kom brittiska soldater för att hämta hennes far, som då levde under falskt namn på en farm i norra Tyskland.

Den 15 april 1946 erkände han sina brott under Nürnbergrättegången, och uppskattade då att tre miljoner människor dött under hans tid som kommendant i Auschwitz.

Han avrättades 16 april 1947 genom hängning.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag