Efter ytterligare en nattmangling kom euroledarna ut från krismötet vid fyratiden i morse. Med sig hade ordförande Herman van Rompuy ett besked: Länderna har enats om en rad åtgärder för att stabilisera läget och få ner de extremt höga räntorna på krisländernas statsskulder.

Bland de viktigaste delarna märks att krisstöd ska kunna ges direkt till banker som behöver rekapitaliseras och inte behöva ta vägen via regeringars skuldkonton och därmed tynga statsfinanserna. Detta är något som i första hand innebär en stor lättnad för Spanien.

Krisfonder

Euroländerna enades även om att länder som sköter sig ska kunna få tillgång till krisfonderna EFSF och ESM. Fonderna ska användas för att öka marknadens förtroende och genom det sänka räntorna för länder som Spanien och Italien.

- Belsuten är mycket positiva. Italien är dubbelt nöjt, sa Italiens premiärminister Mario Monti.

Den nya franska presidenten François Hollande verkar ha varit tungan på vågen i de tuffa förhandlingarna och antas ha ställt sig bakom Spanien och Italien.

- Jag är här för att hitta snabba lösningar för de länder som tyngs och pressas av marknaden, trots att de gjort så enorma ansträngningar för att få balans i sina budgetar, sa Hollande.

Satsningar på tillväxt

Paketet innehåller också stora satsningar på tillväxten, där småföretagande och infrastruktur ligger i fokus. Man ska även skapa ett tillsynsorgan för bankerna i eurozonen.

Tyskland har fått backa på flera punkter i överenskommelsen, men samtidigt har Bryssel delvis fått mer kontroll över de enskilda ländernas finanser - något Angela Merkel kämpat för.

Uppgörelsen fick direkt effekt på marknaden. I handeln i Asien steg euron mot såväl dollarn som den japanska yenen efter nyheten.