EU: Nej till att stänga av fildelare

Publicerad
Uppdaterad
Fildelare ska inte kunna stängas av från internet utan rättslig prövning.
Det slog EU-parlamentets ansvariga utskott fast på tisdagskvällen.
Men än är inte sista ordet sagt.
- Jag är mycket lättad, mycket glad, säger EU-parlamentariker Lena Ek (C) efter omröstningen i industriutskottet.
När hela EU-parlamentet ska rösta om det omfattande och komplicerade telekompaketet i början av maj kommer skrivningar om att internetanvändare inte ska kunna stängas av från internet utan rättslig prövning att finnas med i lagförslaget. Något som flera svenska EU-parlamentariker har varit pådrivande för att få igenom.

Konflikt om rättighet

Regeringarna i EU:s medlemsländer vill dock inte blanda in användarrättigheter i paketet och denna "detalj" i metervis av lagtext har därför orsakat konflikt.
- Det handlar om rätten till en rättvis rättegång, om tillgång till viktiga samhällsfunktioner och om yttrandefrihet, säger Lena Ek.
Hon är beredd att fälla hela telekompaketet om det i slutändan skulle visa sig att användarrättigheterna vattnas ur. Det skulle vara ett bakslag för dem som hoppas på att den nya lagstiftningen ska öka konkurrensen på telekom- och bredbandsmarknaden och stärka konsumenternas rätt.

Nej till franskt förslag

I höstas stoppade parlamentet ett franskt förslag, som innebar att det skulle räcka att bryta mot upphovsrättsreglerna tre gånger för att stängas av från internet, till exempel genom att ladda upp film och musik.
Det förslaget är nu på väg att bli fransk lag, men stoppades snöpligt i en omröstning före påsk. Allt för många av president Nicolas Sarkozys partikamrater var på påsklov så motståndarsidan var plötsligt i majoritet.
Sarkozy sägs dock vara mycket angelägen om att få igenom sin nya fildelningslag.
Eva-Britt Svensson (V), som fick in användarvänliga ändringar då parlamentet röstade i höstas, är missnöjd med hur förslaget nu ser ut. Hon arbetar därför på att få parlamentet med sig på förbättringar till slutomröstningen i maj.
Telekompaketet innehåller dock mycket mer än den kontroversiella internetartikeln. Till exempel ska det bli lättare att jämföra priser, bli snabbare att byta operatör och tillgången till nätet ska bli lika för alla operatörer.

Maria Davidsson/TT

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag