Fredrik Reinfeldt på plats i Bryssel. Foto: Kristofer Sandberg
Fredrik Reinfeldt på plats i Bryssel. Foto: Kristofer Sandberg

EU-ledarna överens - budgeten till 2020 klar

Publicerad

EU-ledarna har enats om en långtidsbudget för perioden 2014–2020.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är positiv till uppgörelsen som han uppger minskat Sveriges avgift och säkrat merparten av den svenska rabatten.

– Det är en mycket bra budget för Sverige, säger Reinfeldt på en presskonferens.

Efter nattens mangling fortsatte EU:s toppmöte i Bryssel under fredagen. På fredagsmorgonen såg det hela ut att urarta i ett storbråk mellan medlemsländerna.

– De är djupt oense om det nya förslaget, sade en källa med insyn till Expressen.se imorse.

Vid 10-tiden uppgav svenska delegationen att ett nytt förslag väntades inom några timmar.

Twittrade ut beskedet

Men på eftermiddagen kom beskedet - via Twitter - om att EU-ledarna har enats om en långtidsbudget för perioden 2014–2020.

"Uppgörelsen klar! Europeiska rådet har enats om en långtidsbudget för resten av decenniet. Värt att vänta på", skrev EU:s ordförande Herman Van Rompuy på sitter Twitterkonto efter drygt ett dygns förhandlingar i Bryssel.

Sverige behåller rabatt

Statsminister Fredrik Reinfeldt är positiv till uppgörelsen.

– För första gången sedan Sverige blev medlem i EU har vi lyckats skära ned i budgeten, säger Reinfeldt på en presskonferens.

– Nu har vi bestämt att Sverige ska få 2,8 miljarder i rabatt. Vi behåller drygt 80 procent av vår rabatt, säger Reinfeldt.

– Sveriges avgift hamnar på 32 miljarder, jämfört med prognosen på 32,5. Vi har alltså minskat Sveriges avgift, säger statsministern.

Lägre budget

Utgifterna i budgeten hamnade enligt det senaste förslaget på 960 miljarder euro. Det kan jämföras med det senaste förslaget från det misslyckade budgettoppmötet i november på 972 miljarder euro.

Satsningarna på jordbruksstöd går i budgeten ned med 10 procent. Satsningar på forskning däremot går upp med 40 procent.

Besparingarna sker framför allt på infrastruktursatsningar som enligt tidigare uppgifter till Expressen minskas med nästan 14 miljarder euro. Struktur- och regionstöden ökar med 4,6 miljarder euro, och utgifterna för jordbruksstöden ökar med 1,3 miljarder.

Under perioden 2007-2013 var taket drygt 864 miljarder euro, eller drygt en procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI).

Parlamentet kan rösta nej

Men missnöjet i EU är fortfarande stort. Enligt TT hotar EU-parlamentet dock med att rösta nej till långtidsbudgeten som EU-ledarna lyckats ena om. Rösterna kan komma att hållas hemliga för att skydda ledamöterna från deras regeringars påtryckningar, skriver TT.

Redan före regeringschefernas överenskommelse varnade talmannen, socialdemokraten Martin Schulz för att besparingarna gått för långt. Han var även kritisk till den stora klyftan mellan vad EU åtar sig att spendera, 960 miljarder euro, och vad tänker sig att faktiskt betala ut, 908 miljarder euro, skriver TT.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida