Målet i de FN-ledda förhandlingarna i Köpenhamn är att den rika världen ska bidra med 10 miljarder dollar i snabbstartspengar, motsvarande drygt 70 miljarder kronor i dagens penningvärde.
Den brittiske premiärministern Gordon Brown och den franske presidenten Nicolas Sarkozy meddelade vid en gemensam presskonferens att EU enats om att ge nästan 63 miljarder kronor, totalt 7,2 miljarder euro i klimatpengar.

Reinfeldt bekräftar

På en pressträff efter EU-toppmötets slut bekräftade statsminister Fredrik Reinfeldt att EU-länderna gemensamt kommer att bidra med 2,4 miljarder euro om året för olika klimatåtgärder i fattiga länder under perioden 2010–2012.
- Under nattens förhandlingar har det varit möjligt att få bidrag från alla de 27 medlemsstaterna, sade en nöjd Reinfeldt.
Sent i torsdags var det fortfarande ett tiotal länder som inte ville bidra alls, eller ytterst marginellt. Pengarna som EU-länderna bidrar med är en blandning av "gamla" och "nya" pengar.
- Det viktiga är att vi nu öronmärker resurser som ska gå till klimatanpassningar i utvecklingsländer under perioden 2010–2012, sade Reinfeldt.
Till exempel är de pengar som Sverige och Danmark bidrar med delvis så kallat klimatbistånd som redan finns avsatt i budgeten.
- Vi uppmanar nu övriga världen att göra motsvarande ansträngningar, sade Reinfeldt.

Andra toppmötesdagen

Storbritannien och Frankrike ska för sin del satsa cirka 17 miljarder kronor under perioden 2010-2012. Den andra toppmötesdagen inleddes med att EU-ordförande Fredrik Reinfeldt höll förmöte med Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Nicholas Sarkozy, den brittiske premiärministern Gordon Brown, den spanske premiärminister José Luis Zapatero och Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen.
Utkastet går nu över till ländernas miljöministrar som anländer till Köpenhamn i helgen. Deras uppgift blir svår eftersom oenigheterna mellan länderna är stora.
Även utkastet återspeglar oenigheten till fullo. Texten är full med parenteser och alternativa skrivningar på de punkter som länderna inte kunnat enats om.

Minskning av utsläpp

Det slås dock fast att de globala utsläppen av växthusgaser bör minskas med minst 50 procent till 2050. Huvudbördan för detta ska bäras av de rika länderna. Deras minskningar ska vara minst 75 till 80 procent år 2050.
I utkastet ges också siffror över minskningarna på medellång sikt. Enligt detta skulle de rika länderna reducera sina utsläpp med 25–40 procent till 2020.
Det förslaget kommer med all sannolikhet att vålla strid, eftersom buden från många länder, exempelvis USA, är långt lägre. De flesta beräkningar som gjorts visar att i-ländernas samlade bud i nuläget ger minskningar på högst 18 procent.

Snabbstartspengar

Efter en genomräkning av de 27 medlemsländernas bidrag till de så kallade snabbstartspengarna för klimatåtgärder i fattiga länder blev slutsumman 2,4 miljarder euro per år under de tre åren 2010–2012. Toppmötet har avslutats.