EU får Nobels fredspris – men vem som ska hämta priset är inte bestämt.
Och vissa säger att det är upplagt för bråk.
Jacques Quatremer, korrespondent på den franska tidningen Liberation twittrar att en vanlig europeisk medborgare borde hämta priset, skriver DN.
– Det var en originell tanke, men det kommer inte att hända, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP).
Det finns många toppar i EU:s ledning som kan få äran att hämta fredspriset den 10 december i Oslo.
Enligt Cecilia Wikström finns det tre starka kandidater: EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, parlamentets talman Martin Schulz eller Europeiska rådets ordförande Van Rompuy.
Vanlig medborgare
Den franska tidningen Liberations korrespondent Jacques Quatremer twittrar däremot att EU ”i stället för tråkiga Barroso eller Van Rompuy” borde skicka en vanlig europeisk medborgare att hämta priset.
– Det var en originell tanke, men det kommer inte att hända. Jag satsar en tia på att det blir Barroso. Han är den tydligaste av Europas ledare, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP).
Wikström påpekar även att det viktiga inte är vem som hämtar priset utan att EU tilldelats det.
– Efter sex eller sju decennier får EU sin belöning. Det är väldigt bra att man belönar något som hållit fred på den europeiska kontinenten. Hellre att vi har byråkrater än soldater, säger Wikström och fortsätter:
– Det kan också bli att alla tre hämtar priset.
När FN, som är den organisation som mest liknar EU, tilldelades Nobels fredspris 2001, var det lättare att besluta vem som skulle hämta priset. Då var Kofi Annan, den dåvarande generalsekreteraren, och hämtade priset.
Prissumman
Prissumman för fredspriset är 1,15 miljoner euro, vilket motsvarar drygt 0,00001 procent av EU:s budget. Det innebär att EU får ungefär 2 öre per invånare i unionen, från Nobelstiftelsens kassa. Pengarna skulle exempelvis räcka till utbyggnad av 15 stall åt franska bönder. Prissumman vore också tillräcklig för att bekosta bidraget för lokala kontorskostnader till 100 Europaparlamentariker i två år, skriver Dagens industri.