I rapporten heter det att hittills insamlade bevis gör det mest troligt att Estonias förlisning skedde så som den internationella haverikommissonen beskrivit, det vill säga att stora mängder vatten strömmade in på bildäck genom det öppna bogvisiret.

Utesluter inte andra teorier

Men expertgruppen säger också att man inte kan utesluta andra teorier, som till exempel att det funnits ett hål i skrovet och att vattnet nått bildäck på något annat sätt än genom bogvisiret.
Sådana teorier kan inte tillbakavisas på övertygande sätt genom teoretiska studier grundade på existerande bevis, konstaterar expertgruppen.
"Om det är önskvärt att bevisa att skrovet är intakt, måste vrakets yttre studeras systematiskt och studiearbetet måste dokumenteras i vederbörlig ordning. Som vi vet har detta aldrig gjorts", heter det i rapporten undertecknad av biträdande riksåklagaren Margus Kurm som lett expertgruppen.
Kurm konstaterar också att vittnesmålen från överlevande är motsägelsefulla och de kan därför inte bidra till att skapa säkerhet kring någon av teorierna om hur Estonia sjönk i september 1994.

Militära transporter

Den estländska expertgruppens utlåtande sammanfaller till stor del med slutsatserna från de fartygsforskare vid Chalmersägda SSPA som på svenska regeringens uppdrag studerat flera olika tänkbara olycksscenarier.
Estlands regering tillsatte sin expertgrupp i början av 2005 efter avslöjandet i Sverige hösten innan att det förekommit militära transporter ombord på Estonia i september 1994.
Estland har också haft en parlamentarisk undersökningskommission.

Av Arne Bengtsson/TT