Dawit Isaak. Foto: Kalle Ahlsén / KALLE AHLSÉNDawit Isaak. Foto: Kalle Ahlsén / KALLE AHLSÉN
Dawit Isaak. Foto: Kalle Ahlsén / KALLE AHLSÉN
Eritreas inflytelserika presidentrådgivare Yemane Gebreab. Foto: Jonathan NäckstrandEritreas inflytelserika presidentrådgivare Yemane Gebreab. Foto: Jonathan Näckstrand
Eritreas inflytelserika presidentrådgivare Yemane Gebreab. Foto: Jonathan Näckstrand
EU-parlamentarikern Cecilia Wikström. Foto: Kristofer SandbergEU-parlamentarikern Cecilia Wikström. Foto: Kristofer Sandberg
EU-parlamentarikern Cecilia Wikström. Foto: Kristofer Sandberg

Eritreas besked: Dawit Isaak är vid liv

Publicerad

Dawit Isaak är vid liv.

Det berättade Eritreas presidentrådgivare Yemane Gebreab på ett privat möte med EU-parlamentarikern Cecilia Wikström i New York.

– Det känns bra. Det är det min magkänsla har sagt hela tiden, säger Betlehem Isaak, dotter till Dawit Isaak.

EU-parlamentariker Cecilia Wikström (L) var i tisdags i FN:s högkvarter i New York för att tala för EU:s räkning under ett flyktingtoppmöte. Hon hamnade då en meter från Eritreas representant Yemane Gebreab, närmsta rådgivare till landets president Isaias Afewerki.

– Jag bad om ett möte med honom i två minuter och vi pratade i en kvart. Han såg mig i ögonen och tog mig i handen. Tidigare har de bojkottat svenska företrädare så detta var förtroendeskapande på alla sätt, säger Cecilia Wikström.

Under samtalet pratade de om relationerna mellan Sverige och Eritrea och om svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, som på fredag varit fängslad i 15 år utan rättegång.

– Jag tog upp att det har varit frysta relationer men sa också att jag är präst i Svenska kyrkan och hänvisade till kyrkan som byggt upp sjukvård och skola som vi fått väldigt mycket uppskattning för i hans land. Jag berättade också att jag är mamma, att jag har två barn och att även Dawit Isaak har barn och fru som inte har sett honom på 15 år, säger Cecilia Wikström.

Yemane Gebreab och Cecilia Wikström.Foto: Cecilia Wikströms stab

Wikström: Han svarade "Yes"

Hon beskriver mötet som fint och respektfullt och att det var en vädjan om nåd.

– Jag gick aldrig in i skuldfrågan. De ser honom som förbrytare men jag sa att det genom historien har funnits fall där nåd har fått gå före rätt, att fångar har benådats i alla kulturer och länder och att det även måste kunna hända i hans land som bärs av många människor som tror på förlåtelse. Jag sa att det måste finnas nåd även för Dawit och han nickade när jag sa det, säger Cecilia Wikström.

Hon berättar att han lyssnade välvilligt.

– Han sa till mig att han känner till Dawit Isaak och hans familj. När jag frågade om jag kan göra någonting för att underlätta att de frostiga relationerna tinar upp sa han: "You're most welcome to my country". Han var väldigt positiv till att göra relationerna bättre och om jag kan så vill jag väldigt gärna göra något. Jag är absolut beredd att åka dit.

Hon frågade sedan om Dawit var vid liv.

– Jag ställde den kritiska frågan och frågade om Dawit Isaak var vid liv. "Yes, I really believe so”, svarade han.

Yemane Gebreab fick frågan om hur stort hoppet var att få honom fri.

– Då svarade han: ”There is high hope for that”, säger Cecilia Wikström till Dagens Nyheter.

Isaaks bror vill se bevis

Dawits bror Esayas Isaak har under alla år engagerat sig för att brodern ska bli frigiven.

– Man känner att det blir mer och mer obekvämt för dem för varje år som går att hålla honom. Det är ett steg framåt om de börjar prata om honom lite mer öppet. Jag tror att man ska ta varje tillfälle i akt att prata om Dawit. Det ska inte vara bekvämt för dem att hålla honom, säger han.

Nu vill han se bevis för att Dawit lever och hur han mår.

– Presidentrådgivarens besked är förväntat. Men de måste ju visa oss eller någon oberoende person eller organisation var han finns och att han lever. Man kan inte gömma sig bakom att bara säga att han lever, efter 15 år.

Betlehem Isaak, dotter till Dawit Isaak, säger så här om beskedet:

– Det känns bra. Det är det min magkänsla har sagt hela tiden.

Betlehem Isaak.Foto: Fredrik Sandberg/Tt / TT NYHETSBYRÅN

"De säger att han behandlas väl"

I juni i år uppgav även Eritreas utrikesminister Osman Saleh i en intervju med franska radion RFI att Dawit Isaak var vid liv.

– De senaste åren har det kommit små positiva signaler om att han är vid liv. Det här är mycket positiva nyheter, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

Även journalisten Martin Schibbye har tidigare fått samma besked från Yemane Gebreab.

– De säger att han behandlas väl. Det är dags för nästa steg, att ge tillträde för familjen och svenska företrädare att få träffa honom. Om den här positiva trenden håller i sig ser jag fram emot en framtid där Dawit Isaak får komma hem igen, säger han.

Wallström träffade Eritreas utrikesminister

UD har aldrig fått träffa Dawit Isaak med motiveringen att han inte bara har svenskt medborgarskap utan även eritreanskt. Det senaste bekräftade livstecknet är såvitt känt från 2005, då Dawit Isaak släpptes i ett par dagar. Från 2009 till 2010 finns trovärdiga andrahandsuppgifter om att han hölls i ett ökänt fängelse.

Utrikesminister Margot Wallström (S) träffade på torsdagen Eritreas utrikesminister i FN i New York.

– Vi tänker fortsätta våra ansträngningar utan att i varje skede beskriva exakt vad vi gör, för ibland kan det bli kontraproduktivt. Vi vill vara varsamma också för vi vill inte utsätta honom för fara och risker, säger hon till TT.

Eritrea

* Från 1889 var Eritrea en italiensk koloni, men efter andra världskriget blev det enligt ett FN-beslut en del av Etiopien. När etiopierna 1962 upphävde det självstyre som utlovats bröt ett befrielsekrig ut som varade i tre årtionden.

* År 1991 intog rebellgruppen EPLF huvudstaden Asmara. Eritreanerna kunde 1993 utropa sin egen stat, med stöd av en ny regering i Etiopien. 1998-2000 rasade ett gränskrig mellan de båda länderna. Konflikten har förblivit olöst.

* Makten är koncentrerad till president Isaias Afewerki och hans parti PFDJ.

* Amnesty pekar på att tusentals politiska fångar sitter fängslade, ofta utan rättegång. Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak sitter fängslad i Eritrea sedan 2001.

* Befolkningen är ungefär jämnt fördelad mellan muslimer och kristna.

Källa: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet

 

Dawit Isaak

* Dawit Isaak kom till Sverige som flykting 1987 och blev svensk medborgare 1992. Han återvände till Eritrea 1996 för att arbeta för den oberoende tidningen Setit som i september 2001 publicerade ett upprop med krav på demokratiska reformer. Dawit Isaak, andra journalister och politiker bakom uppropet greps. Samtidigt förbjöds oberoende medier i Eritrea. Han släpptes i november 2005, bara för att gripas igen ett par dagar senare.

* Stödföreningen för Dawid Isaak, människorätts- och pressfrihetsorganisationer, medier samt Svenska journalistförbundet har drivit på för att svensken ska släppas. Regeringens så kallade tysta diplomati har fått kritik för att vara otillräcklig.

* Eritrea ser Dawit Isaak som landsförrädare vars handlingar kunde underlätta för en etiopisk invasion. Fallet är en intern angelägenhet, anser regimen som inte tar hänsyn till att Dawit Isaak har såväl svenskt som eritreanskt medborgarskap.

Källa: TT

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag