För Eric Öbo blev medicinen räddningen. Foto: Privat
För Eric Öbo blev medicinen räddningen. Foto: Privat

Eric, 33: Sluta kalla det för "lyckopiller"

Publicerad

Depressionen kunde ha blivit slutet för Eric Öbo. Hans räddning blev antidepressiva läkemedel.

Nu riktar han kritik mot de som avfärdar medicinen som "lyckopiller".

– Ska man kalla det för något ska man kalla det för normalpiller, säger han.

Barn.

Nytt jobb.

Renovering av huset.

Förut fanns det många stressfaktorer i 33-årige Eric Öbos liv. Det kändes som att han sprang mellan projekt, och gick igenom en otroligt stressig period. Slutligen ledde det till att han hamnade i en djup depression.

– Jag har haft depression tidigare, men aldrig så här. Jag hade så mycket ångest att jag inte kunde sitta ner, jag bara skakade, säger han.

Han fick söka akuthjälp flera gånger. Till slut höjdes hans dos antidepressiva tabletter – Venlafaxin – och depressionen började sakta avta. Medicinen blev hans räddning.

– Det tog ungefär ett och ett halvt år från att jag blev sjuk till dess jag klarade av vardagslivet igen. Utan en rätt administrerad läkemedelsdos hade jag kanske inte levt i dag.

"Kan rädda dig från att begå självmord"

Nu reagerar han starkt när han ser hur andra förminskar antidepressiva läkemedel genom att kalla det för "lyckopiller". I ett inlägg på Facebook får han utlopp för sin frustration:

"Men trots att de räddat livet på hundratusentals människor, trots att deras effektivitet har konstaterats i ett flertal metastudier, finns det fortfarande personer som lite föraktfullt kallar dessa mediciner för "lyckopiller". Trots att det egentligen handlar om "piller" som kan få dig att må och känna normalt. Ingenting annat. Några tvivlar till och med på att de gör någonting alls förutom att ge biverkningar."

– Man ska förstås inte skriva ut antidepressiv medicin och sen strunta i patienten. Men ibland är det nödvändigt med läkemedel, det är inte någon "enkel väg ut". Tvärtom - för många är det svårt att försonas med tanken på att man ska behöva ta ett antidepressivt preparat, säger han och fortsätter:

– Jag tror att det finns en syn att det är en enklare, snabbare och mindre bra väg att ta. "Jaha, du tog den enkla vägen med antidepressiv medicin". I själva verket har medicinerna hjälpt hundratusentals människor tillbaka till ett normalt liv.

Inlägget från Facebook.Foto: Skärmdump

Vill bryta stigmatiseringen

Eric Öbo har svårt att se hur friska personer som aldrig har upplevt depression eller liknande psykiska sjukdomar förstår hur dåligt man kan må.

– Det syns inte så mycket på utsidan, men när ens inre är i upplösningstillstånd måste man ta det på största allvar. Depression är en dödlig sjukdom.

Nu vill han bryta den pågående stigmatiseringen. Till att börja med vill han inte höra ordet "lyckopiller" igen.

– Det är nedlåtande och dessutom felaktigt. Ska man kalla det för något kan man kalla det för "normalpiller".

I dag är Eric Öbo frisk sedan två år tillbaka. Han har kämpat hårt för att ta sig ur depressionen, men tror inte att han hade klarat det utan medicinen.

– Tänk på det nästa gång du kallar ett av världens största framsteg inom behandlingen av mänskligt lidande för "lyckopiller".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag