Farah Mahamed Osman.Farah Mahamed Osman.
Farah Mahamed Osman.
Liban Qadar.Liban Qadar.
Liban Qadar.
Fredrik Malm på Örebropolisens ungdomsenhet vill bli bättre på att indetifiera dem som åker och deltar i krig. Foto: Lisa MattissonFredrik Malm på Örebropolisens ungdomsenhet vill bli bättre på att indetifiera dem som åker och deltar i krig. Foto: Lisa Mattisson
Fredrik Malm på Örebropolisens ungdomsenhet vill bli bättre på att indetifiera dem som åker och deltar i krig. Foto: Lisa Mattisson
En av de som hyllar Örebros insatser för att "rehabilitera" återvändande IS-krigare är Mahdi Warsama, ordförande på Afrikas norns kulturcenter. Foto: Lisa MattissonEn av de som hyllar Örebros insatser för att "rehabilitera" återvändande IS-krigare är Mahdi Warsama, ordförande på Afrikas norns kulturcenter. Foto: Lisa Mattisson
En av de som hyllar Örebros insatser för att "rehabilitera" återvändande IS-krigare är Mahdi Warsama, ordförande på Afrikas norns kulturcenter. Foto: Lisa Mattisson

Erbjöds utbildning – men gav sig ut i krig

Publicerad

ÖREBRO. Liban Qadar, 23, och Farah Mahamed Osman, 24, erbjöds möjligheter till utbildning och jobb.

Men de valde att återvända till Syrien – och dö.

– Det är klart att det är ett misslyckande när någon väljer att åka tillbaka till en krigskonflikt, säger Thomas Gustafsson, chef på Partnerskap Örebro som hjälpte IS-krigarna.

Två familjer är i sorg i Vivalla i Örebro.

Nyligen fick de beskedet att deras två söner dödats i Irak.

De två dödade är Liban Qadar och Farah Mahamed Osman, båda uppvuxna i det socialt utsatta bostadsområdet Vivalla som kännetecknas av hög arbetslöshet och låg andel som går ut skolan med godkända betyg.

I slutet av sommaren 2013 var de två männen bland ett tiotal unga män från Örebro som reste till Syrien. Då var IS ännu inte ett allmänt begrepp. Enligt anhöriga ville Örebroarna hjälpa de som stred mot Syriens president Bashar al Assad.

"De vet att jag hatar det"

En far vars tre söner hade åkt till Syrien och återvänt, en skadad efter en explosion, berättade för Expressen:

– Barnen säger inget ens till mig. De vet att jag hatar det som pågår i Syrien och Irak.

Ingen av de män återvände till Örebro ville avslöja vad de gjort. Vid hemkomsten erbjöds de att komma i arbete och påbörja studier. Liban Qadar började en fordonsutbildning. En ytterligare person fortsatte enligt uppgift sina studier på Örebro universitet och flera andra fick möjlighet att praktisera. En 24-åring gjorde sin praktik som parkskötare på det kommunala fastighetsbolaget Västerporten, men hoppade av kort innan han enligt uppgift också återvände till Syrien sent i höstas tillsammans med de nu dödade Liban Qadar och Farah Mahamed Osman.

Också Liban Qadar, tidigare en lokal fotbollstalang, hade avbrutit sin utbildning. Anhöriga vädjade till honom att studera eller arbeta, men en dag var han borta.

Projektet för att få de återvändande i arbete eller utbildning är den kommunala satsningen Partnerskap Örebro som ordnar praktik åt långtidsarbetslösa 18-24-åringar.

Chefen Thomas Gustafsson betonar att vid tidpunkten då dessa personer återvände vintern 2013, var terrororganisationen Islamiska staten ännu inget allmänt känt begrepp.

– Och vi hade ingen uppgift att någon av de unga männen hade varit och stridit i Syrien eller Irak. Någon kom hem efter några dagar, någon annan var borta längre. Vi jobbade utifrån vårt grunduppdrag: Att hjälpa unga och arbetslösa och slussa dem vidare till vägledning, säger Thomas Gustafsson när vi träffar honom i Vivalla.

Svårare att identifiera

Inte heller Fredrik Malm på Örebropolisens ungdomsenhet i Vivalla lyckades nå ut till dem som återvänt från kriget. Några av dem kände han till genom deras kriminella bakgrund, men andra var helt okända.

– När ungdomar hamnar i kriminalitet och droger är vi rätt duktiga på att identifiera dem. Men vi skulle bli mycket bättre på att lära känna igen de som åker i väg, säger Fredrik Malm.

Det har debatterats att Örebro kommun har gett de återvändande en gräddfil till arbetsliv och studier. Men detta förnekar flera kommuntjänstemän som har ansvar för praktik och vuxenutbildning.

– Vi vill göra jättemycket för unga människor som inte har ett arbete. Vi ställer aldrig en fråga om man har varit inblandad i det ena eller det andra, säger Peter Agerhäll, chef för alla arbetsmarknadsinsatser för arbetslösa i Örebro kommun.

Flera av dem vi pratar med säger däremot att man hade bemött de unga männen annorlunda, med den vetskap man har i dag om Islamiska staten.

– Om vi får kännedom att någon individ varit i Syrien och stridit för en terrororganisation så sätter vi inte i gång arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Örebro kommun. Då lämnar vi över till polisen, säger Thomas Gustafsson.

Ska erbjudas psykologhjälp

Örebros ansträngningar att ”rehabilitera” återvändande hyllas av Mahdi Warsama på Afrikas horns kulturcenter, som håller kontakt med IS-krigarnas familjer.

– Domstolen ska avgöra om de som återvänder har gjort sig skyldiga till brott, inte politiker, säger Warsama.

Han anser att kommunen ska erbjuda psykologer, kuratorer till återvändare och deras anhöriga. Tvärtom mot Folkpartiet anser han att det vore fel väg att kriminalisera och hota med utvisning. Det skulle inte få återvändare som utgör en säkerhetsrisk för Sverige att avstå från sina tankar.

– Då skulle man bara man bara knuffa dem mot extremism. Bäst väg är att rehabilitera, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag