Nadja Milton, 21, sökte vård för endometrios. Men hon menar att vården inte bemötte henne bra. Foto: PrivatNadja Milton, 21, sökte vård för endometrios. Men hon menar att vården inte bemötte henne bra. Foto: Privat
Nadja Milton, 21, sökte vård för endometrios. Men hon menar att vården inte bemötte henne bra. Foto: Privat
Nadja Milton säger att kvaliteten på vården är ojämn. Foto: PrivatNadja Milton säger att kvaliteten på vården är ojämn. Foto: Privat
Nadja Milton säger att kvaliteten på vården är ojämn. Foto: Privat
Nathalie Andersson, 27, är en av grundarna till en stödgrupp som bildats, där kvinnor som lider av endometrios i Umeå gått ihop för att utbyta erfarenheter. Foto: PrivatNathalie Andersson, 27, är en av grundarna till en stödgrupp som bildats, där kvinnor som lider av endometrios i Umeå gått ihop för att utbyta erfarenheter. Foto: Privat
Nathalie Andersson, 27, är en av grundarna till en stödgrupp som bildats, där kvinnor som lider av endometrios i Umeå gått ihop för att utbyta erfarenheter. Foto: Privat

Endometrios-sjuka gör uppror mot vården

Publicerad

Nathalie Andersson, 27, och Nadja Milton, 21, har vårdats för endometrios under lång tid.

Trots deras kraftiga smärtor menar de att sjukvården bemöter dem som missbrukare.

– De säger att man överdriver, att man bara är ute efter att få smärtstillande. Som om man vore en narkoman, säger Nadja Milton.

Sedan 2008 har Nathalie Andersson, 27, från Umeå diagnosen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna finns på andra ställen än i insidan av livmodern. Vanligt är till exempel att endometrios förekommer på äggstockarna eller i bukhinnan.

Nathalie är en av grundarna till en stödgrupp som bildats, där kvinnor som lider av endometrios i Umeå gått ihop för att utbyta erfarenheter, något som SVT Nyheter Västerbotten också rapporterat om.

– Alla konstaterade att vi är väldigt missnöjda med den vård som vi får. Vi möts av läkare som lämnar olika besked, som har bristande kunskap och som inte bemöter oss med respekt, säger hon.

Förnedrande frågor

Hon tar upp exempel på hur hon bemötts när hon sökt akut vård för sina kraftiga smärtor.

– De säger att man inte kan få smärtstillande för att man "kommer att bli beroende". Då har jag föreslagit andra alternativ som inte är beroendeframkallande, som epidural, men det går inte heller. Det känns bara som att man är i vägen.

Nadja Milton, 21, som också ingår i stödgruppen som bildats, berättar om en klassisk fråga som många endometriosdrabbade möter.

– När man kommer in akut så kan de säga "Har du testat att ta en Alvedon?". Ja, men det är väl självklart att jag gjort.

Även om flera ur vårdpersonalen är duktiga så är kvaliten ojämn – och Nadja berättar att det dåliga bemötandet ofta resulterar i misstroende mellan patient och läkare.

– De säger att man överdriver, att man bara är ute efter att få smärtstillande. Som om man vore en narkoman.

"Vi vill erbjuda bra vård"

De tror att det dåliga bemötandet kommer av flera orsaker, bland annat okunskap om endometrios. Men också för att endometrios är en kvinnosjukdom.

– Hade det här varit en sjukdom som främst drabbade män hade det säkert funnits något slags medel att ta till, säger Nathalie Andersson.

Eva Innala, verksamhetschef vid kvinnokliniken vid Norrlands universitetssjukhus, där både Nadja och Nathalie vårdats, säger att hon inte kan kommentera enskilda fall.

– Men vi jobbar väldigt aktivt med värdegrund och bemötande av patienter. Vi vill hela tiden erbjuda så bra vård som möjligt, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag