En av fyra unga: Bra med diktatur

Publicerad
Uppdaterad
En svensk diktator vore "ganska eller mycket bra".
Det tycker mer än var fjärde ung svensk, enligt en ny undersökning som presenteras på DN Debatt.
Demokrati är inte särskilt viktigt för många unga. Det visar den senaste World Values Survey-undersökningen där 1 208 slumpvis utvalda medborgare medverkat.
Enligt undersökningen kan mer än en av fem i gruppen 18–29-åringar tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar.

Stark ledare

I samma grupp tycker mer än var fjärde att det vore ”ganska eller mycket bra” om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behöver bry sig om demokratiska val, skriver statsvetaren och forskningsledaren Staffan I. Lindberg på DN Debatt.
Lika många i den yngre generationen skulle vara redo att ge bort sin röst till en riksdagsledamot som ordnar ett jobb åt den tillfrågade eller någon i dennes närhet.
Bland äldre är värdet av demokrati större. Där uppger 97 procent att det är mycket viktigt att leva i ett demokratiskt land.

Historielöst

En orsak till ungas syn på folkstyre kan, enligt Staffan I. Lindberg, vara en demokratilära i grundskola och gymnasium som ger en ”historielös, mekanisk syn på demokratin (och marknadsekonomin) som inte tar upp dess normativa grundvalar”.
Staffan I. Lindberg avslutar:
”Samtidigt som diktaturer i Mellanöstern och Nordafrika rämnar under trycket från de ungas krav på rösträtt, ser vi oroande hot mot demokratins grundvalar i Sverige.”

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida