Fadern försåg henne och tre av hennes barn, som också hölls inlåsta, med kläder och mat. Mannens hustru Rosemarie ska inte ha varit medveten om vad som pågått.
Enligt Polzer tycks maken ha varit mycket auktoritär och styrt och ställt över allting i familjen:
- I dag vet vi varför han vaktade källarutrymmet så noggrant, säger förundersökningsledaren Franz Polzer.
När myndigheterna efterlyste den försvunna Elisabeth lät fadern henne "träda fram" igen – en "försvunnen" dotter som självmant återvänt.

Omhändertagna

Ett av barnen sägs ha dött som nyfödd. De andra barnen, tre pojkar och tre flickor, är nu mellan fem och 19 år gamla. Femåringen och de två äldsta har hållits inspärrade tillsammans med modern. De hade aldrig sett dagsljus eller fått någon undervisning.
- Elisabeth lärde dem att tala, säger Franz Polzer enligt AP.

Adopterade

De andra dök upp ett efter ett hos Joseph och Rosemarie. De togs om hand som fosterbarn eller adopterades. Enligt ett uttalande från polisen har Elisabeths pappa Josef och hans fru Rosemarie berättat för myndigheterna att barnen hittades utanför deras hem 1993, 1994 respektive 1997, varje gång med ett brev från Elisabeth. I det första brevet ska Elisabeth ha skrivit att hon redan hade en dotter och en son. I ett annat brev stod det att hon födde en son i december 2002, skriver AP.

Psykologhjälp

DNA-prov har tagits på samtliga inblandade. En grupp psykologer har tagit sig an kvinnan och hennes barn. Även Rosemarie som förts bakom ljuset får psykologhjälp.
Efter förhör och försäkringar om att hon aldrig mer behöver träffa fadern började Elisabeth berätta sin tragiska historia.