Den 56-årige Ibrahim Raisi kallar sig själv de ”fattigas kandidat”. Foto: ABEDIN TAHERKENAREH / EPA / TTDen 56-årige Ibrahim Raisi kallar sig själv de ”fattigas kandidat”. Foto: ABEDIN TAHERKENAREH / EPA / TT
Den 56-årige Ibrahim Raisi kallar sig själv de ”fattigas kandidat”. Foto: ABEDIN TAHERKENAREH / EPA / TT
Den sittande presidenten Hassan Rouhani. Foto: VAHID SALEMIDen sittande presidenten Hassan Rouhani. Foto: VAHID SALEMI
Den sittande presidenten Hassan Rouhani. Foto: VAHID SALEMI

Ekonomi och öppenhet viktigaste valfrågorna i Iran

Publicerad

”Död åt USA” hörs inte på Tehrans gator längre.

Det är ett tydligt tecken på att folket i Iran längtar efter reformer inne i landet och till goda relationer med omvärlden – särskilt västvärlden.

I dag gick Iran, med sina 56 miljoner röstberättigade invånare, till val. Valet står mellan den sittande presidenten Hassan Rouhani och den konservative kandidaten Ibrahim Raisi.

– Gå och rösta, omedelbart. Vill man göra nytta gör man det så tidigt som möjligt, sa Irans högsta andliga och politiska ledare Ali Khamenei när han röstade i sitt hem i Tehran tidigt i dag.

Regionalsupermakten Iran gick till presidentval i dag. Valet står mellan reformvänliga falangen som representeras av den sittande presidenten Hassan Rouhani, 69 och den konservativa falangen som vill se shejk Ibrahim Raisi, 56, som president. Det är första gången som iranierna går till val under en tydlig valkampanj som bara handlar om iraniernas viktigaste två frågor – ekonomin och öppenhet.

Trots att Iran är involverat i minst tre regionala krig i Irak, Syrien och Jemen visar iranier mer intresse för det som folk pratar mest om vid matbordet – ekonomin. Den sittande presidenten Hassan Rouhani väntas vinna valet – men det är oklart om han får majoritet i första valomgången. Gör han inte det blir det ny valomgång den 26 maj.

Har drivit igenom kärnteknikavtalet

Det som talar för reformvänlige presidenten Rouhani är att han har lyckats att driva genom kärnteknikavtalet med västvärlden och delvis kunnat få omvärlden att lätta på sanktionerna mot Iran. Under hans mandat lyckades Iran att öka sin oljeexport från 700 000 fat till 4,5 miljoner fat per dag. Oljeintäkterna gynnar landets ekonomi rejält – men resultaten är försenade. Precis som i andra ekonomiska frågor tar det tid innan folk - särskilt de mest fattiga känner av den positiva effekten av oljeintäkter eller av de delvis upphävda sanktionerna.

Att vanligt folk inte känner av konkreta resultat av oljeintäkterna ger Rouhanis rival och motståndare Ibrahim Raisi, som representerar den konservativa falangen, mer utrymme för att kritisera Rouhani och anklaga honom för att gynna landets över- och medelklass men inte de fattiga.

Raisi kallar sig de "fattigas kandidat"

Den 56-årige Raisi kallar sig själv de ”fattigas kandidat”. Han vill öka bidrag till fattiga och visar mindre intresse för landets strävan efter att normalisera relationen till västvärlden. Under ett tal i måndags i staden Shiraz i sydvästra Iran kritiserade han motkandidaten Rouhani och sa: ”Det finns 180 andra länder i världen. Varför ska vi bara bry oss om relationen till väst och Europa?”. 

Raisi står nära mannen som har sista ordet i allt som händer i Iran – högste andlige och politiske ledaren Ali Khamenei. Han började studera religion redan vid 15 års ålder och varit verksam i maktens korridorer sedan 1980-talet. Utöver hans bakgrund inom rättsväsendet valdes han till högste chef för landets viktigaste heliga plats Imam Reza i Mashhad. Shiamuslimer från hela världen skänker ekonomiska gåvor till Imam Reza som har blivit en viktig intäkt till landets kassa.

Utgör han risk för reformvänlige presidenten Rouhani?

Ja, på ett villkor.

Ayatolla Ali Khamenei har sista ordet

I Iran är det högste andlige och politiske ledaren Aytolla Ali Khamenei som alltid har sista ordet i avgörande frågor om landets framtid. Sedan Iran och västvärlden kom överens om kärnteknikavtalet 2015, om att lätta sanktionerna och om att kunna öka oljeexporten har slagorden (oftast regisserade scener av regimen) ”död åt USA” och ”store satan USA” varit tysta. Det hörs inte lika högt – nästan inte alls – som förr.

Det kan vara en signal på att både andlige ledaren och vanligt folk vill se Rouhani sitta kvar som president.

Kassem Hamadé

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag