Du kan rädda livet på dem

Publicerad
Uppdaterad
Mathias, Lars, Dora, Eva, Zanna, Sebastian, Stefan, Esbjörn, Anette och Monica.
Tio vanliga svenskar, som behöver ett nytt organ.
Det finns 539 till i donationskön.
Du kan göra en insats för dem. Du kan rädda ett liv.
Expressen uppmanar nu alla sina läsare att anmäla sig till donationsregistret.
549 svenskar väntar på ett nytt organ.
Många dör i kön.
Vartannat barn och var femte vuxen dör i väntan på organ. Det berättade donationssjuksköterskan Annika Höglund på Kärnsjukhuset i Skövde för Sveriges radio i höstas.
Det är ovärdigt - och onödigt.
Det kan göras oerhört mycket för att människor ska slippa dö i donationskön.
Information. Ungefär varannan svensk har fortfarande inte tagit ställning. En enkätundersökning visar att bara hälften vet att man kan göra sin vilja känd genom att fylla i ett donationskort. Ännu färre känner till att det finns ett donationsregister eller att man helt enkelt kan tala med sina anhöriga. Jag vill se en stor donationskampanj med reklam i teve och affisher på stan.

Jag hoppas också att kungafamiljen, som nu sett problemet på smärtsamt nära håll, vill engagera sig i en sådan kampanj. Det om något skulle kunna ge donationsfrågan den uppmärksamhet den behöver.
Och alla dessa fantastiska, godhjärtande, människor som likt Olle Westling eller Johan Appelberg som skriver på sidan 4 i dag, skänker en njure till en släkting, vän eller främling. De borde få åtminstone ett litet tacksamhetsbevis från alla oss andra. I dag ersätts de bara för förlorade inkomster och sina omkostnader. En enda njurdonator kan spara staten upp till en miljon om året i uteblivna dialyskostnader. Gratis sjukvård på livstid, ett enkelt frikort, är väl det minsta man kan ge dem?
Sverige kan också bli betydligt bättre på att ta hand om möjliga organdonatorer. För de är färre än man tidigare trott. Under ett år dog omkring 224 svenskar under sådana omständigheter - med total hjärninfarkt och i respirator på en intensivvårdsavdelning - att de kunde bli organdonatorer, enligt en färsk rapport. Alla tas inte tillvara. Vårdens organisation kring organdonation måste vara i absolut topptrim.

En enskild donator kan ge sju personer ett längre och bättre liv efter sin död. Därför är varje donator bokstavligen livsviktig. Ändå förnekas tusentals svenskar att donera både organ och blod - de homo- och bisexuella männen. Det är rent befängt. Homosexuellas njurar renar blodet lika effektivt som heterosexuellas, deras hjärtan slår lika starkt och lungorna tar upp lika mycket syre.
Självklart handlar det om rädsla för blodsmitta, framförallt hiv. Men varför diskriminera utifrån sexualitet? En stor grupp heterosexuella män och kvinnor utsätter sig för stora smittrisker, inte minst på semester när alkoholen flödar och man lämnat ansvaret på bagagehyllan i flygplanet. Varje donator borde därför bedömas individuellt - efter de mycket strikta regler som redan finns i dag.

Noll risk för alla slags smittor finns aldrig. Men man kan komma tillräckligt nära. Och om jag hamnar i sjuksängen, med sviktande njurar eller hjärta, tar jag hellre emot ett organ av en homosexuell radhuspappa än från en partykille som semestrat i Sydostasien.
Vi kan alla - oavsett sexuell läggning, kön eller samhällsställning - hjälpas åt för att rädda svenskarna som väntar i donationskön. Ta ställning och gör din vilja känd i dag!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag