Barnläkaren greps, släpptes, men åtalades sedan för dråp - misstänkt för att ha gett Linnea, tre månader, en dödlig dos lugnande preparat efter att den hjärnskadade flickans respirator kopplats bort. Tiden efter gripandet beskriver barnläkaren som ett helvete.
- Jag vet ju att jag inte har gjort det jag har anklagats för. Men jag har förlorat 19 månader av mitt liv. Det enda jag vill är att åtalet ska läggas ner så att jag kan börja jobba igen, säger den 56-åriga barnläkaren till TT.
Barnläkaren greps mitt under en rond på Astrid Lindgrens barnsjukhus av fyra poliser i skinnjackor. Hon fick inte avsluta samtalet med patienten och fick heller inte veta vad hon anklagades för.
- På frågan vad jag hade gjort svarade de att det var någonting så förfärligt att det kan man inte glömma, säger hon till TT.

Spottad i ansiktet

Polisens bemötande var hårdhänt. Hon knuffades, fick inte ta sina mediciner och fick en advokat bara efter mycket tjat.
Under utredningen ska en kvinnlig polis dessutom ha spottat henne i ansiktet.
- Hon sa: Tror du att du är märkvärdig för att du är läkare, säger barnläkaren till TT.
Barnläkaren är kritisk till att poliserna som förhörde henne inte kunde något om sjukvård.

"Trodde koksalt var gift"

- Min första förhörsledare trodde nästan att natriumklorid (koksalt) var ett gift. Jag hade nästan behövt en tolk för att göra mig förstådd, säger hon till TT.
Elva månader efter gripandet kom åtalet, men rättegången har ännu inte inletts eftersom ärendet nu granskas av socialstyrelsens rättsliga råd. Enligt barnläkaren förklaras den segdragna polisutredningen med att polisen lagt in prestige i målet.
- Struntprat. Att det tagit så lång tid och dragit ut på tiden beror ju väl så mycket på de invändningar som hon själv har lagt fram när det gäller kompletteringar av utredningen, säger Peter Althin som företräder Linneas föräldrar i målet.