Ringlande köer på motorvägen.
Ringlande köer på motorvägen.

Dragkampen om 522 miljarder på väg

Publicerad

Landsortspolitikerna hoppas att ny infrastruktur ska frälsa bygden från stigande arbetslöshet och avfolkning.

Storstadspolitikerna, å sin sida, att den ska rädda pendlare undan trafikkaos.

Snart beslutas hur 522 miljarder infrastrukturmärkta kronor ska spenderas mellan 2014 och 2025.

Både pågående och kommande projekt kantas av konflikter.

Den kommunpolitiska euforin visste inga gränser när vinnarprototypen av den nya Götaälvbron presenterades i höstas. Som en balettdansös som doppar tån i älven, berömde Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö det segrande förslaget. Kommunstyrelsens ordförande gick längre än så.

- Vi behöver en stairway to heaven! sade Anneli Hulthén med anspelning på Led Zeppelins mest berömda låt.

Ett lika bejublande mottagande fick inte broplanerna i Vänerntrakten. Centerpolitikern Kent Folkesson i Lidköping är rasande i telefon. Den nya Hisingsbron blir sex meter lägre än den nuvarande Götaälvbron, som Vänersjöfarten är anpassad för. Framför sig ser Kent Folkesson en enda stor flaskhals av båtar i väntan på broöppning.

- De bygger en konflikt mellan kollektivtrafiken och Vänernsjöfarten som är helt onödig. Det jag är mest kritisk till är att Johan Nyhus, som är kommunalråd för infrastruktur i Göteborg, skiter fullständigt i hur regionen i övrigt utvecklas, bara Göteborg kommer fram.

 

Centerpartiet driver frågan hårt lokalt. Totalt sett motsvarar effektivitetsförlusten, enligt Folkesson, miljonbelopp varje vecka.

- Som näringslivet vid Vänern får betala. Inte ens en vanlig segelbåt kommer under bron, säger han.

Folkessons meningsmotståndare hävdar att en högre bro kräver längre ramper, vilka skulle ta upp mark som kommunen vill exploatera för nya kontor. Trafiknämndens ordförande Johan Nyhus (S) har svårt att se de problem som Kent Folkesson målar upp.

- Varför kan vi inte försöka komma överens? Jag har lovat 18 broöppningar per dygn och det finns inte 18 turer, det händer inte. Om man tittar på den utveckling som en del eventuellt tittar på så skulle jag säga att innan vi har någon volym, vi pratar 15 fartyg per dag, är vi inne på 2060-talet.

Även på andra håll i landet har infrastrukturutbyggnaden skapat oenighet. I Motala och Sundsvall, till exempel, har kommunerna krävt att trafikavgifter på orternas nya broar ska tas bort. Lokala näringsidkare har hävdat att de höga avgifterna för tjänstefordon riskerar att skapa stora ekonomiska bekymmer.

 

Andra kommuner strider för att ro i land nya investeringar. I glesbygd och på mindre orter kan utbyggda vägnät vara avgörande för att hejda avfolkning och stigande arbetslöshet. Om invånarna kan pendla till närliggande orter får de fler jobb att "välja mellan" och slipper dessutom flytta.

- Skulle man få Norrbotniabanan byggd från Umeå till Luleå så skulle det möjliggöra arbetspendling mellan kuststäderna. I dag är det inget alternativ att pendla, säger Norrbottens landshövding Sven-Erik Österberg.

Samtidigt är industrierna beroende av förbättrade vägar och järnvägar för att kunna nå ut med sina godstransporter. I vår presenterar regeringen den nationella transportplanen för 2014-2025. I den avgörs hur 522 infrastrukturmiljarder ska spenderas.

Sven-Erik Österberg tycker att norra Sverige förfördelats i transportplanen, som den ser ut nu. Det nuvarande järnvägsnätet är överbelastat och har tvingat tunga industritransporter ut på den eftersatta europavägen E10:an. Förhoppningen om statliga medel för att förverkliga Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå och för att rusta upp E10:an som går mellan Luleå och Riksgränsen, ser inte ut att infrias.

- Trafikverket centralt har inte prioriterat Norrbotniabanan och E10:an. Men regeringen har en möjlighet att stoppa in den. Det är ju regeringen som slutligt tar ställning till trafikplanen som ska bli klar i mars. Vi har tryckt på hos infrastrukturministern och sagt att E10:an bör in i den nationella planen, säger Sven-Erik Österberg.

Kirunas stadsflytt gör belastningen på vägnätet ännu tyngre och en upprustning än mer angelägen, säger landshövdingen. Men än så länge har länets anspråk på nya infrastrukturinvesteringar fått lite gensvar.

- Jag kan tycka att det blir en prioritering där det finns mycket människor. Det kan jag förstå på ett sätt, men å andra sidan är det som en företagare sa åt mig "tänk på att godsen inte pratar, det gör alla som vill ha tunnelbana i Stockholm", säger Sven-Erik Österberg.

 

Även Näringslivets transportråd, en intresseorganisation bestående av en mängd svenska industribolag, anser att den nationella transportplanen saknar viktiga delar. Organisationen har enats om tre satsningar av extra stor vikt för svensk tillväxt, men anser inte att någon av dem ges tillräckligt utrymme i transportplanen.

- Om du bygger dubbelspår mellan A och B men vill nå fram till C kommer du inte att få full nytta. Du behöver göra något åt hela sträckan, säger Karolina Boholm, transportdirektör för Skogsindustrierna, som ingår i Näringslivets transportråd.

De tre stora satsningar man enats om är dubbelspår på hamnbanan och en ny Marieholmsbro i Göteborg, dubbelspår mellan Hallsberg och Mjölby och investeringar på Bergslagsbanan väster om Vänern.

 

Det alla verkar överens om är att satsningarna behövs.

- Västsvenska paketet är totalt nödvändigt för Göteborgs utveckling och Västsveriges utveckling också, säger Johan Nyhus.

Hans motståndare i brobråket, Kent Folkesson, håller med.

- Hela Västpaketet är jättebra, säger han.

 

Och Sven-Erik Österberg insisterar att god infrastruktur i Norrbotten ligger i hela landets intresse.

- Det här är inte bara för att vi ska bli glada. Det här gäller transporter som hela Sverige är beroende av, säger han.

De flesta verkar även överens om att behovet är större än tillgången på pengar. Men i antologin "Investeringar in blanco?", som skrivits på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, utmanas bilden det stora upprustningsbehovet.

- Alla vill ge mer pengar åt infrastruktur, men vad har de egentligen för belägg? Vi finner inget ordentligt stöd i forskningen för att kunna säga att vi ska satsa mer på infrastruktur. Trafikverkets egen kapacitetsutredning konstaterade att 90 procent av de svenska vägarna är av väldigt bra standard, säger Johan Nyström, redaktör för antologin och forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och Centrum för transportstudier vid KTH.

 

Vid internationell jämförelse anses den svenska investeringsnivån låg. Men Johan Nyström menar att det är vilseledande att jämföra med andra länder.

- Att Sverige ligger på låga nivåer kan betyda att vi har en god standard redan nu. Men det är viktigt att komma ihåg att inga skattebetalare skulle vara beredda att betala för en felfri väg, säger han.

Dragkampen om statliga medel till ny infrastruktur runtom i landet fortsätter. Både storstads- och landsortspolitiker, lokala småföretagare och stora industriföretag, väntar på att regeringens slutliga transportplan ska presenteras. Säkert är att den inte kommer att tillfredsställa alla.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag