Mattias Flink.
Mattias Flink.

Drabbade vill inte att  Mattias Flink släpps fri

Publicerad

STOCKHOLM. I sommar blir han fri, 20 år efter massmordet i Falun. Men vissa anser att Mattias Flink borde sitta kvar i fängelse, på livstid.

– Vi är ju livstidsstraffade. Vi får aldrig tillbaka de personer han sköt ihjäl, säger mamman till en av de döda.

Det är sommar i Falun. Året är 1994. Den mörka delen av natten är redan förbi och det har börjat att ljusna.

Plötsligt beskjuts en grupp unga lottor på en gångväg i stadsparken. Skotten hörs upp till regementet.

Fyra kvinnor dör direkt. En femte avlider på sjukhuset.

24-årige Mattias Flink, kraftigt berusad och sedan en tid tillbaka i psykisk obalans, har på några sekunder blivit en massmördare.

Kort efter den första skottlossningen skjuter han ihjäl en cyklist och en väktare i närheten av järnvägsstationen.

Med sju människoliv på sitt samvete blir han, gående på järnvägsspåret, själv skjuten i höften av en polis. Dödandet har upphört. Men lidandet för de anhöriga har bara börjat.

– Jag förlåter honom aldrig och det vet jag att de andra inte gör heller. Vi är ju livstidsstraffade, vi föräldrar och syskon. Vi får aldrig tillbaka de personer som han sköt, men han går fri, säger Ulla Britt Bragstedt, mamma till väktaren Maths.

Mönstersoldat och mönsterfånge

Mattias Flink bor i dag i ett familjehem någonstans i norra Sverige och jobbar som skogshuggare. Det är en del i hans utslussning i samhället. I december 2011 bestämde Högsta domstolen att hans livstidsstraff skulle omvandlas till ett tidsbestämt straff på 30 år och med två tredjedelar av tiden avtjänad blir han fri i sommar.

Flink har sagt i intervjuer att han har en moralisk plikt att aldrig dricka mer och att hans dröm är att leva ett blygsamt liv i lugn och ro. Han har sagt att ingen ska behöva se honom med vapen igen.

Ulla Britt Bragstedt litar inte på det.

– Det var ju spritproblemen som gjorde att det hände och jag tror att det är lätt att falla tillbaka, säger hon.

Inte heller Marika Olsson, den enda av de beskjutna lottorna som överlevde, tror på Mattias Flink.

– Kriminalvården säger att han varit en mönsterfånge och är helt annorlunda i dag. Men efter att han skjutit oss sade dåvarande regementschefen på I13 att han varit en mönstersoldat. Tog de fel då kan de lika väl ta fel nu också, sade hon i en intervju med Hemmets Journal tidigare i år.

Hämndbegär eller förlåtelse

Polismannen Olavi Blomfjord besökte Mattias Flink i fängelset för några år sedan.

– Han är inget monster utan en moralisk människa som sitter av sitt straff och som vet att han har gjort fel. För mig gjorde mötet att det blev lättare att acceptera att han kommer att friges.

Det är snart 20 år sedan Mattias Flink kom gående på järnvägsspåret i Falun mot Olavi Blomfjord och kollegan Berndt Bergström. De visste att sju personer var döda och att mördaren var tungt beväpnad. Det var Olavi Blomfjords skott som stoppade dödandet.

– Jag siktade där kroppsytan var som störst och det var bröstet. Men kulan gick in i höften. Det blev en central verkan i honom som gjorde att han rent mekaniskt inte kunde röra sig.

Hade kulan träffat i bröstet hade Flink kunnat dö. Men kulan hade också kunnat gå rakt igenom kroppen.

– Då hade han kunnat fortsätta att kämpa mot oss. Då kanske vi hade dött.

Olavi Blomfjord är starkt troende. Han tror att Gud styrde kulan. Han tror också på förlåtelse. Men tron på förlåtelse kommer också från erfarenheterna som polis.

– Det är fullt begripligt att människor som blivit utsatta för så grova saker och för så grova förluster drabbas av hämndbegär och tankar om att "det här går aldrig att förlåta". Men det är skillnad på att förlåta brottet och på att förlåta människan. Det finns en kraft i förlåtelsen som gör att man kan andas igen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida