Fröbanken på Svalbard. Foto: Wikimedia CommonsFröbanken på Svalbard. Foto: Wikimedia Commons
Fröbanken på Svalbard. Foto: Wikimedia Commons
Rekordhöga temperaturer tinar upp permafrosten. Foto: DIRK NOTZRekordhöga temperaturer tinar upp permafrosten. Foto: DIRK NOTZ
Rekordhöga temperaturer tinar upp permafrosten. Foto: DIRK NOTZ

Översvämning slår mot 'Domedagsvalvet'

Publicerad

Fröbanken på Svalbard är byggd för att stå emot både naturkatastrofer och krig.

Men efter den rekordvarma vintern i Arktis har ”Domedagsvalvet” drabbats av en översvämning.

– Det såg ut som en glaciär där nere, säger Hege Njaa Aschim till The Guardian.

125 meter in i urberget på ögruppen Svalbard vilar en sällsam symbol över den mänskliga dubbelnaturen: den internationella fröbanken – även känd som ”Domedagsvalvet”. Här förvaras 840 000 arter från hela världen i permafrostens eviga kyla.

Å ena sidan är det ett väldigt monument över vår gemensamma strävan och förmåga till internationellt samarbete. Å andra sidan en påminnelse om att människan är den första arten med reell kapacitet att utrota sig själv – antingen genom krig eller eskalerande miljöförstöring.

 

LÄS MER: Domedagsvalvet rymmer fröet till vår framtid 

Fyra ståldörrar skyddar fröerna. Ingen enskild individ har nyckeln till alla dörrar.Foto: Matthias Heyde

Domedagsvalvet drabbat av översvämning

Tanken var att ”Domedagsvalvet” skulle kunna stå emot både kärnvapenkrig och naturkatastrofer när det invigdes 2008. Men den rekordvarma vintern i Arktis har förvandlat snön till regn. Dessutom har permafrosten börjat smälta till följd av de höga temperaturerna, enligt The Guardian.

Det har lett till att frövalvet drabbats av sin första översvämning.

– Vi hade inte planerat för att permafrosten inte skulle finnas kvar, eller för att drabbas av sådant här extremt väder, säger Hege Njaa Aschim, kommunikationschef på norska Statsbygg till tidningen.

Ankomsttunneln till hallarna där fröerna lagras i ”domedagsvalvet” på Svalbard är drygt 100 meter lång.Foto: Matthias Heyde

Fröbanken hotas av klimatförändringarna

Smältvattnet rann in i tunneln som leder ner till valvet där fröerna förvaras, men vattnet nådde aldrig hela vägen fram. Den stora frösamlingen vilar fortfarande säkert i sin nedfrysta slummer.

Frågan är bara hur länge till. 

I slutet av 2016 låg temperaturen på Svalgard sju grader över det normala. Ingen annanstans i världen ökar medeltemperaturen lika snabbt som i den arktiska regionen. 

Om den utvecklingen håller i sig kan det på sikt hota hela frövalvets existens. 

– Valvet var tänkt att fungera utan mänsklig hjälp, men nu bevakar vi fröerna dygnet runt. Vi måste ta reda på vad vi kan göra för att minimera riskerna och se till så att fröbanken klarar sig på egen hand, säger Hege Njaa Aschim till The Guardian.

 

Domedagsvalvet

• Domedagsvalvet, eller Svalbards globala frövalv, ligger på Spetsbergen, den största av de öar som tillsammans utgör Svalbard. Avståndet till Nordpolen är ungefär 130 mil.

• Öppnade 2008 och fungerar som en backup där världens omkring 1 500 genbanker kan deponera fröer. Syftet är att skydda jordens biologiska mångfald för att säkerställa framtidens matproduktion.

• I dagsläget har valvet frön från 843 400 varianter av grödor. Det gör anläggningen till världens artrikaste genbank.

• Merparten av världens länder har deponerat fröer i domedagsvalvet, men insamlingen av genetiskt material förväntas pågå i flera decennier.

• Förvaltas i enlighet med en trepartsöverenskommelse mellan Norges regering, genbanken NordGen som finansieras av Nordiska ministerrådet och stiftelsen Global 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag