En jury befann den 20 juli algeriern skyldig till finansiering av Stockholmsbombaren Abdulwahabs terrorverksamhet. Menni överförde motsvarande cirka 60 000 kronor till Iraksvensken. Men juryn ansåg det inte bevisat att Glasgowbon Menni varit med och planerat mord på "personer från den svenska allmänheten". Abdulwahab sprängde sig till döds den 11 december 2010 i centrala Stockholm, men lyckades inte döda någon annan.

I dag, måndag, ska domaren meddela påföljden. Maxstraffet för terrorfinansiering är 14 års fängelse.

– Det gäller för det grövsta fall man överhuvudtaget kan tänka sig, så man väntar sig inte ett straff i den övre delen av skalan, säger James Chalmers, juridikprofessor vid Glasgow-universitetet.

Hur grovt?

Någon nedre gräns finns egentligen inte enligt lagen. Eftersom tiden i häktet – i Mennis fall 1,5 år – räknas av från straffet kan han teoretiskt anses ha avtjänat det.

– Men det skulle förvåna mig om straffet blir så milt, säger Chalmers.

Domaren lord Matthews avgör hur grovt brottet är och om det finns förmildrande omständigheter. Åklagaren Andrew Miller påpekade i sitt slutanförande att Menni åtminstone borde ha insett att pengarna kunde användas till terrorism – även om han inte nödvändigtvis visste vad Abdulwahab skulle göra. Här finns alltså en möjlig gradskillnad i bedömningen av gärningen.

Daglig kontakt

Enligt åklagaren hade Menni och Abdulwahab nästan daglig kontakt i flera år, ända till slutet. Menni till och med ringde Abdulwahab några dagar efter hans död och sade till hans mobilsvarare: "Varför tog du ditt liv?". I polisförhör var han motsträvig och tystlåten, och han gav aldrig sin version i rätten. Skotsk lag har före domen förbjudit svenska utredare att förhöra honom.

Menni nekar till terrorbrott. Hans försvarsadvokat William Taylor har sagt att en fällande dom skulle överklagas. Det lär i så fall ta månader innan fallet kan tas upp i högre instans.

TT