Den utpekade nämndemannen ska samtidigt ha varit ledamot av polisnämnden i Södertälje. Därmed har han "bildat sig en uppfattning om eller tagit ställning i för målets utgång avgörande sakfrågor på sätt som är ägnat att rubba förtroendet för hans opartiskhet i målet", skriver Foyen advokatfirma i en inlaga till Svea hovrätt. Hovrätten uppmanas att skicka tillbaka målet till Södertälje tingsrätt.

I rättegångsbalken finns tio skäl till att en domare kan anses jävig. Khouris försvarare hänvisar till det tionde, som också är det som ger störst utrymme för tolkning: "om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet".

Suttit med i möten

Som suppleant i polisnämnden i Södertälje ska den utpekade nämndemannen ha suttit med under minst fyra möten där man tagit upp frågor om bekämpandet av grov brottslighet inom polisdistriktet. Han ska där ha fått tillgång till information från den omfattande förundersökning som sedan ledde fram till åtalet i tingsrätten där nämndemannen satt med och dömde Khouri.

Inom polisnämnden ska man under mötena ha pratat om den nätverksbaserade brottsligheten i Södertälje. Bernard Khouri.

Förnekar nätverket

Khouri menar att det är den påstådda existensen av ett sådant nätverk och dess struktur som varit avgörande för att han kunnat fällas för brott. Han fälldes för bland annat anstiftan till tre mord, just med hänvisning till att han varit ledare för ett kriminellt nätverk. Men "Bernard Khouri har såväl förnekat existensen av ett sådant nätverk som att han skulle ha varit ledare för ett sådant nätverk", skriver advokatbyrån till hovrätten.

Från den kommunala polisnämndens sida ska det också funnits en uppfattning – som enstaka ledamöter kommunicerat utåt – att de åtalade borde fällas för brott. Den utpekade nämndemannen antas därför redan före rättegången ha varit av uppfattningen att de åtalade ska fällas.

Nämndemannen har enligt Khouri varken varit opartisk eller oberoende, vilket också krävs i Europakonventionens artikel 6.1.