Dold mätare avslöjar livsfarliga smutsen

Publicerad

Omkring 700 svenskar dör varje år av infektioner de fått i vården. Bristande hygien och dålig städning är viktiga orsaker.

Expressens medicinreporter Anna Bäsén tog sommarjobb som städerska på Södersjukhuset, ett av Sveriges största akutsjukhus. I hemlighet stickprovstestade hon hur smutsigt det var.

Resultatet:

Många ställen på sjukhuset visade sig vara skitigare än Centralens toaletter.

– Horribelt, hälsofarligt och ofattbart dåligt, säger läkaren Björn Bragée.

14, 17 och 84. Det är provresultaten jag fick efter att ha smutstestat spolknapp, handfat och handtag på toaletten på Stockholms Centralstation.

1105, 171 och 113. Det är provresultaten efter att ha topsat droppställning, larmknapp och sängbord på en helt vanlig akutvårdsavdelning på Södersjukhuset.

Patientnära lokaler ska helst ha värden under 50.

Min stickprovskontroll visar alltså att sjukhuset på många ställen kan vara lika smutsigt, eller extremt mycket mer smutsigt, än en offentlig toalett.

Björn Bragée är läkaren som 2008 slog larm om sjukhussnusket när han själv var inlagd som patient på Danderyds sjukhus.

Expressens medicinreporter Anna Bäsén tog jobb som städare på Södersjukhuset i Stockholm för att granska hur städningen fungerar. Foto: Anna BäsénExpressens medicinreporter Anna Bäsén tog jobb som städare på Södersjukhuset i Stockholm för att granska hur städningen fungerar. Foto: Anna Bäsén
Expressens medicinreporter Anna Bäsén tog jobb som städare på Södersjukhuset i Stockholm för att granska hur städningen fungerar. Foto: Anna Bäsén
Anna Bäsén analyserade topsstickorna – med hjälp av en så kallad ATP-mätare – i sin bil som stod parkerad i sjukhusets garage. Foto: Erik GustafsonAnna Bäsén analyserade topsstickorna – med hjälp av en så kallad ATP-mätare – i sin bil som stod parkerad i sjukhusets garage. Foto: Erik Gustafson
Anna Bäsén analyserade topsstickorna – med hjälp av en så kallad ATP-mätare – i sin bil som stod parkerad i sjukhusets garage. Foto: Erik Gustafson
Mätaren visar en extremt hög siffra på smutsen på droppställningen i en av vårdsalarna på SÖS.Mätaren visar en extremt hög siffra på smutsen på droppställningen i en av vårdsalarna på SÖS.
Mätaren visar en extremt hög siffra på smutsen på droppställningen i en av vårdsalarna på SÖS.
Toaletten på Stockholms centralstation är ren och har ett värde långt under gränsvärdet för vården.Toaletten på Stockholms centralstation är ren och har ett värde långt under gränsvärdet för vården.
Toaletten på Stockholms centralstation är ren och har ett värde långt under gränsvärdet för vården.

– Dålig städning är en faktisk medicinsk risk, och att betrakta som dålig vård, säger han.

Nästan var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion. Ungefär 700 av dessa dör under ett år av vårdsmittorna, enligt ny statistik.

Städning på sjukhus kan handla om liv och död. Forskningen har visat att dålig hygien och slarv med städningen är en viktig orsak till att bakterier frodas och sprids.

Städning till lägst pris

Städning lyfts numera fram som mycket viktigt för patientsäkerheten av Sveriges kommuner och landsting.

Ändå har kostnaderna för städningen slimmats. Det är vanligt att sjukhus upphandlar städningen. Lokalvården sköts av privata företag till billigast pris.

För att kunna undersöka hur sjukhusstädningen fungerar i verkligheten tog jag sommarjobb som lokalvårdare.

Sådana är reglerna

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763), HSL, ska vården bedrivas med en god hygienisk standard. Vårdgivaren måste vidta alla de åtgärder som behövs för att uppnå en god hygienisk standard för lokaler och utrustning, att ha en god organisation och planering samt ha tillgång till vårdhygienisk kompetens.
Det finns ingen detaljerade nationella regler för hur sjukhusstädning ska gå till och kontrolleras. Landstingen, eller städföretagen som utför tjänsten på uppdrag av landstingen, utformar sina egna riktlinjer och rutiner.
De formella riktlinjer som finns är utgivna av hygienexperternas egen intresseförening Svensk förening för vårdhygien. Enligt dessa ska exempelvis patientsalar städas varje dag. Toaletter som patienter använder ska städas en gång om dagen eller oftare.

Jag anställdes som lågavlönad timvikarie på Södersjukhuset där städningen utförs av det stora privata städbolaget Miab NCA. Städkoncernen är en vinstmaskin som har kontrakt på städningen av flera svenska sjukhus.

LÄS MER: Familjeföretaget tjänar miljoner på städningen

I Södersjukhusets mångmiljonavtal med städföretaget finns skriftliga kompetenskrav på städarna. All städpersonal ska ha dokumenterad städutbildning. Städarna ska också utbildas om städning i vårdmiljö, basala hygienrutiner, smittspridning och smittstädning hos infekterad patient.

Jag får ingen utbildning alls. Egentligen skulle jag få gå bredvid en erfaren städare två-tre dagar, eller så länge det behövdes, för att lära mig jobbet. Så blir det inte.

Städning och smittspridning

Städning är centralt för patientsäkerheten.
Det är vetenskapligt bevisat att hög kvalitet på städningen av vårdlokaler i kombination med god handhygien minskar risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner.
Förbättrade städrutiner minskar risken för att patienter ska drabbas av allvarliga infektioner, exempelvis med farliga resistenta "sjukhusbakterier". En stor studie visade att skärpt städning på patientsalarna halverade antalet patienter som smittades av infektioner med multiresistenta stafylokocker, MRSA. Antalet som drabbades av vankomycinresistenta enterokocker, VRE, minskade också kraftigt.
En studie från Höglandssjukhuset i Jönköpings län visar att storstädning med spordödande rengöringsmedel minskade antalet infektioner med tarmbakterien clostridium difficile med 50 procent.
Vårdrelaterade infektioner är vanligt. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas. Smittorna kan vara livsfarliga. Den senaste statistiken från Sveriges kommuner och landsting visar att 700 sjukhusvårdade patienter per år dör. De har drabbats av infektioner som orsakats av vården. Infektionerna bedöms ha orsakat eller bidragit till att patienterna dött i förtid. Det kan handla om allt i från infektioner i operationssår, lunginflammation, urinvägsinfektioner och blodförgiftning. Sköra äldre är särskilt utsatta.

– Det är för att spara pengar. Vi gillar det inte, det är dåligt, säger en kollega irriterat.

Jag behöver inte skriva på vare sig anställningsavtal eller avtal om tystnadsplikt innan jag börjar jobba. Trots att jag ska städa bland patienter, och bland mycket känsligt sekretessbelagt material som journaler.

Ingrodd smuts, torkat bajs

Städaren jag vikarierar för har gått på semester, så en arbetsledare, som inte kan hens städområde följer med mig en stund för att visa.

– Vi måste hinna, hinna, det är bråttom, säger arbetsledaren.

Efter några timmar lämnas jag ensam. Jag har fått knappa muntliga instruktioner, och inga skriftliga alls, för hur jag ska städa. Hur jag ska hantera misstänkt smittförande ämnen, som blodspill på golvet, har jag inte fått veta. Jag har bara fått veta vilka områden jag ska gå till.

Jag har jobbat på sjukhus förut, både som städerska och undersköterska, men det var flera år sen.

Städmetoderna har tydligen förändrats sen dess. När jag nu sommarjobbar på Södersjukhuset vänds mina idéer om städning upp och ner. Vanligt allrengöringsmedel är ”bara för toaletten”, instruerar min arbetsledare.

Handfat, bord och allt annat ska handspritas med lite sprit på en papperslapp. Det känns som man bara är på ytan och drar. Jag upptäcker snabbt att det är riktigt svårt att få bort ingrodd smuts, torkat bajs och blodfläckar med lite handsprit på ett papper.

Men att använda rengöringsmedel och vatten, skrubba ordentligt och skölja ordentligt efteråt tar tid. Och tid är pengar.

– Sprit är bäst, säger min arbetsledare bestämt.

LÄS MER: "Jag har fått skyhöga värden på en del sjukhus"

Ingen tid för raster

Hygienexperten Frank Axelsson håller inte med. Han kallar det ytliga spritandet för en "fuskgenväg". Geggan under, biofilmen där bakterierna bor, är orörd.

Mitt städområde visar sig vara enormt – och utspritt i flera olika delar på det jättelika sjukhuset. Jag räknar ut att ett rum - oavsett om det är en aula, en vårdsal för fyra eller en liten toalett - får ta i genomsnitt mellan två och fyra minuter att städa.

Så gjorde vi avslöjandet

Expressens medicinreporter Anna Bäsén tog sommarjobb som städerska på Södersjukhuset. Hon tog nästan hundra snabbtester för att objektivt mäta hur smutsigt det är. Både ytor som vårdpersonalen ansvarar för att städa, ytor andra lokalvårdare har städat och sådana ytor hon själv ansvarar för att städa.
Testerna är stickprovskontroller och ingen vetenskaplig studie. Men resultaten ger en ögonblicksbild av hur mycket biologiskt material som blod, hudrester och bajs det fanns just där och då.
Av 93 testade ytor har 46 stycken, nästan 50 procent, värden som visar att de inte är rena eller rentav så smutsiga så att de är helt underkända.
Forskningen har visat att ytorna närmast patienten är högriskplatser. De innebär den största infektionsrisken, för patienten själv och för nästkommande patient. Ju närmare ytan är den som är sjuk, desto viktigare att det är rent. Städningen brast också på många sådana kritiska ytor. Nästan hälften av de testade ytorna som inte riktigt höll hygienmåttet var föremål mycket nära patienten, som droppställningar, sängbord och larmknapp.

Då har jag inte räknat med tiden det tar för mig att köra min tunga städvagn mellan de olika städområdena. Jag har heller inte räknat in några raster alls. Det visar sig att det inte blir någon tid för raster heller.

På några minuter ska jag hinna tömma papperskorgen, plocka upp blodiga förband och annat skräp, skura toaletten, spegeln och handfaten, torka av plana ytor som hyllor, torr-torka golvet och sen våttorka golvet.

Det visar sig vara ett omöjligt uppdrag.

Läkaren Björn Bragée är skarpt kritisk.

– Det är bisarrt. Det säger sig självt. Vem tror att man kan städa sin egen lägenhet på sex minuter?

Han känner igen det extremt pressade tidsschemat från när han själv låg på sjukhus.

– Det är horribelt. Samtidigt är det här mycket känsliga ytor, med svårt sjuka patienter, där det kryllar av sårbakterier, det är kräkningar, avföring och annat. Det är ofattbart dåligt! En halvtimme eller en timme per vårdsal, plus regelbunden storstädning, det är vad som behövs för att ge resultat.

"Det är ju helt sanslöst"

Även Frank Axelsson, expert på att mäta hygien på sjukhus, baxnar.

– Fyra minuter? Å herregud, det är ju helt sanslöst. Att det får gå till så på Norra Europas största akutsjukhus, det här måste politikerna få svara på!

På Södersjukhuset försöker jag göra ett så bra jobb jag någonsin kan, men det är omöjligt att få det riktigt rent med de hårda tidskraven.

Priset för att hålla sina tider är att slarva – och att helt strunta i att städa vissa rum.

En bråkdel av alla fall anmäls

Bara en bråkdel av alla fall av dålig vårdhygien och vårdrelaterade infektioner anmäls. Här är antalet anmälningar till Socialstyrelsen/Inspektionen för vård och omsorg angående vårdrelaterade infektioner och vårdhygien. I siffrorna ingår även Lex Maria-anmälningar från vården självt och anmälningar från patienterna själva.
2011 86
2012 59
2013 72
2014 85
2015 26

Det här sättet att städa, eller snarare att inte städa, är så vanligt i dag att det fått ett eget namn. Det kallas för "titt in - titt ut", berättar Frank Axelsson.

– Man tittar in i rummet, ser det rent ut går man vidare. Men ser du bakterierna? Nej. Och det är det som är grundproblemet.

Jag får veta redan första dagen på mitt nya jobb att det är många som klagar på städningen. Både vårdpersonalen och kontorspersonalen är missnöjda. Därför måste jag vara jättenoggrann. Men samtidigt upprepar mina arbetsledare hela tiden ”hinna, hinna” och "Anna du måste tänka på tiden".

45 av 93 ytor underkända

Under mina nästan två veckor som städerska på Södersjukhuset tar jag nästan hundra snabbtester för att objektivt mäta hur smutsigt det är. Jag topsar ytor som vårdpersonalen ansvarar för att städa, ytor andra lokalvårdare har städat och sådana ytor jag själv har ansvar för att städa. Det är stickprovskontroller och ingen vetenskaplig studie. Men proverna ger en ögonblicksbild av hur mycket biologiskt material som blod, hudrester och bajs det fanns just där och då.

Av 93 testade ytor har 36 värden som visar att de inte är rena eller rentav så smutsiga så att de är helt underkända.

– Det är intressant. Min spontana reaktion är att de inte kan ha någon storstädning, eller regelbunden ordentlig städning, på de här ställena, säger Björn Bragée.

– Det är definitivt inte bra. Dina mätningar visar att det inte blir hygieniskt rent, säger hygienexperten Frank Axelsson.

LÄS MER: Ansvariga chefen: "Det är väldigt allvarligt"

Särskilt allvarligt är det att städningen brister på många kritiska ytor, poängterar experterna. Nästan var fjärde av de testade ytorna som inte riktigt höll hygienmåttet var föremål mycket nära patienten, som droppställningar, sängbord och larmknapp.

– Det är allvarligt, det innebär att man inte har kontroll över städkvaliteten, och det är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet, säger Frank Axelsson.

Oklara ansvarsområden

Forskningen har visat att ytorna närmast patienten är högriskplatser.

– Här har det medicinsk betydelse. Om man inte gör rent ordentligt är ju risken att man får grannens eller föregångarens bakterier, och det kan ju vara resistenta bakterier, säger Björn Bragée.

Oklara ansvarsområden är en orsak till att sådana viktiga, kritiska, ytor ändå missas på sjukhus. Städpersonalen ska rengöra ytor som golv medan vårdpersonalen ansvarar för sängbord och andra ytor närmast patienten. Första dagen städar jag även dessa ytor - med resultatet att jag blir ännu mer försenad och får bannor av chefen.

Sänglampa i vårdsal. ATP-värde: 602 Frank Axelsson: Det är inte ovanligt med så här höga ATP-värden på sänglampor. Patienterna kommer ofta åt dem och de blir ganska kladdiga. Ett objekt som ofta blir kraftigt nedsmutsad och som kräver lite mer tid för rengöringen. Sängbord i vårdsal. ATP-värde: 891 Frank Axelsson: "Sängbord blir ofta kraftigt nedsmutsade och därför behöver man lägga extra krut där för att det ska bli ordentligt rent. Har man inte tid så blir det inte rent. Det behövs kunskap och utbildning!Sänglampa i vårdsal. ATP-värde: 602 Frank Axelsson: Det är inte ovanligt med så här höga ATP-värden på sänglampor. Patienterna kommer ofta åt dem och de blir ganska kladdiga. Ett objekt som ofta blir kraftigt nedsmutsad och som kräver lite mer tid för rengöringen. Sängbord i vårdsal. ATP-värde: 891 Frank Axelsson: "Sängbord blir ofta kraftigt nedsmutsade och därför behöver man lägga extra krut där för att det ska bli ordentligt rent. Har man inte tid så blir det inte rent. Det behövs kunskap och utbildning!
Sänglampa i vårdsal. ATP-värde: 602
Frank Axelsson: Det är inte ovanligt med så här höga ATP-värden på sänglampor. Patienterna kommer ofta åt dem och de blir ganska kladdiga. Ett objekt som ofta blir kraftigt nedsmutsad och som kräver lite mer tid för rengöringen.
Sängbord i vårdsal. ATP-värde: 891
Frank Axelsson: "Sängbord blir ofta kraftigt nedsmutsade och därför behöver man lägga extra krut där för att det ska bli ordentligt rent. Har man inte tid så blir det inte rent. Det behövs kunskap och utbildning!
Läkarnas jourtelefon. ATP-värde: 1214 Frank Axelsson: "När det är så skitigt i läkarnas jourrum undrar man hur rena läkarna är när de går ut till patienterna. Tvättar de alltid händerna och desinficerar sig? Det vet vi att de inte alltid gör"Läkarnas jourtelefon. ATP-värde: 1214 Frank Axelsson: "När det är så skitigt i läkarnas jourrum undrar man hur rena läkarna är när de går ut till patienterna. Tvättar de alltid händerna och desinficerar sig? Det vet vi att de inte alltid gör"
Läkarnas jourtelefon. ATP-värde: 1214
Frank Axelsson: "När det är så skitigt i läkarnas jourrum undrar man hur rena läkarna är när de går ut till patienterna. Tvättar de alltid händerna och desinficerar sig? Det vet vi att de inte alltid gör"
Rullbar droppställning. ATP-värde: 1105 Frank Axelsson: "Det här är riktigt otäckt. Det är ett högt värde, och sannolikt länge sen den var rengjord. En droppställning är ett kritiskt föremål som sjuka patienter använder"Rullbar droppställning. ATP-värde: 1105 Frank Axelsson: "Det här är riktigt otäckt. Det är ett högt värde, och sannolikt länge sen den var rengjord. En droppställning är ett kritiskt föremål som sjuka patienter använder"
Rullbar droppställning. ATP-värde: 1105
Frank Axelsson: "Det här är riktigt otäckt. Det är ett högt värde, och sannolikt länge sen den var rengjord. En droppställning är ett kritiskt föremål som sjuka patienter använder"
Duschstol ATP-värde: 191 Frank Axelsson: "Inte rengjort ordentligt. Kritisk yta."Duschstol ATP-värde: 191 Frank Axelsson: "Inte rengjort ordentligt. Kritisk yta."
Duschstol ATP-värde: 191
Frank Axelsson: "Inte rengjort ordentligt. Kritisk yta."
Larmknappen på toaletten ATP-värde: 171 Frank Axelsson: "Det här är en kritisk yta på många sätt. Många patienter använder den. Larmknappen är ganska liten, hade den varit större i storlek hade du fått ännu högre mätvärden. Knappen är säkert inte rengjord alls"Larmknappen på toaletten ATP-värde: 171 Frank Axelsson: "Det här är en kritisk yta på många sätt. Många patienter använder den. Larmknappen är ganska liten, hade den varit större i storlek hade du fått ännu högre mätvärden. Knappen är säkert inte rengjord alls"
Larmknappen på toaletten ATP-värde: 171
Frank Axelsson: "Det här är en kritisk yta på många sätt. Många patienter använder den. Larmknappen är ganska liten, hade den varit större i storlek hade du fått ännu högre mätvärden. Knappen är säkert inte rengjord alls"
Konferensrum. ATP-värde: 5179 Frank Axelsson: "Får man sådana värden på golvet är det självklart inte rent"Konferensrum. ATP-värde: 5179 Frank Axelsson: "Får man sådana värden på golvet är det självklart inte rent"
Konferensrum. ATP-värde: 5179
Frank Axelsson: "Får man sådana värden på golvet är det självklart inte rent"
Handtag till toalettdörr. ATP-värde: 374 Frank Axelsson: "Antingen har man glömt att torka av handtaget eller så har de blivit återsmutsad direkt efter städningen"Handtag till toalettdörr. ATP-värde: 374 Frank Axelsson: "Antingen har man glömt att torka av handtaget eller så har de blivit återsmutsad direkt efter städningen"
Handtag till toalettdörr. ATP-värde: 374
Frank Axelsson: "Antingen har man glömt att torka av handtaget eller så har de blivit återsmutsad direkt efter städningen"
Läkarnas jourrum. ATP-värde: 2021 Björn Bragée: Fy. Läkaren sitter vid skrivbordet, knappar på telefonen, skriver en rad, tumlar ner i sängen för att sova en stund till nästa larm... Hur ska man kunna vara ren och fräsch efter att ha legat i det där? Vad har läkaren med sig när hen rusar ner till akuten eller operation igen?Läkarnas jourrum. ATP-värde: 2021 Björn Bragée: Fy. Läkaren sitter vid skrivbordet, knappar på telefonen, skriver en rad, tumlar ner i sängen för att sova en stund till nästa larm... Hur ska man kunna vara ren och fräsch efter att ha legat i det där? Vad har läkaren med sig när hen rusar ner till akuten eller operation igen?
Läkarnas jourrum. ATP-värde: 2021
Björn Bragée: Fy. Läkaren sitter vid skrivbordet, knappar på telefonen, skriver en rad, tumlar ner i sängen för att sova en stund till nästa larm... Hur ska man kunna vara ren och fräsch efter att ha legat i det där? Vad har läkaren med sig när hen rusar ner till akuten eller operation igen?
Diskbänk. ATP-värde: 207 Frank Axelsson: "Dålig rengöring kan ju leda till indirekt smitta för patienterna. Får man sådana här siffror så har det inte rengjorts ordentligt. Inom livsmedelssektorn ska sådana här ytor ha värden under 101."Diskbänk. ATP-värde: 207 Frank Axelsson: "Dålig rengöring kan ju leda till indirekt smitta för patienterna. Får man sådana här siffror så har det inte rengjorts ordentligt. Inom livsmedelssektorn ska sådana här ytor ha värden under 101."
Diskbänk. ATP-värde: 207
Frank Axelsson: "Dålig rengöring kan ju leda till indirekt smitta för patienterna. Får man sådana här siffror så har det inte rengjorts ordentligt. Inom livsmedelssektorn ska sådana här ytor ha värden under 101."
Handtag kylskåp. ATP-värde: 411 Frank Axelsson: "Dålig rengöring kan ju leda till indirekt smitta för patienterna. Får man sådana här siffror så har det inte rengjorts ordentligt. Inom livsmedelssektorn ska sådana här ytor ha värden under 101."Handtag kylskåp. ATP-värde: 411 Frank Axelsson: "Dålig rengöring kan ju leda till indirekt smitta för patienterna. Får man sådana här siffror så har det inte rengjorts ordentligt. Inom livsmedelssektorn ska sådana här ytor ha värden under 101."
Handtag kylskåp. ATP-värde: 411
Frank Axelsson: "Dålig rengöring kan ju leda till indirekt smitta för patienterna. Får man sådana här siffror så har det inte rengjorts ordentligt. Inom livsmedelssektorn ska sådana här ytor ha värden under 101."

Läkarnas jourrum var också, möjligen lite överraskande, ett av de absolut lortigaste ställena jag smutstestade på sjukhuset. Här slår värdena i taket. Skrivbordet, telefonen, fönsterkarmen och hyllan är täckta av biologiskt material - mat för bakterier.

– Sämre än ett uselt vandrarhem i ett u-land. Hur ska man kunna komma till akuten eller operation ren och fräsch efter att ha legat där? Vad tar läkaren med från föregående nattgäst? undrar Björn Bragée.

LÄS MER: Kurt förlorade sin hustru sedan 63 år

En del lokaler jag är satt att rengöra är svårt slitna. Jag stöter på golvmattor på patienttoaletten med hål i, handfat med uppfrätt emalj och trasiga kakelplattor i duschen. Bland annat. Att hålla så trasiga ytor rena är omöjligt, poängterar Björn Bragée.

– Det är skitäckligt. En perfekt grogrund för smuts, infektionsgivande bakterier och annat elände. Så här får det inte se ut! Strukturella fel, som trasiga saker ska helt enkelt inte få finnas. Vi har att göra med människor!

Björn Bragée hoppas på ett städuppror.

– Jag är inte arg på städbolagen, eller städarna, utan på systemet. Man pressar priset, men hur kan man tro att man ska få kvalitet? Vill beslutsfattarna som köper vården ligga på en avdelning där städaren får tre-fyra minuter per rum? Jag skulle inte tro det.

Södersjukhusets städavtal

Södersjukhuset är ett av Sveriges största akutsjukhus. Hit kommer över 100 000 patienter varje år för att få akut hjälp med alltifrån benbrott till hjärtinfarkter. Sjukhuset hade nästan en halv miljon registrerade öppenvårdskontakter förra året.
Här finns 12 000 rum, totalt är det 114 000 kvadratmeter som ska städas.
Kontraktet att städa sjukhuset är värt över tjugo miljoner kronor per år - exklusive moms.
Kontraktet har vunnits av det privata vinstdrivande städbolaget Miab NCA.
Enligt avtalet ska städuppdraget utföras så att:
Patientens trygghet och Södersjukhusets personals krav på god arbetsmiljö tillgodoses
Södersjukhusets personal kan känna stolthet över ett rent och välstädat sjukhus
Den regelmässiga städningen ska utföras så att:
Smittspridning i vården minskas och riskerna för vårdrelaterade infektioner hos patient och personal förebyggs
Lokaler och inventarier är visuellt (synligt) rena och torra efter arbetets utförande
Patienternas krav på en ren miljö tillgodoses
Kraven på en god arbetsmiljö tillgodoses
Riskerna för vårdrelaterade infektioner förebyggs
Verksamheten påverkas minimalt
Rätt städmetod används så att lokaler, inredning och utrustning inte utsätts för onödigt slitage
Allmänt gäller att städningen ska förläggas så att verksamheten störs så lite som möjligt
I avtalet finns också krav på att städarna har dokumenterad städutbildning, och de ska också utbildas i städning i vårdmiljö, basala hygienrutiner, smittspridning och smittstädning hos infekterad patient.
Riskområden sjukhuset själv uppmärksammat när det gäller städning är att lokalvårdare och vårdpersonal inte följer de riktlinjer och städinstruktioner som finns. Eftersatta lokaler och slitna ytskikt är andra risker.
Källor: Södersjukhusets handlingsplan för städning, Patientsäkerhetsberättelse 2014, sjukhusets städavtal.

ATP-mätning avslöjar smutsen

ATP-mätare

ATP-mätning avslöjar smuts som inte är synligt för det mänskliga ögat. Det är en etablerad metod för att objektivt kontrollera hur lortigt det är, var smittfällorna finns och hur bra städningen fungerar.
ATP-mätning visar hur mycket organiskt material som finns på en yta. Inom vården brukar ungefär en tredjedel av värdet bestå av bakterier, och resten är andra typer av cellmaterial, som blod, hud och matrester. ATP-mätaren ger inte utslag för sand, papper, fibrer och oorganiskt damm.
Instrumentet mäter adenosintrifosfat som finns i alla typer av celler, både levande och döda. Vid provtagning reagerar adenosintrifosfatet med ett enzym som finns i reagensvätskan och omvandlas till ljus. Mängden ljus mäts sedan inuti mätaren och testresultatet redovisas som relativa ljusenheter, RLU.
Enkelt kan man säga att metoden mäter "bakteriemat", hur mycket humanbiologiskt material det finns där bakterier trivs och kan växa.
Det finns fastlagda nivåer för hur mycket smuts som är acceptabelt inom vården, det vill säga vilka lägsta krav på städningen man kan ställa för att förebygga smittspridning.
I danska hygienstandarden DS 2451-10 finns gränsvärden för ATP-mätning. Värdena nedan gäller för systemet Systemsure plus och Ultrasnap. Det är det snabbtest för smuts som Expressen har använt.
Rekommenderade gränsvärden för patientnära lokaler i vården, som toaletter, vårdrum, med mera är:
0-50 Godkänd
51-100 Godkänd med anmärkning
101 och mer Ej godkänd (åtgärd krävs)

Rekommenderade gränsvärden för ytor i lokaler där man hanterar mat, som kranar, handtag, arbetsbänk med mera.
0-100 Godkänd
101-200 Godkänd med anmärkning
201 och mer Ej godkänd (åtgärd krävs)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag