Han kallas för Oraklet från Omaha och är världens tredje rikaste person med en förmögenhet på 47 miljarder dollar, motsvarande cirka 376 miljarder kronor, enligt tidningen Forbes.
Warren Buffet, 79, är den legendariske amerikanske aktiemiljardären, som startat den nya skänk-bort-din-förmögenhet-rörelsen "The Living Pledge".
Om han skänker bort 99 procent av sin förmögenhet, som han lovar, har han ändå kvar cirka 3,8 miljarder kronor att röra sig med på ålderns höst.
Hittills har han skänkt cirka 50 miljarder kronor till filantropiska ändamål, enligt tidningen Fortune.
I maj i fjol stämde Warren Buffet möte med Bill Gates, Microsofts grundare med en förmögenhet på 53 miljarder dollar och tvåa på Forbes lista över världens rikaste.
De två träffades på hamburgersyltan Hollywood Diner nära flygplatsen i Omaha. Buffet bjöd på lunch.
På mötet planerade männen hur de skulle förmå USA:s 400 rikaste personer att avstå minst hälften av sina förmögenheter till välgörenhet.
Ett första ge-bort-dina-pengar-möte hölls sedan på en middag i New York.
Då var även Bill Gates hustru Melinda initiativtagare. Värd för middagen var den gamle filantropen David Rockefeller, 95.

Paret Gates är kända för att donera en hel del till välgörenhet via Gates Foundation. Paret reser runt i världens fattiga områden och har bland annat finansierat utvecklingen av en bättre malariamedicin.
Med på middagen var en handfull aktörer på Wall Street bland annat valutaspekulanten Georg Soros. Där fanns också tv-stjärnan Oprah Winfrey, medie-mogulen Ted Turner och New Yorks borgmästare Michael Bloomberg samt en rad stenrika amerikaner.
Hittills har 100 av USA:s rikaste lovat att skänka bort minst hälften av sina förmögenheter till filantropiska orsaker och välgörenhetsorganisationer under sin livstid eller efter sin död.
- Alla måste ge mer för att hjälpa världens fattiga. Bankerna borde resa till afrikanska länder med sina bonusar för att se vilka behov människorna och barnen har där, säger Bill Gates till CNN Money.
Det avgörande i projektet är själva löftet, the pledge, som i regel avges i ett brev som offentliggörs.
"Även om breven inte är rättsligt bindande, skapar de en moralisk skyldighet som förstärks genom grupptryck från andra som väljer att avge löfte om att skänka bort sina pengar. Det är lite som medlemmar i Anonyma Alkoholister som lovar att sluta dricka sprit", skriver tidningen The Economist.
För att hjälpa miljardärerna att skilja sig från sina slantar används alltså metoden med offentliga löften - precis som på AA-möten.

Men det är inte bara medkänsla med andra som får miljardärerna att ge bort sina pengar.
- De vill ha högre anseende. Det är vad som driver dem, säger Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning och professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm,
- Först får de anseende genom att ha blivit rika och skapat en förmögenhet. Men det räcker inte. Genom att ge bort en ansenlig del av sin förmögenhet skapar de även nytta för gemene man, och då får de ännu högre anseende, säger Henrekson.
Då kan den givmilde miljardären också nå det mest eftertraktade:
En plats i historieboken.
Precis som USA-kapitalismens klassiska frontfigurer Carnegie och Rockefeller.
I USA är sådan filantropi satt i system, till skillnad från Europa och Sverige där det knappt existerar.
Därför är USA världens ledande kunskaps- och forskningsnation.
- Rika privatpersoner donerar stora delar av sina förmögenheter till just detta, säger Henrekson.

I USA uppgår de totala donationerna till mer än 2 procent av BNP och drygt 1/3 av detta går till forskning och utbildning. Universitets- och högskolesystemet är ett myller av 3500 skolor som konkurrerar om studenter, professorer, forskningsmedel, donationer och anseende.
Den svenska folkhemsmodellen bygger på skattefinansierade system där filantropin betraktas som allmosor från de rikas bord.
- Den upprörda debatten om konstnärsstipendierna hade inte behövts om den privata filantropin hade fungerat i Sverige.
- Den som till exempel vill ge ut en udda tidskrift eller skriva en bok har inte stora möjligheter att lösa finansieringen med hjälp av en privat donation. Det finns inte mycket sådant i Sverige jämfört med den svenska förmögenhetsmassan. Det mesta går via intresseorganisationer eller statliga stiftelser, säger Henrekson.
Men det finns undantag.
Svenska NHL-proffs ger i regel tillbaka en slant av sina rikedomar till sina svenska hembygder och idrottsföreningar som tack för att de lärde dem spela ishockey. Någon bygger en golfbana. Andra betalar en ny hockeyrink.
Stora stiftelser med Wallenbergsstiftelserna i spetsen svarar för en stor del av pengarna till svensk forskning.
Göran Gustafsson från byn Mukkavaar utanför Gällivare byggde med två tomma händer upp ett fastighetsimperium värt två miljarder kronor. En stor del av förmögenheten donerade han till två forskningsstiftelser i eget namn.
- Pengarna har varit mina verktyg. När hantverkaren går i pension lämnar han verktygen till dem som bäst kan ta över. Ett tack till det samhälle som givit mig chansen, sa Gustafsson till undertecknad 1996.
Björn Carlson, finansmannen som donerade 500 miljoner kronor till en ny östersjöstiftelse motiverar sin aktion för att rädda Östersjön med att han varit i skärgården sedan barns- ben.
Förre företagsledaren och styrelseproffset Percy Barnevik har nyligen utnämnts till årets filantrop i Europa. Han är ordförande i Hand-in-Hand som bekämpar fattigdom bland annat genom att hjälpa kvinnor att starta företag i Indien.
Veckans Affärer hakar på trenden och utser nu årets Sociala Kapitalister tillsammans med Sparbankerna. En social kapitalist är en kapitalist med samvete, enligt VA.
En av de nominerade är "Playing for change", som drivs av Sophie Stenbeck.
När hennes far, finansmannen Jan Stenbeck, dog 2002 ärvde hon och syskonen en ansenlig mängd pengar. Men Sophie Stenbeck satsar inte enbart på affärer.
- Jag har alltid brunnit för sociala frågor, säger hon till VA.

I "Playing for change" hjälper hon sociala entreprenörer att utvecklas, prioriterade är de som jobbar med barn och ungdomar.
Stödet är dels ekonomiskt - 25000 kronor i månadslön i max tre år - dels mentorhjälp från chefer i Stenbecks- sfären.
När Jan Stenbeck investerade stort och tidigt i ett telebolag som sedan blev telekomjätten Vodafone, och plötsligt drog sig ur var det många som undrade varför.
- Du kunde ha tjänat massor av pengar, frågade jag pappa, berättar Sophie Stenbeck.
- Vid en viss tidpunkt börjar man i stället fundera på om det går att använda samma strategi att erbjuda möjligheter till människor som inte har det lika väl ställt, svarade Jan Stenbeck.
En stor del av svenska privata förmögenheter är placerade i aktier, både i börsnoterade och onoterade bolag. Det är sedan 2007 tillåtet att skattefritt skänka bort den årliga aktieutdelningen till välgörande ändamål, enligt en dom i regeringsrätten.
Därmed är det fritt fram för alla förmögna svenskar att lätta på plånboken.
Men alla rika är inte intresserade av att dela med sig. Världens rikaste man är nu den mexikanske affärsmagnaten Carlos Slim Helú, 70. Hans förmögenhet uppgår till 53,5 miljarder dollar, enligt tidningen Forbes.
Slim Helú är inte intresserad att skänka bort några pengar, enligt vad som är känt.