Ann-Britt Ryd Pettersson tillhör veteranerna på SVT. Hon har varit nyhetsankare i "Sport­spegeln", utrikeskorrespondent, programledare på Aktuellt, redaktör på Rapport och programledare för "Go'morron Sverige" under sina drygt 30 år på företaget.

Hon är fortfarande sjuk­skriven efter operationen i april och ska nästa vecka prova att trappa ned på morfinet.

- Jag vill bli av med morfinet för att kunna köra bil igen, säger hon.

Ann-Britt Ryd Pettersson berättar hur tröttheten överföll henne förra sommaren:

- Jag gjorde extrasändningar för "Go'morron Sverige" i samband med Utöya-och Osloattentatet och intervjuade hockey­stjärnan Nicklas Lidström - efter det var jag helt slut. Det var i augusti. "Ni får ta någon annan på mitt jobb, jag orkar inte", sa jag och låg hemma på soffan. Läkarna säger att jag förmod­ligen redan då hade lunginflammation. När jag fick ändan ur vagnen och gick till vårdcentralen visade det sig att jag hade jätte­hög sänka och dåliga blodvärden. Jag hamnade på Södertälje sjukhus.

Undersökte tjocktarmen

- Jag hade besvär med maten och magen, så läkaren på vårdcentralen i Nykvarn ordnade en remiss för koloskopi för att undersöka tjocktarmen. Den undersökningen gjordes först i december, sedan gjordes den om i januari eftersom de tyckte att de såg något som inte verkade bra. Undersökningen gjordes på S:t Görans sjukhus i Stockholm - det var då man hittade tumören. "Det här måste bort - det här ser inte bra ut", sa doktorn som undersökte mig.

Cancern kan sprida sig

Den tumörtyp som Ann-Britt Ryd Pettersson fått var midgut carcinoid, vilket betyder att det är en tumör som sitter i tunn­tarmen och utsöndrar hormoner och att cancern kan sprida sig.

- Jag hamnade på endokrinologiska avdelningen på Karolinska universitetssjukhuset där de undersökte hela kroppen med datortomografi för att se om cancern hade spridit sig, säger hon.

I april opererades Ann-Britt på Karolinska. 1,2 decimeter av tunntarmen togs bort samtidigt som tumören och angripna lymfkörtlar i magen avlägsnades.

- Läkarna som gjorde operationen var mycket nöjda. De fick bort allt. Jag hade väldig tur att de hittade tumören så tidigt. Läkarna sa att vanligtvis har det gått mycket längre tid innan liknande tumörer upptäcks, säger hon.

Hur reagerade du på cancer­beskedet? Blev du rädd?

- Jag fick ju veta det redan i januari och cancer är ett mycket laddat ord, det märkte jag på arbetskamrater och vänner. Jag minns att jag tänkte att det är tur att grabbarna Jacob, 18, Johan, 22, och bonussonen Viktor, 31, har hunnit bli vuxna. Men nu vet nästan alla att det är väldigt bra prognoser för de flesta cancerformer jämfört med för 15-20 år sedan.

Många vill stötta

- Det är väldigt många arbetskamrater, familjen och vänner som har stöttat mig. Jag har fått telefonsamtal, sms och kompisar på jobbet hälsade till och med på mig på Karolinska efter operationen, säger hon.

För ett par veckor sedan fick hon permis av doktorn för att åka till USA och vara med om sonen Johans examen. Johan är duktig hockeyspelare och hoppas få ett AHL-kontrakt.

Får morfin mot smärtorna

- Jag har fortfarande ont - inte så konstigt eftersom doktorn har rumsterat om i min mage... Jag går på morfin mot smärtorna. För några veckor sedan försökte jag trappa ned på morfinet, men det gick inte. Snart ska jag göra ett nytt försök - jag vill ju så gärna kunna köra bil, men det handlar också om den vanliga vardagen - att komma i gång med allt utan smärtlindring, orka mer, promenera längre sträckor, få lyfta Viktors och hans fru Sofies son Gustaf - jag är alltså bonusfarmor - gympa och kunna träna och gå på Springsteenkonserten i juli, säger Ann-Britt Ryd Pettersson som om några veckor ska träffa doktorn på Karolinska - och få beskedet om när hon kan börja arbeta igen.