För det är nu vi äter denna kaka som mest - och som vi moffar i oss.
I år produceras 11,5 miljoner förpackningar. Det motsvarar cirka 4 100 ton. Då ska man komma ihåg att en pepparkaka väger cirka fem gram.
Anna Bjur, som är marknadschef på Annas pepparkakor, säger att amerikan­erna har fått upp ögonen för våra svenska pepparkakor.
- Framför allt slås man av att de innehåller så lite fett och socker, de är ju inte söta utan mer kryddiga, säger hon.
Och varför jänkarna fått upp smaken för våra pepparkakor har sin givna förklaring.
- Ikea har betytt väldigt mycket. De har marknadsfört väldigt många svenska produkter och pepparkakan är en av dem, säger Bjur.
Men hur svenska är pepparkakorna egentligen?
Det är inte alls någon blågul innovation det här med pepparkakor, långt därifrån.
Ursprunget är i stället "kryddstarka kakor", ofta sötade med honung, som var poppis i Egypten redan för 4 000 år sedan. Även i antikens Rom mumsades dessa kakor.
Första gången pepparkakor nämns i Sverige är 1444. Noteringen kommer från Birgittasystrarna i Vadstena. Det var alltså nunnorna där som bakade de första i Sverige. Troligen var nunnorna inspirerade av tyskarnas pepparkakor. I Tyskland tillverkades dessa kakor tidigt i stor skala till och med för försäljning.
Inger Ingemansson, biolog och författare har beskrivit pepparkakans historia i en artikel i Svenska dagbladet. Hon beskriver hur "läkebröden" vann mark i Nordeuropa. Under medeltiden var Nürnberg, Aachen och Basel de städer där de flesta "medicinplättarna" tillverkades.
Det finns svenska noteringar om "pipperkakwer" från 1482 och från mitten av 1500-talet verkar dessa kakor ha sålts i Sverige, importerade från Tyskland.
Men peppar? Nej, nuförtiden finns det knappt ett pepparkorn med i receptet.
- Nej, det gör det inte. Snarare en kryddblandning. Det finns nästan oändligt många recept på pepparkakor. Men det viktigaste tycker jag är att man ökar sockermängden och håller tillbaka med mjölet. Då får man dem knapriga och fina. Och för allt i världen: det ska vara smör. Man bakar inte på margarin, säger Gunnar Grantinger som författade "Gammeldags pepparkakor: gamla recept/samlade i Vadstena 1986 av Sällskapet Örtagårdens Vänner".
- Vi har cirka 30 recept med i den här samlingen, säger Gunnar Grantinger.
Ingen peppar alltså.
Annat var det förr. Då gjorde pepparkakorna skäl för sitt namn. Kryddstarka var de och naturligtvis innehöll de just peppar.
Främst trodde man att dessa delikatesser hade medicinska egenskaper. Pepparn, eller kryddblandningen i kakan botade diarréer, kolera, svagsinthet och melankoli. Ingefära var bra mot tandvärk och magont. Honung och kardemumma var balsam mot blåmärken.
Tron på pepparkakans läkande uppgift var så stark att i Tyskland hette kakan "medicinplättar".
I dag förknippas pepparkakan med jul och inget julbak utan pepparkaksgubbar, grisar, bockar och hjärtan. Pepparkakan har naturligtvis sin egen dag och den inträffar den 9 december varje år.

Exakt hur receptet ser ut på den perfekta pepparkakan diskuteras ideligen. Det är först på 1700-talet som vår kunskap så att säga samlas kring givna recept genom kokbokslitteraturen. I Kajsa Wargs "Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber", utgiven 1755, finns recept på små pepparkakor.
- Man kan inte säga vad det perfekta receptet på en pepparkaka är. Det finns så många olika sorter och så många olika varianter på hur dessa kakor kan bakas, säger Jan Hehd, konditorimästare.
Jan Hehd berättar om sin egen kulinariska resa. Han har varit verksam i Schweiz, Tyskland och Frankrike.
- Pepparkakan finns överallt. I Schweiz är det nästan så att det finns ett eget sätt att göra pepparkakor på i stort sett i varje stad. I Basel till exempel, som jag tror är den stad som producerar mest pepparkakor i världen, heter kakan "basler läckerli". Den har sin speciella smaksättning och konsistens. I Bern har man mandelmassafyllning i pepparkakan. I Luzern har man päronsaft. När jag funderar lite på det här är det faktiskt likadant i Tyskland. Varje stad har sitt sätt att baka pepparkaka, säger Jan Hehd.
Jan Hehd var förresten nyligen i England under en resa för att marknadsföra Sverige och Skåne. Jan höll i något som k allades "Fika Event". Britterna bjöds på kaffe och fick sedan svara på frågan vilken smörkaka de tyckte var bäst.
Gissa vilken? Såklart var det pepparkakan.

Pepparkakan är alltså nästan 600 år i vårt land, med sitt historiska ursprung från Egypten och 4 000 år tillbaka i tiden.
En sådan lång historia för ju med sig en och annan berättelse och visst är pepparkakan speciell. Vad vi vet om denna kaka är ju:
Att de formas till figurer. I de flesta fall har formerna en förklaring i sin symbolik. Grisen har till exempel alltid framstått som en fruktbarhetssymbol. Vår pepparkaksgris är alltså en rest av det stora, hedniska midvinterblotet.
Vi bygger pepparkakshus. Detta började vi göra i Sverige 1880-talet, då Bröderna Grimms sagor, med berättelsen "Hans och Greta" började läsas. Främst i borgarhemmen i storstäderna.
Man blir snäll av pepparkakor. Det finns några förklaringar till denna uppmaning som vi alla har hört: "Ta nu en pepparkaka, så blir du snäll".
Ena förklaringen går ut på att det var rena rama mespropparna bland männen som satt och åt kakor till kaffet. Kakor var inte "karlamat", helt enkelt. Karlar som åt kakor ansågs vekare och snällare än de barskt bestämmande männen i det riktiga manssamhället. Om snälla karlar åt kakor, så blev elaka karlar snälla av just sådana kakor.
Den andra förklaringen är mera trolig. Det handlar om pottaskan. Pottaska är askan från mineralrik björkved och namnet kommer från att askan urlakades i lerpottor. Förr i tiden använde man det bland annat som hävningsmedel i just pepparkakor.
Denna ansågs mildra magknip och magbesvär som ofta följde den feta julmaten. När magbesvären försvann, tack vare pepparkakan, blev man på bättre humör och snällare.
En tredje handlar om den svensk-norsk-danske kungen Hans som på 1490-talet ordinerades av sin läkare att äta peppar­kakor för att höja humöret. Ett apotek i Köpenhamn skickade flera kilo kakor till kungen för hans dåliga humör. Kungen blev frisk och inte lika gnällig och fortfarande lever den myten kvar att man blir snäll av dem, tack vare denna historia.

Är pepparkakan fri från kontroverser genom åren?
Svaret är nej.
Inför julen 2002 kom larm om höga halter av det misstänkta cancerframkallande ämnet akrylamid i de pepparkakor som salufördes i handeln.
2007 varnade Italien övriga EU-länder för svenska pepparkakor. Anledningen var att de innehöll förhållandevis mycket kanel, som i sin tur kan innehålla ämnet kumarin som i höga nivåer kan skada levern.
- Vi har blivit klokare här. Jag var själv delaktig i diskussionen kring akrylamid 2002. Det var en upptäckt som gjordes av Stockholms Universitet. Akrylamid bildas ju till exempel när man steker - och det finns i pepparkakor också. Vi vet att akryl­amid är cancerframkallande. Men hälso­risken man tar när man äter pepparkakor är för den enskilda personen väldigt låg. Därmed inte sagt att vi ångrar den informationen vi gick ut med då, 2002, säger toxikologen Lilianne Abramsson Zetterberg, som är verksam på Livsmedelsverket.
- Men det var lite trist att folk blev skrämda och uppfattade detta som ett larm.
Sedan har vi det här med att man ska sätta tummen mitt i en pepparkaka och trycka till.
Knäcks kakan i tre delar får man önska sig något i tysthet.
Det kanske var därför Fuglesang hade med sig dessa mytomspunna pepparkakor upp i rymden.
Han kanske önskade sig en god resa.
Eller också var han rädd för att få ont i magen.