I de amerikanska morgonprogrammens soffor sitter programledarna och ställer tittarfrågor till sina ekonomiska experter. Veckan innan nyår är ämnet självklart; Hur ska amerikanerna kunna minimera sin skatt innan årsskiftet genom att skänka avdragsgilla gåvor till ideella organisationer?
Även om avdragsrätten är betydligt mer utbredd i USA de kan göra avdrag för motsvarande halva sin årsinkomst så är det från och med i år även en fråga för svenskar.
De flesta som Expressen pratat med är i teorin för avdragsrätten som drivits fram av Kristdemokraterna. Men dess omfattning är en fråga som splittrar såväl civilsamhället som politiken.
I deras föregångsland USA är en tydlig distinktion mellan godkänd och icke godkänd organisation att ingen politisk verksamhet får bedrivas.
- Det klassiska exemplet där är "Sierra Club" som började arbeta politiskt för miljöfrågor och i och med de förlorade sin privilegierade status (som godkänd välgörenhetsorganisation), säger Lars Trägårdh, professor i historia.
Han har sedan 70-talet tillbringat sin mesta tid i USA och sett civilsamhällets funktion där och nu engagerat sig i frågan i Sverige. Men lagen är inte formulerad på samma sätt här. Den förbjuder inte politiskt aktiva organisationer, så länge de ryms inom ramen för hjälporganisationer och forskning som godkänts av skatteverket.

I regeringens lagbeskrivning står följande: "Som gåvomottagare ska godkännas så kallade inskränkt skattskyldiga svenska stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund som har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning eller som annars helt eller delvis bedriver sådan verksamhet."
Så smalt att det i princip ändå fryser ut politiskt aktiva, enligt kritikerna.
- De flesta sysslar med kultur, idrott och opinionsbildning. Rätt få känner igen sig i den smala nischen (hjälpverksamhet), säger Hanna Hallin, chef för Sektor3, tankesmedjan för det civila samhället.
I en debattartikel i SvD tidigare i veckan skrev hon apropå omfattningen av lagen:
"Medan Stadsmissionens arbete med att stödja människor i missbruk blir avdragsgillt ges inga subventioner till nykterhetsrörelsens arbete för en värld fri från droger. Det är ett stöd för organisationer som ger hjälp vid miljökatastrofer, men inte för dem som arbetar för en bättre miljö."

I Sverige har pengar till ideella organisationer och föreningar traditionellt sett alltid kommit i form av bidrag från olika myndigheter. Genom välfärden, om man så vill.
Avdraget, och det fundamentala i tanken på avdragsrätt för gåvor, har därför även setts som ett hotfullt avsteg från välfärdsstaten.
- Det KD vill uppnå är en amerikansk modell där man flyttar ansvaret från skatt till välgörenhet, säger redaktören för bloggen "Alliansfritt Sverige", Robin Zachari.
- De vill flytta tillbaka Sverige till tiden innan vi hade en generell välfärd, snarare än den nu behovsprövade välfärden. Kyrkan ska prova behoven i stället för staten.
Hela KD:s bas finns i de här frikyrkorna mer eller mindre extrema, säger han. Det är förstås svårt att säga exakt hur den behovsprövade modellen bidrag från staten skulle påverkas vid en ännu högre avdragsrätt.
Enligt den nya lagen kommer nämligen bidragsgivare inte att få mer än 1 500 kronor tillbaka. 25 procent av max 6 000 kronor per år är nämligen regeln.

Men historien i USA kan ge en fingervisning.
- Sedan 40-talet har den klassiska demokratiskt uppbyggda, medlemsbaserade och politiskt aktiva, organisationer gått ned väldigt mycket och välgörenhetsorganisationer gått upp väldigt mycket. Det kan vi komma att se i Sverige också. Alla måste ju överleva och orientera sig efter de nya förutsättningarna, säger Lars Trägårdh.
Det är just det som är faran, menar Robin Zachari:
- Resurser frigörs inte helt plötsligt. Man flyttar resurser från det vi gemensamt bestämt till det som framför allt övre medelklassen tycker är trevligt att ge till. För att det känns bättre för dem.
Men just det är en rädsla som missar målet, enligt Lars Trägårdh.
- Välfärdsstaten har aldrig varit intresserad av dem som verkligen är utsatta. Välfärdsstaten har varit en medelklassens egen apparat för att fördela skatt och bidragen, säger han och fortsätter:
- Den statistik som finns visar att man får en positiv effekt av avdragsrätten. Givandet ökar och förlusten för staten blir mindre. Och det är ju hela tanken med det här, säger han.
Både han och Sektor3 har vänt sig till politikerna och ställt frågan om varför skattelättnaden inte omfattar alla ideella organisationer.
Repliken i SvD från jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) gick att läsa i veckan:
"Det (avdragsrätten) är summan av fyra partiers skilda prioriteringar i en tid av ekonomisk turbulens. Den utgör arketypen av den politiska kompromissen mellan olika ideal, och mellan idealen och verkligheten. Men även kompromisser förtjänar att försvaras."
Varken hon eller någon annan ur alliansen nämner det, men frågan är hur mycket pluralism politikerna egentligen vill ha?
Det finns trots allt en risk om man breddar lagen att man också öppnar dörren för högerextrema och religiöst extrema rörelser.
- Visst, vår förmåga att hantera pluralism när det kommer till religiösa samfund är ganska begränsad. Se på debatten om religiösa friskolor bland annat, säger Lars Trägårdh på frågan.
Hanna Hallin menar att det redan finns en lag om momsfrihet för organisationer som kan betraktas som allmännyttiga.
- Där tycker vi att man ska dra gränsen eftersom att man har gjort det i inkomstskattelagstiftningen. Där faller en del olagliga och högerextrema avarter bort som annars skulle kunna räknas till det civila samhället.

Får Sektor3 som de vill, och KD som de vill, vad gäller företags och stiftelsers avdragsrätt så öppnas ännu fler möjligheter, enligt Lars Trägårdh.
I USA finns tack vare sådana skattelättnader privat men ej vinstdrivande sjukvård och utbildning.
En hel värld av så kallade non-profits.
- Det är så bisarrt i Sverige. Vi har offentlig omsorg och vi har vinstdrivande omsorg. Det är väldigt konstigt. Även i USA, som inte är rädda för marknadssamhälle och kapitalism, så tycker ändå de flesta människor att det känns konstigt att äldreomsorg och skola ska vara vinstdrivande, säger han och fortsätter:
- Tänk vilket rykte Harvard hade haft om de varit ett vinstdrivande aktiebolag.
Hanna Hallins summering av dagsläget är att ingen är nöjd. Inte det civila samhället, inte regeringen och inte oppositionen.
- Det är tydligt inte minst genom Nyamko Sabuins svar på vår debattartikel, säger hon.
Vad som händer i de svenska morgonsofforna till nästa årsskifte återstår att se. Men som Lars Trägårdh säger apropå amerikaniseringen:
- Vi har ju redan reklam för att gå med i armén. Det är inte otroligt att det blir samma effekt vad gäller skattereduktionen.