VIKTIG VED. Varje svensk förbrukar i genomsnitt 315 kilo ved om året. Ett miljövänligt och ekonomiskt alternativ, menar Lars Paulsson, intendent på Tekniska museet. Foto: COLOURBOX
VIKTIG VED. Varje svensk förbrukar i genomsnitt 315 kilo ved om året. Ett miljövänligt och ekonomiskt alternativ, menar Lars Paulsson, intendent på Tekniska museet. Foto: COLOURBOX

Veden håller elden
och folket levande

Publicerad

En bok om ved är den stora bästsäljaren just nu.

Den går fram som en löpeld över den nordiska bokmarknaden och väntas snart tända också de engelskspråkiga läsarna.

Författaren Lars Mytting, furuguru som vill popularisera poppeln, är överraskad över den stora framgången.

- Min bok sätter ord på något som många känner och upplever, jag är språkrör för en tyst majoritet, säger han.

Lyssna på podversionen av artikeln i mp3-spelaren eller ladda ned det här.

Veden håller folket levande

Boken "Ved: allt om huggning, stapling och torkning - och vedeldningens själ" handlar om precis det som titeln anger. Det är både en handbok och en poetisk skildring av eldandets verklighet. På 171 sidor får läsaren veta allt om inköp av ved, staplingsmetoder, torkning och eldning. Och om skogsskötsel, miljöaspekter, motorsågshistoria och olika sorters eldstäder.

Boken ligger bland de översta på bästsäljarlistorna för fackböcker. I Norge är upplagan 150 000, i Sverige har den sålt mer än 50 000 på kort tid. Närmast väntar ett annat stort vedland, Finland, och senare i år kommer en engelskspråkig version - som redan har fått god draghjälp av ett stort reportage i New York Times.

Lars Mytting sitter naturligtvis framför elden hemma i norska Elverum just när Expressen får tag i honom. Familjen har två vedugnar, en i källaren och en i vardagsrummet.

- Det här har fått mycket större dimensioner än jag väntade mig. Det är tydligt att boken svarar mot en längtan efter något ursprungligt, något man kan gå ut och göra själv. Det är enkelt att gå ut med såg och yxa och göra det som står i boken, säger Lars Mytting.

- Det handlar om människans äldsta energikälla som är många tusen år gammal. Det är en syssla som har urgamla rötter och ger en djup intensiv glädje och tillfredsställelse.

- Det finns 100 000-tals i Norden som hugger sin ved i stor eller liten skala. Men det har sagts väldigt lite om det. Därför blir en bok som tar upp det här ämnet så populär, säger han.

Lars Mytting, som beskriver sig själv som "vednörd", har bara varit seriös huggare och eldare i några år sedan han flyttade ut på landet. Boken beskriver hans "uppvaknande".

På direkt fråga avslöjar han för Expressen sin svartaste hemlighet.

- Jag måste bekänna att jag har köpt ved i säck på en bensinstation. Det var när jag fortfarande bodde i Oslo. I dag skulle jag inte kunna göra det, lokaltidningen skulle genast upptäcka det och göra skandal, säger han.

- Den som köper sin ved i säck har mycket att upptäcka. Han har inte sett ljuset än.

Varje svensk förbrukar i genomsnitt 315 kilo ved per år, en av de högsta siffrorna i världen. Upp till 25 procent av alla svenska villor värms huvudsakligen upp med ved, enligt boken. Totalt svarar biobränslen som ved, pellets, flis och spån för nära 40 procent av uppvärmning och varmvatten i Sveriges villor, skriver författaren.

- Ved är en viktig del av den svenska energiförsörjningen. Den ger ett beaktansvärt bidrag till energisystemet. Det är inte helt problemfritt på grund av miljöaspekter som ofta har att göra med småskalig eldning i gamla vedpannor och spisar. Nya ska vara miljögodkända, säger Matti Parikka, handläggare på energimyndigheten.

- Av den totala energitillförseln på 614 terrawatt-timmar (TWh) 2010 står vedanvändning i småhus för cirka 9 TWh. Totalt rör det sig om cirka 100 TWh biobränsle från skogen, till exempel rest- och biprodukter från sågverk, avverkning och massaindustri, säger han.

Lars Paulsson, intendent på Tekniska museet, understryker att ved historiskt är den viktigaste grunden för bränsle och att tillgången till ved har varit en kritisk fråga för alla europeiska länder genom århundradena.

- Elden är den viktigaste uppfinningen genom tiderna. Att lära sig kontrollera elden var ett enormt framsteg för människan. Den håller vilda djur borta, den gör att man kan laga mat och värma sig, den ger ljus, säger Lars Paulsson.

- I England tog skogen slut på 1600-talet på grund av all järnproduktion och allt fartygsbyggande. Det gav upphov till den fossila revolutionen, man började använda kol.

- I Sverige var man på 1700-talet rädd för trädkris på grund av järnframställningen. Det ledde till att man uppfann kakelugnen, en spis som sparar värme eftersom rökgasen gör flera vändor innan den släpps ut, säger han.

Lars Paulsson beskriver den klassiska bondstugan där människor satt i ljuset av den centrala härden på kvällarna. Den öppna härden ersattes av vedspisen när folk flyttade in i städerna i slutet av 1800-talet. Därefter övergick man till att elda med kol och koks.

Under kristiderna efter de båda världskrigen återgick man till vedeldning i städerna. Oljan bröt igenom efter andra världskriget och var billig i flera decennier. På 1980-talet fick vi billig el genom kärnkraften, förklarar han.

- Nu är cirkeln sluten. Vi eldar återigen med allt mera trä eller flis. Det är ett miljövänligt och ekonomiskt alternativ, säger Lars Paulsson.

Vedprofeten Lars Mytting har några tips till den genomsnittlige eldaren. Det vanligaste felet är att man ger ugnen eller kaminen för lite luft så att det ryker för mycket. Energin kommer ut som rök i stället för att förbrännas, förklarar han.

- I en perfekt situation ser man nästan ingen rök. Det ska brinna friskt i början. När ugnen är varm kommer kretsloppet i gång, säger Lars Mytting.

- I en öppen spis är ett tips att elda så att den varmaste punkten är i toppen av eldstaden. Det är svårt, men pröva med att bygga ett litet magasin med klabbar i botten och så tänd med tidning och stickor överst. Det kräver övning, säger han.

Mytting rekommenderar också att elda med tidigare ofta ratade träslag som gran, asp och poppel i moderna välisolerade hus under mildare dagar.

Några bedömare pekar på att framgången för hans bok kan hänga samman med grumliga politiska strömningar i tiden. Vedhuggning är ju en utpräglad manlig syssla och vednostalgin går tillbaka till gamla urnordiska seder.

- Boken har maskulin prägel, man kan säga att den befäster ett gammalt könsrollsmönster. Men den framhäver en mjuk maskulinitet, att man gör något för familjen, säger Lars Mytting.

- Ved är inte bara ett nordiskt ämne. Nästan alla länder har starka vedtraditioner. Alla bergstrakter i Asien och över hela Afrika, säger han.

Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet, anser att det "inte är oproblematiskt att det skapas bastioner som står i strid med ideal om jämställdhet och integration".

- Det handlar om ett slags nostalgi över ett svunnet bondesamhälle och det svenska folkhemmet. Vi hyllar föreställningen om ursprungssamhällen som självförsörjande, säger Jonas Engman.

- Grillning, snickra på hus och vedhuggning är manliga scener. De ger oss en känsla av att ha kontroll över den egna tillvaron. Det är områden som stärks och dit kvinnor inte har tillträde.

- Frågan är vem som kan identifiera sig med symbolerna. Det här är nordisk ved, det är grejen. Vi tror att vi vill släppa in alla och bli jämställda, men jag är övertygad om att det finns djupa konservativa värderingar som vi inte vill se, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag