Klockan 21.30 fredagen den 4 juni 2010 ringde polisen på Marika Kärnbos dörr i Hedemora.
– Jag förstod direkt att Magnus var död, minns Marika.
Magnus Kärnbo hade samma eftermiddag gått ut på järnvägsrälsen vid Tomteboda i Solna för att pinnlöda en stolpe för Citybanan.
Varken han eller kollegerna hörde när det tystgående tåget kom.
– Egentligen skulle de ha gjort en säkerhetsplan, men när jag frågat Magnus jobbarkompisar hur man kan få gå ut på spåren medan tågen går förklarade de att det är så de jobbar. Det är bråttom, handlar om stora pengar och är inte så lätt att få tillstånd att stoppa trafiken, säger Marika Kärnbo.
Hon hade pratat med sonen kvällen före och Magnus hade varit tveksam till att överhuvudtaget åka ner till arbetet i Stockholm.
– Han tyckte att det var obehagligt att de skulle jobba på spåren på dagarna när tågen gick. Tidigare hade de mest jobbat på nätterna när det var lugnare trafik. Magnus talade mycket om att söka nytt jobb, säger Marika.
Och Magnus är inte den ende som råkat illa ut på jobbet. Förra året skadades 27 580 personer så allvarligt på arbetet att det ledde till sjukfrånvaro. Mellan 1980 och 2008 minskade antalet arbetsplatsolyckor. Men sedan 2009 ökar antalet tillbud återigen.
– Att råka ut för en olycka på jobbet innebär ett stort personligt lidande, oavsett om man är ung eller gammal. Men den som drabbas av skador tidigt i karriären, riskerar att påverkas hela yrkeslivet, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på arbetsmiljöverket.
Det är inte bara antalet olyckor som ökat sedan 2009, även antalet händelser med dödlig utgång har stigit.
2009 miste 41 personer livet i arbetsplatsolyckor - det lägsta antalet döds olyckor sedan 1955. 2010 avled 54 personer och förra året dog 57 personer efter att de förolyckats på sin arbetsplats. Hittills i år har 26 personer mist livet på jobbet.
Både när det gäller dödsfall och olyckor är män värst drabbade, särskilt unga män mellan 16 och 24 år.
– Det beror troligen på några olika saker. Dels att unga män i högre utsträckning än genomsnittet har riskutsatta yrken och arbetsuppgifter, säger arbetsmiljöverkets Mikael Sjöberg.
En annan faktor är att unga män har ett högre risktagande och lägre säkerhetstänkande.
Unga är också extra utsatta i och med att arbetsgivare inte alltid ger tillräckligt god introduktion.
– Där slarvas det en hel del, säger Mikael Sjöberg.
16-årige Jocke Jussi fick i somras en traktorskopa över sig när han skulle måla väggar, städa och sätta upp ett staket kring en hästhage. Det var Olofströms kommun som ordnat sommarjobbet i stallet och när stängslet skulle sättas upp föreslog en äldre kollega att de skulle använda en traktor för att slå ner stolparna i marken. Jocke fick hålla i stolpen medan kollegan i traktorn dunkade fast pålen med traktorskopan. Plötsligt lossnade traktorskopan och föll över Jocke.
– När jag fick samtalet om att min son var skadad fick jag nästan panik, säger Jockes pappa Markku Jussi, som själv arbetar som skyddsombud på en industri i Olofström.
Jocke hade inga skydd överhuvudtaget, inte ens hjälm. Följden blev hjärnblödning, sprucken bröstrygg och en allvarlig hjärnskakning. I dag, flera veckor efter olyckan, är han inte återställd. Jocke Jussi har värk i ryggen och huvudet, drabbas av yrsel när han anstränger sig och har känselbortfall i ansiktet. Det är än så länge för tidigt att säga om Jocke kommer att bli helt återställd, men det finns gott hopp.
– Både polis och läkare sa till mig vilken tur jag hade som överlevde, säger han.
Även kvinnor lever allt farligare på arbetstid. 1980 skadades 86 000 män på jobbet, motsvarande 80 procent av alla olyckor. 2011 hade andelen olyckor där män drabbats sjunkit till 59 procent.
En förklaring är strukturomvandlingen av svensk industri. En hel del farliga jobb utförs helt enkelt inte i Sverige längre, utan i Baltikum, Kina och Sydostasien.
De kommande fyra åren ska arbetsmiljöverket sätta extra fokus på kvinnors arbetsmiljö. Regeringen har avsatt 20,5 miljoner kronor för uppdraget.
– Kvinnor lider oftare av arbetsrelaterade sjukdomar och belastningsskador, säger Ingrid Gidlund som är uppdragssamordnare för projektet.
Besvär som uppstår som en följd av en skadlig inverkan i arbetet klassas som arbetssjukdom. Ofta upptäcks den först efter lång tid. Förra året anmäldes 9 536 arbetssjukdomar, lite drygt hälften av dem drabbade kvinnor.
Även sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män. Dessutom har skillnaderna mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro ökat de senast 30 åren. Det är också vanligare att kvinnor lämnar sitt arbete i förtid av hälsoskäl.
– Vi behöver synliggöra att skador och olyckor skiljer sig mellan olika branscher och att kvinnor och män därmed har olika förutsättningar på arbetsmarknaden, säger Ingrid Gidlund.
Arbetsmiljöfrågor har sitt ursprung i 1800-talets industrialism. Förhållandena för arbetare var svåra, speciellt för kvinnor och barn. Sverige fick sin första författning 1852 då nattarbete förbjöds för minderåriga.
Arbetet med arbetsmiljöfrågor tog ordentlig fart på 1960-talet. Olycks fallen var många, dessutom arbetade man med farliga kemikalier, lösnings medel och i bullriga miljöer.
Peter J.M. Westerholm, professor emeritus i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, säger att massmedierna hade del i att det till slut skedde en förbättring.
– Detta var risker som man kände till. Men genom att man gjorde löpsedelsstoff av det så kom det, genom medias hjälp, upp på dagordningen. Arbetsmiljöfrågorna klev in i vardagssamtalet på arbetsplatser, myndigheter och organisationer, säger han.
Arbetsgivare och fack började skriva kollektivavtal där även arbetsmiljön reglerades. Skyddsombud och företagshälsovård organiserades, och lagstiftarna börjar utreda arbetsskyddet. Under början av 1970-talet skedde en attitydförändring.
Skyddsfrågorna fick högre prioritet. Man började respektera dem och ta dem på allvar. 1977 kom den nya arbetsmiljölagen som gäller än i dag.
En stor förändring skedde i synen på vad som ansågs ingå i arbetsmiljön. Från att nästan enbart ha handlat om den fysiska miljön började man uppmärksamma även psykologiska och sociala problem.
I dag är det få som ifrågasätter att även stress och mobbning är viktiga frågor, som arbetsgivaren har ett ansvar för.
Under 1970- och 80-talen blev det en bättre helhetssyn på arbetsmiljöfrågorna. Under denna period sjönk olyckstalen kraftigt.
Men något av ett bakslag inträffade på 1990-talet.
Arbetarskyddsstyrelsen rapporterade att två av tre anställda upplevde att de hade en för hög arbetsbelastning. Under 1990-talet ökade också långtidssjukskrivningarna och arbetsolyckorna. Dessutom sa arbetsgivarorganisationen Saf 1991 upp de centrala arbetsmiljö-, företagshälsovårds- och utbildningsavtalen.
Fler bakslag skulle följa.
2007 lades arbetslivsinstitutet ner. Institutet var den myndighet som forskade om hur arbetsmiljön kan förbättras. Enligt p w rofessor Peter Westerholm fick det stora konsekvenser:
– Först talar man om att det här är viktiga frågor och sedan stänger man det som står för utveckling av arbetsmiljöfrågorna, forskning och utbildning. Jag tyckte det var stockdumt helt enkelt, säger han.
I dag ligger ansvaret för forskning om arbetsmiljöfrågor på landets universitet.
Slarv med arbetsmiljö kan bli en fråga om liv och död. Och arbetsgivaren har fortfarande enligt lagen ett stort ansvar för arbetsmiljön - även oavsiktligt slarv kan vara brottsligt.
Men väldigt få åtal om arbetsmiljöbrott leder till en fällande dom.
Trenden blev tydlig under 2000-talet.
För tre år sedan bildades därför riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, som skulle råda bot på den dystra statistiken. I dag har antalet anmälda arbetsmiljöbrott ökat - liksom antalet fällningar.
– För 2011 hade vi det högsta antalet någonsin. Framförallt är det mängden företagsböter som har ökat, säger Mats Palm, chefsåklagare på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
Inte bara antalet fällande domar har ökat. Storleken på bötesbeloppen har också växt rejält.
För tre år sedan låg ofta boten för ett dödsfall under en miljon kronor. I dag är siffran snarare 1,5- 2 miljoner kronor.
– Det har höjts kraftigt, men jag anser inte att det är tillräckligt, säger Mats Palm.
Enligt honom är det viktigt att bötesbeloppen är kännbara. Inte minst för att det ofta finns ekonomiska incitament för att inte satsa på arbetsmiljön och säkerheten.
– Om man ska investera i en ny, säker maskin så kostar det x antal tusen. Då kanske man väljer att köra tills den gamla, osäkra går sönder i stället, säger chefsåklagare Mats Palm.
Marika Kärnbo har inte längre sin son Magnus i livet. Varje fredag besöker hon familjegraven där han vilar på Hedemora kyrkogård.
– Man vill ju hålla det fint, sätta färska blommor och tända ljus. Magnus var en rastlös kille med ett stort hjärta.
Åtalet mot Magnus arbetsgivare lades ner.
– Det kändes som att alla tyckte att Magnus och hans kolleger fick skylla sig själva. Men jag tycker ju att arbetsgivaren skulle ta mer ansvar. Det får inte hända sådana här olyckor och arbetsgivaren har ett ansvar för att det är så stressigt, säger Marika Kärnbo.
