En snöslaskig eftermiddag på Scheelegatan i Stockholm, söndag den 17 januari 2010, öppnades det första av Medstops 62 apotek i en ny privatiserad värld. Socialminister Göran Hägglund fanns på plats för att fira att apoteksmonopolet är brutet.
- Det här är en dag man inte vill missa. Det viktigaste med omregleringen är att man ska få tillgång till läkemedel när man behöver det och en sund konkurrens är en väg dit, sa socialministern.
Göran Hägglund hoppades att småföretagare skulle ta över apoteken. Foto: Robban AnderssonDrömmen om "ett apotek i varje gathörn som ägs av apotekaren själv", som Göran Hägglund hade gett uttryck för innan försäljningen inleddes, blev aldrig något annat än en dröm.
De allra största delen, 465 apotek, såldes i november till fyra stora kedjor. Tre av dem ägs av riskkapitalbolag, även kallat private equity. I en stor granskning i Veckans Affärer 2007 benämns private equity som "en industri som har skatteplanering som affärsidé".
Även den svenska skolpengen är mycket intressant för riskkapitalbolagen. Friskolekoncernen John Bauer Organization finns på 29 orter över hela landet, har 10 000 elever och ägs av riskkapitalbolaget Axcel. Sverige är för övrigt det enda land i Europa som inte i lag begränsar hur mycket en friskola får gå med vinst, eller hur mycket av vinsten som får delas ut till aktieägarna.

Mycket av den sjukvård som är skattefinansierad men drivs i privat regi ägs i flera fall av riskkapitalister med säte i skatteparadis. Attendo Care, ett av landets ledande vårdföretag inom äldreomsorg med en omsättning på 4,3 miljarder kronor per år, ägs av Augustus International i Luxemburg, som i sin tur ägs av Industri Kapitals fonder i Jersey. Även vårdbolag som Carema och Capio har ägare i skatteparadis.
Kent Werne, journalist och författare till boken "Sälj hela skiten!", pekar på att insynen i de företag som ska skapa välfärden i Sverige minskar, att det blir svårt att se var vinsten går och vem som egentligen har makten.
- Det minsta vi kan kräva av politikerna är att de bolag som driver offentligt finansierad verksamhet är skattetransparenta, och att man har tillgång till ägarstrukturer, säger han.
- Varken politiker eller medborgare i gemen verkar vara medvetna om att det på ett så flagrant sätt pågår skatteflykt i den här sektorn.

Granskningen i Veckans affärer visade att riskkapitalbolagens skatteplanering är oerhört lönsam. Under 2006 delade sex riskkapitalister på 9,2 miljarder kronor, men deklarerade bara för 426 miljoner kronor i sammanlagd förmögenhet. Bland de granskade fanns grundarna till flera av de riskkapitalbolag som i dag äger både vårdbolag, skolor och apotek.
På frågan varför private equity-bolagen är intresserade av den svenska välfärdssektorn svarar Kent Werne:
- De ser det som en trygg och säker marknad, okänslig för konjunktursvängningar. De ser hyggliga vinster i en sektor som expanderar kraftigt.
När socialminister Göran Hägglund invigde det första privata apoteket på Scheelegatan i Stockholm pratade han om "sund konkurrens". Richard Murphy på Tax Research i London menar att just riskkapitalföretagen inte alls konkurrerar på lika villkor.
- Små och medelstora företag som gör affärer på nationell nivå missgynnas eftersom de måste betala skatt. De blir därmed ännu mer utsatta för globala företag som lägger sin verksamhet "offshore", säger Richard Murphy till Veckans affärer.
Varje år är skillnaden mellan vad som betalas in i skatt från utländska bolag och privatpersoner till svenska staten och vad som borde betalas in omkring 46 miljarder kronor, menar Skatteverket. Sammanlagt kan det vara 300 miljarder som ligger oredovisade. Sedan det speciella projektet mot skatteparadisen inleddes har svenska staten hämtat hem åtskilliga miljarder. Riskkapitalbolagen, den bransch som nu driver stor del av den svenska välfärden, ska under 2010 studeras särskilt ingående.
- Exakt vad vi kontrollerar är sekretessbelagt, men vi tittar på branschen, det är riktigt, säger Göran Haglund på Skatteverket.
Under 2009 var det 262 svenska företag och privatpersoner som fastnade i kontrollerna i de utländska skatteparadisen, vilket gav ungefär en halv miljard extra till statens kassa. Nu vill verket trappa upp kampen mot internationella smitare och skatteplanerare och begär därför extraanslag med 204 miljoner kronor för verksamhetsåren 2011-2013.

Marie Reinius, vd för svenska riskkapitalföreningen, håller inte med om att riskkapitalbolagen är "en industri som har skatteplanering som affärsidé".
- Nej, det håller jag definitivt inte med om. Det finns ingen inga riskkapitalbolag som har som affärsidé att skatteminimera. Affärsidén är att investera i företag för att utveckla och förändra och därigenom höja värdet på bolaget för att sedan sälja det, säger hon.
- Det undanhålls inte skatt. Det handlar om att man vill skatta en gång, investerarna vill inte riskera att skatta två gånger, vilket är en stor risk när de investerar i svenskbaserade fonder.
- Både Jersey och Guernsey har strukturer som passar för den här typen av verksamhet, de har kompetensen att administrera och sköta hela formaliabiten. Det är inga skumraskaffärer, det är strukturer som finns och har funnits och fungerat väl under många år. Vi använder Jersey för att våra internationella investerare kräver det.
Kanalöarna Jersey och Guernsey är speciellt populära ställen för riskkapitalbolagen att etablera sig på. De ingår också i den grupp av territorier som Sverige har tecknat nya avtal med om ökad insyn i och möjlighet att begära ut information som bankuppgifter och årsredovisningar.

Sedan årsskiftet har Sverige fungerande informationsavtal med skatteparadisen Jersey, Guernsey, Isle of Man, Caymanöarna och Bermuda. Avtal är också tecknade med elva andra länder och områden, men väntar på att de ska godkännas av respektive parlament. Det handlar bland annat om Brittiska Jungfruöarna, San Marino, Andorra och Bahamas.
- De nya avtalen får den effekten att vi får helt andra möjligheter att utreda skatteärenden där. Vi hoppas också att det har en preventiv effekt, att företag och privatpersoner avhåller sig från att dölja inkomster och tillgångar i de här länder, säger Göran Haglund.

I slutet av december påminde Skatteverket att man frivilligt kunde lämna uppgifter på intäkter och förmögenheter som finns gömda i skatteparadis. Den informationen gav en viss effekt; ett hundratal frivilliga rättelser har inkommit. Möjligheten finns bara om myndigheten ännu inte inlett en utredning eller revision, har snaran börjat dras åt räknas inte rättelsen längre som frivillig.
- Många av avtalen ger oss också möjlighet att få information retroaktivt, om vi utreder skattebrott som ligger flera år bakåt i tiden, säger Göran Haglund.
I samhällsdebatten har ännu inte hörts särskilt mycket om det paradoxala i att svenska staten säljer gemensamma tillgångar som apoteksrörelsen och skickar över skattefinansierade vårdpengar till en bransch vars affärsidé - förutom att effektivisera bolag och sälja dem vidare med god vinst - också går ut på att tjäna pengar på avancerad skatteplanering.
Marie Demker, som är professor i statsvetenskap, säger att frågan är lite för teknisk, lite för komplex för att vara intressant för väljarna.
- Det är egentligen en juridisk fråga, och är ägarna oförvitliga är det inget problem, säger hon.
- Men om man lyfter upp det i en större diskussion som handlar om vården ska kunna generera vinst och i så fall hur mycket - den frågan har en väldig politisk sprängkraft.