Thomas Lönngren tar emot på sitt stora kontor i Londons hamnområde Canary Wharf. Han är avgående chef på det europeiska läkemedelsverket EMA som godkände pandemivaccinerna i Europa. I debatten efteråt har WHO, EMA, socialstyrelsen och andra myndigheter fått kritik för att i onödan drivit på en massvaccination. Thomas Lönngren ser lite trött ut på ögonen, suckar och säger att väldigt många drabbats av ”hindsightdisease”, efterklokhetssjukan.
– En del Besserwissrar tycker att vi överreagerade. Vad fan skulle vi ha gjort? Alla experter sade att vi skulle få en pandemi förr eller senare. Så kommer det rapporter om att ett nytt influensavirus sprids. Ett virus som ser ut att slå extra hårt mot barn och unga, de som har hela livet framför sig. Naturligtvis försökte vi få fram ett vaccin snabbt.

I Lycksele sitter en annan medelålders man som också är lite trött och bekymrad. Det är elkonsulten Robert Unée vars son Reidar, 6, drabbades av den ovanliga sömnsjukan narkolepsi en dryg vecka efter att han fick svininfluensasprutan. Forskarna vet inte vad som orsakar narkolepsi, men tror att den är en ärftlig autoimmun sjukdom som kan utlösas av något. Just nu utreder läkemedelsverket över 50 fall av narkolepsi, främst bland barn och unga, för att se om vaccinet kan utlösa sjukdomen. Reidar måste ta medicin för att hålla sig vaken dagtid. Ibland drabbas han av kataplexi, ofrivillig muskelavslappning vid stark sinnesrörelse. Reidar kan helt enkelt ramla ihop om han blir väldigt glad eller ledsen.
– Reidar skrattar aldrig längre. Han törs inte vara glad. Det är sorgligt att se, säger Robert.

Historien om den svenska vaccinationskampanjen börjar långt före att WHO den 24 april 2009 varnade för en influensaliknande sjukdom som orsakat utbrott i Mexiko där unga och friska blivit svårt sjuka eller dött.
En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. Smittskyddsexperter har länge varnat för en ny pandemi. Historiskt har man sett utbrott som digerdöden och kolera, på 1900-talet Spanska sjukan, Asiaten och Hong Kong-influensan.
Utbrott av SARS och fågelinfluensan väckte oro i början av 2000-talet. Världens rika länder började rusta för en pandemi. Vaccin anses av de flesta smittskyddsexperter som ett effektivt sätt att skydda befolkningen. På EMA började man 2003 ta fram en beredskapsplan för pandemivaccin.

Om det kommer en ny smitta har befolkningen dåligt immunskydd mot det. Och att forska fram ett helt nytt vaccin tar flera år. Lösningen blev ”mock up-vaccin”, en slags vaccinbas med alla de nödvändiga beståndsdelarna förutom det aktuella viruset.
EU-lagstiftningen var tvungen att ändras lite för att snabbt kunna få fram vaccin till befolkningen i en pandemisituation. Det skapades ett ”snabbspår”. Det innebär att studierna av ett godkänt pandemivaccin, men med den aktuella smittan tillsatt, får göras löpande - samtidigt som vaccinet används.

EU-länderna tog olika beslut om vaccinering och vaccininköp. I november 2007 slöt Sverige avtal med läkemedelsjätten Glaxo Smith Kline med garanti på arton miljoner doser. I det då hemliga avtalet lovade Sverige att bekosta eventuella skadeståndskrav på grund av biverkningar. Polen avstod från att köpa vaccin med hänvisning att det inte var tillräckligt testat, men bad sen i hemlighet Sverige om överskottsvaccin.
I dag sitter vi med facit: Vaccindoserna levererades, om än lite svajigt i starten. Vårdens insats var omfattande, framförallt för att sex av tio svenskar gick och vaccinera sig, men också intensivvården var tidvis ansträngd.

Pandemin blev heller inte lika aggressiv som befarat. I Sverige rapporterar Smittskyddsinstitutet att 29 dog av smittan och att 1457 behövde sjukhusvård.
Vaccinet visade sig effektivt. Friska vuxna behövde dock bara en dos i stället för två vilket gett ett stort överskottslager. Biverkningarna hittills är de förväntade - men ett antal fall av sömnsjukan narkolepsi utreds just nu. Räkningen landar på närmare 1,5 miljarder svenska kronor, med vaccin som den största posten.

10 augusti förklarade WHO pandemin över. Den post-pandemiska kritiken har inte låtit vänta på sig - både i Sverige och internationellt. I EU har det varit storbråk. Kritikerna anser att farorna överdrivits, att WHO felaktigt deklarerat en pandemi och att läkemedelsindustrin påverkat besluten. Michele Rivasi, fransk Europaparlamentariker för de gröna, tycker att man inom EU tagit beslut som lett till att människor vaccinerat sig i onödan.
– Det saknas kritiskt tänkande och självständighet inom EU, man bara följer WHO. Influensan var mild. Många EU-länder drabbades av oproportionerligt stora kostnader, framförallt för vaccininköp. EU kunde ha gjort en egen riskbedömning.
Michele Rivasi ifrågasätter influensavaccinernas effektivitet och säkerhet.
– Nya läkemedel kan ha okända risker. Vi har haft fall av narkolepsi i Frankrike också. I dag betalar läkemedelsföretagen för studierna. Jag tycker att EU-länderna borde göra sina egna, oberoende, vaccinstudier.

Men WHO och andra ansvariga organisationer försvarar sig och menar att besluten var riktiga. Just nu utvärderas pandemiarbetet både på internationell och nationell nivå. l rapporter som publicerats hittills efterlyser man, kanske inte oväntat, bättre information, samarbete och smidigare organisation på olika nivåer. Forskarna vill ha bättre verktyg för att kunna bedöma smittor, exempelvis vilka som riskerar att drabbas.
Slutbetyget för Sveriges nationella insats är ännu inte satt, även om de flesta inblandade menar att det fungerat väl. Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet, tycker att pandemin visar att Sverige fungerar i en kris. Och vaccinationskampanjen hade effekt.
– Antalet döda och antalet som behövde sjukhusvård halverades i Sverige jämfört med andra länder. Det sparade ungefär 30 personers liv. Jag vill se en diskussion om vad ett liv är värt.

Svenska läkemedelsverket anser att vaccinsäkerheten varit ”betryggande”. Narkolepsifallen, som framförallt kommit från Sverige och Finland, utreds av svenska läkemedelsverket och EMA. Den stora utvärdering svenska regeringen anslagit tre miljoner till ska vara klar i mars nästa år.
Anders Tegnell, avdelningschef på socialstyrelsen, säger att ”man kan alltid kan bli bättre, arbeta snabbare och smidigare”. Men han, liksom andra ansvariga, försvarar fortfarande beslutet att rekommendera svenskarna att vaccinera sig.
– Det var ett riktigt beslut utifrån det vi visste då. Och ovanliga okända biverkningar kan man aldrig skydda sig ifrån.

Klart är att vaccinationskampanjerna gav klirr i kassan till vaccintillverkarna. Brittiska GlaxoSmithKline, som levererade vaccin till Sverige, ökade 2009 sin vinst efter till 5,7 miljarder brittiska pund jämfört med 4,7 miljarder året dessförinnan.
Fortfarande sprids svininfluensan, denna säsong har arton svenskar hittills konstaterats vara smittade med svininfluensa. Årets vaccin innehåller skydd mot svininfluensan och två andra influensastammar. Pensionärer och riskgrupper uppmanas att vaccinera sig. Men vaccineringen går lite trögt. Vaccintillverkaren SanofiPasteur har hittills bara fått leverera 80 procent av de doser landstingen trott sig behöva.
– Man kan bara spekulera i om vad det beror på. Kanske människor är vaccintrötta, säger Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting.
EMA-chefen Thomas Lönngren i London och narkolepsisjuke Reidars pappa i Lycksele är långt i från varandra geografiskt. De tar också diametralt motsatta beslut om influensavaccinering i år.
– Jag vaccinerar mig. Jag blev jättesjuk i influensa en gång och fick ligga två veckor på sjukhus. Det vill jag aldrig vara med om igen, säger Thomas Lönngren.
– Jag har inte vaccinerat mig. Influensavaccinering är inget för vanligt folk som annars är friska. Alla vacciner är en risk, säger Robert Unée.