De blodtörstiga fästingarna vaknar nu i Sverige.
Så även den infekterade debatten.
Tusentals oroliga föräldrar kommer att låta sina barn vaccineras mot TBE - många helt i onödan enligt barnläkare.
Och vuxna med borrelia flyr till Tyskland för att få vård.
Av svenska läkare blir de klassade som psykfall.
Jag och min treårige son vandrar genom korridoren på vårdcentralen. Med en mjuk stämma förklarar jag vårt uppdrag, men hinner inte längre än till ordet spruta. Han släpper min hand, vänder om och rusar i panik mot utgången. Jag bär honom tillbaka till mottagningsrummet. Sköterskan uppmanar mig att låsa hans ben mellan mina knän. Tårar och skrik, ett klistermärke som tröst.
För 265 kronor har jag gett honom ett första skydd mot TBE och de i många fall livslånga följdsjukdomarna. Den väntande sommaren i Stockholms skärgård känns någorlunda trygg.
En titt på tillverkaren Baxters sajt förstärker känslan:
"Även förskolebarn får ett gott skydd av vaccination och avråds sällan eftersom biverkningsfrekvensen är mycket låg."
Men barnläkaren Barbro Hedin Skogman, som forskar kring fästingsjukdomar och barn, gillar inte den formuleringen.
- Baxter sprider en onödig oro hos föräldrarna till små barn. Dessutom måste vi väga in barnens rätt att slippa sprutor. Hur kul är det för småbarn med stick i armen?
Risken för att barn under sju år ska få bestående men är så gott som obefintlig, enligt Barbro Hedin Skogman. Och den som en gång haft TBE kan glädja sig åt en livslång immunitet. Alltså kan föräldrar med gott samvete avstå från vaccinering av förskolebarn, resonerar Barbro Hedin Skogman.
I år väntas runt 100 000 svenska barn vaccineras mot TBE. Andelen under sju år går inte att beräkna, enligt tillverkarna.
Baxter står för ungefär 75 procent av den svenska marknaden. Tidigare år har vaccinet tagit slut, men i år ska ingen bli utan. Produktionen rullar för fullt i fabriken i Wien, Österrike.
Den medicinskt ansvarige på Baxter, Rolf Gustafsson, instämmer i att det framförallt är äldre barn som riskerar långvariga besvär från TBE. Samtidigt tycker han att föräldrarna ska få välja själva.
- Om föräldrarna vill vaccinera sitt förskolebarn brukar man sällan avråda eftersom vaccinet ger få biverkningar.
Barbro Hedin Skogman tycker tvärtom. Föräldrarna ska få tillräckligt med information för att kunna avstå.
Hon har även forskat på borrelia, den andra smittan fästingarna spottar ur sig. I juni är det dags för ett expertråd att ge nya riktlinjer för behandling. Barbro Hedin Skogman sitter med i expertrådet. Hon vill inte avslöja vad man kommit fram till, men några stora förändringar är inte att räkna med.
De kroniskt borreliasjuka lär bli besvikna. De hoppas på månadslånga kurer med antibiotika, helst med dropp. Men den svenska läkarkåren tycker annorlunda. En antibiotikakur mellan 9 och 20 dagar räcker för att den drabbade ska bli frisk. Eventuella problem därefter har andra orsaker. Förmodligen psykiska.
Robert Speich på patientföreningen TBE och Borrelia vittnar om stämningen.
- Två tusen svenskar lider av kronisk borrelia, men blir inte tagna på allvar. Många uppmanas söka psykolog.
Ryan Air fraktar runt tusen borreliasjuka svenskar om året mellan Skavsta och Karlsruhe i Tyskland. De borreliasjuka har samma mål - att bli friska i Tyskland. Där erbjuder en handfull kliniker antibiotikakurer i upp till 20 veckor. Men priset är högt, en vecka på kliniken Borreliose Centrum i Augsburg kostar upp till 25 000 kronor. Den svenska försäkringskassan avslår konsekvent alla ansökningar om ersättning.
Carsten Nicolaus, chefsläkare och grundare av kliniken i Augsburg, hävdar att de svenska läkarna är okunniga.
- Borrelia kan ge allvarliga neurologiska problem och kräver långvarig behandling med antibiotika. I Sverige får patienterna ingen hjälp.
Till hans klinik kommer runt 300 svenskar om året. De lider av värk i leder, huvudvärk och känner sig allmänt orkeslösa. Laboratorietester avgör om de är drabbade av borrelia, därefter drar behandlingen i gång.
Runt 70 procent blir friska, enligt doktor Nicolaus.
Han har arbetat med borreliapatienter de senaste 20 åren och sett hur de blivit bättre av långa antibiotikakurer. Nu ingår han i ett globalt nätverk med läkare, Ilads, som delar hans uppfattning. Han medger att majoriteten av läkarna i Tyskland inte tror på långa kurer med antibiotika.
- Kunskapen sprids tyvärr mycket långsamt, säger han.
Barbro Hedin Skogman kallar hans metoder för humbug. Hon har granskat de vetenskapliga studierna och kommit fram till att de tyska läkarnas drivkraft måste vara pengar.
- Antibiotika i flera månader skadar miljön och bidrar till att göra bakterier resistenta.
Men enigheten är inte total bland de svenska läkarna.
Robert Speich avslöjar att han kan namnen på ett tiotal svenska läkare, som mot betalning ger långa antibiotikakurer.
- De vill förstås inte skylta med sina namn. Socialstyrelsen lär inte uppskatta deras verksamhet. Men läkarna är få i förhållande till antalet patienter. Enklast är ändå att åka till Tyskland.
Barbro Hedin Skogman misstror inte att 70 procent av patienterna på kliniken i Tyskland blir friska.
- Det handlar om placebo. Patienterna tror att de blir friska men antibiotikan gör ingen nytta.
Även svenska barn har fått långa behandlingar i Tyskland. Föräldrarna har misstänkt att barnens problem handlat om segdragna borreliainfektioner och tagit saken i egna händer.
- Ta en grupp på 177 barn som fått borrelia och kontrollera hur många som har huvudvärk ett halvår senare. Lika stor andel barn med huvudvärk får du i en jämförelsegrupp med friska barn utan borrelia, säger Barbro Hedin Skogsman och hänvisar till sin egen forskning.
Motsvarande studier bland vuxna anser hon bevisa att borrelia inte orsakar de omtvistade följdsjukdomarna.
På smittskyddsinstitutet lägger man inte ner krutet på att diskutera behandlingsmetoder. Fokus är i stället spridningen av TBE och borrelia över landet. Förra året upptäcktes ett TBE-fall i Västerbotten. Så långt norrut har TBE-fästingen aldrig tidigare hittats.
Marika Hjertqvist, epidemiolog på Smittskyddsinstitutet, tror att fästingen kommit över Östersjön, kanske med en fågel från Finland. I sådant fall kan den fruktade taigafästingen ha fått fäste i Sverige. Den orsakar sjukdomen RSSE (russian spring summer encephalitis), som anses vara mer allvarlig och ha högre dödlighet än "vanlig TBE".
Men än så länge finns inga bevis för att den finns i Sverige.
Barbro Hedin Skogmans råd är att täcka oss med kläder ute i naturen och varje kväll granska barnens kroppar, även i hårbotten och bakom öronen. Det är klokare än att vaccinera småbarn.
