Ville köpa Saab. Saab-affären stoppades när det kom fram att Vladimir Antonov var den största finansiären bakom Spykers köp. Foto: Scanpix
Ville köpa Saab. Saab-affären stoppades när det kom fram att Vladimir Antonov var den största finansiären bakom Spykers köp. Foto: Scanpix

Unga, rika, pigga - ryska oligarker får allt mer makt

Publicerad
Uppdaterad
MOSKVA-STOCKHOLM. Ryska oligarker har blivit både ett fruktat och aktat begrepp i den internationella finansvärlden.
Förutom att de är stenrika och får allt mer makt i världen så är det en detalj som gör ryska mångmiljardärer speciella.
De är unga, i snitt 46 år och orkar därmed sätta sprätt på sina pengar - vilket de gärna visar.
Rikast. Rysslands rikaste oligark Roman Abramovich med flickvännen Daria Zhukova.Foto: All Over Press
En klarblå lyxsportbil av märket Lamborghini står demonstrativt parkerad utanför entrén på lyxhotellet Ritz Carlton i Moskva. Bilens ägare, en av Moskvas många unga rika, äter champagnefrukost i hotellbaren med en ung vacker kvinna i leopardpäls.
En svart limousin anländer plötsligt men kan inte köra hela vägen fram till entrén. Lamborghinin står i vägen.
Två amerikanska affärsman i oljebranschen tvingas kliva ur limousinen en bit bort och gå för att komma fram till entrén.
- What the heck... muttrar den ena och drämmer igen limousindörren.
Ingen av det amerikanska lyxhotellets dörrvakter rör ett finger för att få bort den felparkerade Lamborghinin.
Bilens ägare har makt.
Oligarki är ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, alltså en begränsad grupp personer med mycket stor makt.
32 ryska oligarker finns i dag med på Forbes lista över världens rikaste. Det innebär att de har ett stort ägande - och inflytande - i det internationella näringslivet.Deras största ägande finns i ryska storföretag som banker, olje- och gasbolag, gruvor och metallindustrier. Flera oligarker har också köpt in sig i utländska storbolag som Royal Bank of Scotland och amerikanska stålkoncerner som John Maneely, Claymont Steel och Oregon Steel Mills, för att ta några exempel.

Enligt den ryska affärstidningen Finans uppgår den samlade förmögenheten för Rysslands tio rikaste personer till motsvarande 1000 miljarder kronor.
Totalt finns det nu 77 miljardärer i Ryssland, och ett okänt antal mångmiljonärer.
I Sverige är den mest kände oligarken Vladimir Antonov, 35. När det kom fram att det var han som ytterst skulle finansiera holländska Spyker Cars köp av Saab Automobile, stoppades affären.
Enligt Di hade både Säpo och CIA undersökt Antonovs affärsimperium och hittat oegentligheter. Det ska ha fått General Motors att kräva att Antonov måste bort som aktieägare i Spyker om företaget skulle få köpa Saab.
När Saab-affären slutligen genomfördes 23 februari fanns Antonov inte med som finansiär och aktieägare i Spyker. Men det är inte bekräftat om verkligen Vladimir Antonov har gjort något otillbörligt. På senare tid har han i en intensiv mediekampanj understrukit att han inte har några kriminella kopplingar.Hans far, oligarken Alexander Antonov, blev nedskjuten i Moskva i mars i fjol. Familjen Antonovs företag Convers Group uppges ha tillgångar värda 18 miljarder kronor. Enligt ryska medier misstänker polisen att mordförsöket var en uppgörelse i den undre världen.
I Moskva, St. Petersburg och ett antal oljestäder i Ryssland är rikedomen påfallande - för ett fåtal.
Utanför det exklusiva varuhuset ZUM i Moskva står rader av lyxbilar dubbelparkerade på gatan. De flesta rattas av unga kvinnor som åker hit och slösar bort några timmar på lyxshopping.
- Jag har köpt ett par vackra stövlar för 30000 rubel, säger en kvinna i 25-årsåldern, stylad som inför en catwalk i Paris, och fräser iväg i en splitterny Range Rover.
30000 rubel motsvarar cirka 7500 kronor.
Rikast av alla oligarker är nu Roman Abramovich, 42 år och ägare av den brittiska fotbollsklubben Chelsea. Hans förmögenhet uppgår till motsvarande 102 miljarder kronor.Näst rikast är finansoligarken Mikhail Prokhorov, 43 år med en förmögenhet på 100 miljarder kronor. Han är storägare i den världsledande ryska nickelproducenten Norilsk Nickel, han gillar kickboxning och förre Volvochefen PG Gyllenhammars ordspråk "cash is king": Prokhorov uppges ha fem miljarder dollar kontant.

Under den globala finanskrisen gjorde många oligarker desperata affärer för att rädda sina rikedomar.
I april 2008 sålde Mikhail Prokhorov sina 25 procent av aktierna i Norilsk Nickel till Oleg Deripaska, 41, som var Rysslands rikaste oligark 2007 och är gift med en släkting till förra presidenten Boris Jeltsin.
Efter Nickel-affären föll företagets aktie handlöst på börsen och tappade 80 procent av sitt värde. Deripaska var då inte längre rikast i Ryssland, vilket höll på att kosta 526 svenskar jobbet i Sundsvall.
Oleg Deripaska använde aktierna som han köpte i Norilsk Nickel som säkerhet för ett 35-miljarderslån till aluminiumjätten Rusal där han är storägare.
Deripaska fick loss lånet innan de nyinköpta Nickelaktierna föll handlöst på börsen. Lånet räddade bland annat Rusals aluminiumsmältverk Kubal i Sundsvall med då 526 anställda, från att gå i konkurs hösten 2008.- Kreml gick in och hjälpte statliga banker och några oligarker för att undvika panik, säger Maxim Kashulinsky, redaktör på Forbes Russia.
Deripaska är också storägare i den kanadensiska bildelstillverkaren Magna och i den tyska byggjätten Hochtief.

Oligarkernas genomsnittsålder är 46 år, att jämföra med 61 år som är den internationella snittåldern på en dollarmiljardär.
Att de är så unga beror bland annat på att de inte har fått sin egendom i arv eller har tjänat sina pengar under en lång karriär.
En stor del av oligarkernas pengar kommer från Sovjetunionens upplösning 1989- 1991 då stora ryska råvarutillgångar och statliga industriföretag som skulle privatiseras, bjöds ut till låga priser. Ofta under korrumperade former. På 90-talet präglades sedan Ryssland av en rövarkapitalism där oligarkernas imperier grundlades.
- Det var de unga och pigga ryssarna som förstod att utnyttja de möjligheter som fanns, säger Torbjörn Becker, chef på Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.
Flera oligarker uppges ha utnyttjat personliga kontakter med Kreml för att få köpa naturrikedomar och statsegendomar billigt. De ska sedan ha fått politiskt beskydd för att kunna bygga ut sina affärsimperier.Samtidigt började landet knytas ihop med övriga världsekonomin.
Flera oligarker påstås ha kopplingar till organiserad brottslighet, vilket de själva förnekar.
- Jag är övertygad om att det finns många mindre trevliga uppgörelser bakom en del av de här ryska förmögenheterna. Samtidigt är jag skeptisk till de som drar alla som har lyckats i Ryssland över en kam. Det finns många andra länder där man också har blivit rika på sätt som inte framstår som helt aptitliga i våra ögon, säger Torbjörn Becker och nämner Italien.

Michail Chodorkovskij var den första ryssen på tidningen Forbes lista över världens 100 rikaste. 2003 var hans förmögenhet värd åtta miljarder dollar och han kontrollerade sammanslagningen av oljebolagen Yukus och Sibneft, världens då femte största oljebolag.
Men Chodorkovskij hade också politiska ambitioner och utmanade dåvarande presidenten Vladimir Putin. Efter en rättegång där han bland annat anklagades för korruption dömdes han till åtta år i fängelse i Sibirien.
Boris Berezovsky, 64, nöjde sig inte med att köpa fem hus i centrala London. Han behövde också ett hus på landet. Så han tog en tur till Surrey och köpte herrgården Wentworth Park för motsvarande 260 miljoner kronor - efter en snabb titt från helikoptern.I London bor nu 300 000 ryssar, varav ett hundratal är mycket rika. Det har givit London smeknamnet Londongrad.
Roman Abramovich befann sig i Azerbadjans huvudstad Baku när han plötsligt längtade efter sushi.
En av Abramovich assistenter beordrades att ringa den japanska krogen Ubon i London och beställde sushi för motsvarande 15000 kronor. En limousine plockade upp sushin, körde den till flygplatsen i Luton och bar ombord maten på en privatjet som flög till Baku.
Abramovich sushibeställning är troligen historiens dyraste take-away. Slutnotan gick på en halv miljon kronor.
Källor: Forbes, Finans, Sunday Times, E24, Di

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag