När tvillingsystrarna Siri Ingvarsson och Gunhild Gällstedt fyllde hundra,
i januari 2005, blev de hyllade av Karolinska institutet. De hade deltagit i en mängd tvillingstudier, svarat sida upp och ned på frågor om livsstil och sjukdomar som drabbat dem.
Forskarna var tacksamma. Systrarnas svar hade bidragit till att utreda vad som är viktigast – arv eller miljö.
Sedan dess har professor Paul Lichtenstein tagit över tvillingregistret. Han blir glad över den nya statistiken från SCB. Förra året föddes 3 062 tvillingar.
– Det låter ju jättebra. Här gillar vi tvillingar, säger han.
Tvillingboomen nådde sin topp under slutet av 1990-talet. Då var det fortfarande tillåtet att använda flera befruktade ägg vid en provrörsbefruktning. Men flerbarnsfödslar ökar risken för komplikationer och socialstyrelsen såg sig
manad att gripa in.
Sedan år 2003 får bara ett befruktat ägg användas. Då rasade också antalet tvillingfödslar. Men statistiken från SCB visar att tvillingfödslarna ökar igen, för femte året i rad. Att kvinnor blir allt äldre när de föder barn tros vara förklaringen.
I dag finns alla svenska tvillingar sedan slutet av 1800-talet registrerade, totalt handlar det om runt 190 000 namn.
Inget annat land kan visa upp ett lika omfattande tvillingregister.
– Vi får förfrågningar från forskare över hela världen, säger Paul Lichtenstein.

Runt 30 tvillingstudier pågår i dag. Vilka sjukdomar som intresserar forskarna växlar med tidsandan. I dag ligger fokus på stökiga barn och utbrända vuxna, cancer och fetma.
Paul Lichtenstein säger att många är intresserade av forskarnas resultat.
– Ärftliga faktorer har stor betydelse för exempelvis adhd, vilket gjort att många skuldtyngda föräldrar nu mår bättre. Hög ärftlighet betyder inte att ingenting kan göras, tvärtom kan det hjälpa forskare att hitta nya behandlingsmetoder.
Om generna är den främsta orsaken till en sjukdom, då väntar nästa steg i detektivarbetet. Forskarna vill identifiera exakt vilka gener som är inblandade.
Tvillingregistret försöker därför samla in DNA från de svenska tvillingarna. I dag har man bara tillgång till deras personnummer och kontaktuppgifter.
– Tyvärr går insamlingen ganska trögt. Många är skeptiska eftersom DNA är så kopplat till personlig integritet. Särskilt när FRA och liknande frågor debatteras, säger Paul Lichtenstein.
Margareta Ölwe, ordförande för svenska tvillingklubben, tycker inte att tvillingarna behöver oroa sig.
– Tvillingregistret är fantastiskt. Tänk bara på vilken start det fick, säger hon och påminner om början av 1960-talet.
Då kom alarmerande signaler om att rökning var farligt för hälsan. Tobaksindustrin uppskattade inte kopplingen mellan rökning och lungcancer – försäljningen kunde ta skada. Bevis krävdes för att få tyst på debatten. Två storrökande professorer, Lars Friberg och Rune Cederlöf, åtog sig det mindre hedervärda uppdraget.
Sponsrade av tobaksindustrin drog de i gång tvillingregistret. Utfallet blev inte vad tobaksindustrin tänkt sig: lungcancer visade sig ha ett tydligt samband med rökning.
De båda professorerna gav ut skriften ”Cigarettdöden – propaganda eller verklighet” och fimpade själva för gott.
Tvillingforskningen fick därmed ett nytt genombrott, efter att ha varit ute i kylan efter andra världskriget. Nazisternas brott i Auschwitz drog skam över tvillingforskningen. Efter befrielsen av förintelselägret, i januari 1945, avslöjades de fasansfulla experimenten.

Redan under 1930-talet hade tvillingarna uppmärksammats i Tyskland. De skulle bli rasbiologins försöksdjur. De ”ariska” tvillingbarnen skickades till lustfyllda sommarläger. Där studerades tvillingarnas beteenden minutiöst, allt från deras humör till vad de gillade att äta till frukost.
De judiska tvillingbarnen skickades till Auschwitz.
Läkaren Josef Mengele utförde där experiment på tvillingar, med målet att bevisa genernas totala betydelse för en människas beteenden och utseende.
Han droppade kemikalier i tvillingarnas ögon för att studera om de kunde färgas blå, han lät dem insjukna i tyfus och kolera, eller mördade dem på plats för att obducera kropparna. Av 3 000 tvillingar överlevde bara 160.
2005 fyllde tvillingsystrarna Siri Ingvarsson och Gunhild Gällstedt 100 år. De hade då varit med i flera forskningsstudier. Foto: Linus MeyerNågra resultat från forskningen har inte kunnat hittas.
Mengeles andra syfte var att hitta en metod som kunde garantera tvillinggraviditet. Då skulle de tyska kvinnorna kunna föda ”ariska” barn i dubbel takt.
Efter kriget flydde Josef Mengele till Latinamerika. Gömstället blev den brasilianska gränsstaden Candido
Godoi. Historikern Jorge Caramase hävdar i boken ”Mengele – Dödsängeln i Sydamerika” att staden blev Mengeles laboratorium. En av fem graviditeter i Candido Godoi leder numera till tvillingar, jämfört med det internationella snittet på en av 80 graviditeter. Ännu har ingen listat ut vad Mengele gjorde för experiment i Candido Godoi. Han dog 1979 och undkom straff.
Paul Lichtenstein menar att nazisternas brott mot tvillingarna självklart är en historisk belastning.
– Men deras brott saknar helt betydelse för dagens forskning. För 20 år sedan fanns det folk som påstod att det var nazism att leta efter genernas betydelse, men sådant hörs inte längre.

Numera har arv och miljö lika stor betydelse för forskarna. Men tvillingforskning handlar inte bara om att lösa sjukdomarnas gåtor. Även beteenden får sin förklaring.
Niklas Långström, psykiater och chef för Centrum för våldsprevention, är nyfiken på vad som styr vår sexuella läggning. Han fick svar från 7 600 tvillingar. Sju procent svarade att de någon gång hade haft en sexpartner av samma kön. Varken samhällets syn på homosexualitet eller familjemiljön spelar någon större roll. Viktigare är gener och de individuella erfarenheterna.
Niklas Långström menar att frågorna kring tvillingarnas sexualitet var någorlunda harmlösa.
Egentligen vill han veta mer om kriminella sexuella avvikelser, om arvet och miljöns betydelse våldtäktsbeteende och pedofili. Men några sådana frågor kunde han inte ställa till tvillingarna. De kunde ha uppfattats som alltför provocerande och skrämt bort tvillingar från framtida studier.
– Mer erfarna tvillingforskare skakade på huvudet när jag berättade om frågorna jag ville ställa, säger Niklas Långström.
Forskarna vill inte stöta sig med tvillingarna och riskera att registret går förlorat.
Tvillingstudier är unika och kan inte ersättas med andra metoder. Vid tvillingstudier utnyttjas det faktum att enäggstvillingar till hundra procent är genetiskt lika varandra. Tvåäggstvillingar delar gener med varandra till 50 procent. När båda syskonen i ett enäggspar oftare drabbas av en sjukdom än syskon i tvåäggspar, tyder det på att ärftliga faktorer ligger bakom.
Tvillingregistret har bland annat kunnat visa att Alzheimers sjukdom till 80 procent beror på genetiska faktorer. För Parkinsons sjukdom är risken däremot liten att den ska gå i arv, miljön har större betydelse.
Likadant är det med diagnosen kronisk trötthet – miljöfaktorerna är viktigast.
Tvillingsystrarna Siri och Gunhild förklarade under sin gemensamma hundraårsdag att miljön nog var förklaringen till deras höga ålder. Kanske var det kålrötterna under
kriget som gjort dem så gamla. Själva ville de inte ta åt sig äran för den moderna tvillingforskningens framsteg.