Antalet strejker i Sverige har minskat drastiskt under senare år, men nu är det dags igen. Till och med en storstrejk, i alla fall om man ser till antalet drabbade tv- tittare och bilägare när fackförbundet Unionen tar ut anställda på SVT och Svensk Bilprovning i konflikt.

SVT 2, SVT 24 och Kunskapskanalen släcker ner och var tredje bilprovarstation stänger när strejkvarslen träder i kraft. Men medlarna kämpar in i det sista för att försöka hitta en kompromiss som parterna kan acceptera.

Den svenska arbetsmarknaden präglas under det senaste decenniet av lugn och harmoni, åtminstone på ytan. Antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt har gått ned med över en miljon, enligt Kurt Eriksson, chefsjurist på Medlingsinstitutet.

Under 1990-talet förlorades cirka 1,8 miljoner arbetsdagar jämfört med cirka 800 000 under de första tio åren på 2000-talet.

- Det är en väldig förändring när det gäller konfliktbenägenhet. En del av förklaringen är industriavtalet 1997. Det innebar att avtalen inom industrin sätts först och blir normerande för resten av arbetsmarknaden, säger Kurt Eriksson.

- Det har skapat ett lugnare klimat. Nu är rena löneökningsstrejker sällsynta. Det handlar i stället ofta om maktfrågor, arbetstider, frågan om att få hyra in personal.

- Arbetsgivarna har också slutat att använda lockout som angreppsmedel. I dag är det sällsynt med både strejker och lockouter, säger han.

Kurt Eriksson förklarar den nya situationen med att facket tar hänsyn till att industrin är hårt utsatt för internationell konkurrens. Och att avtalen inom industrisektorn sätter riktmärke för övriga branscher.

- Tv och bilprovning är svenska angelägenheter, inte utsatta för global konkurrens. Det kan vara en förklaring till konflikten där. Liksom till konflikter i den offentliga sektorn som inte heller är konkurrensutsatt, säger Kurt Eriksson.

Också Medlingsinstitutet bidrar till den lugnare atmosfären. Det grundades år 2000 för att verka för samsyn och en väl fungerande lönebildning, säger han.

Den akuta konflikten på SVT handlar inte så mycket om pengar som om arbetsvillkor.

Medieföretagen som är organiserade inom Almega vill bland annat halvera varseltiden för schemaändringar från 28 till 14 dagar. Det är något SVT har strävat efter i många år - och redan på 1990-talet var denna tvistefråga nära att släcka landets tv-skärmar.

- Särskilt allvarligt i public service är försöken att försämra arbetstidsreglerna. Många jobbar oregelbundna tider med sändningar. Det är svårt att planera liv och fritid, säger Bo Hallberg, avtalsexpert på Unionen.

- I dag gäller fyra veckors framförhållning, varseltid. Ledningen vill minska den till två veckor.

- Den här frågan ledde till konflikt redan 1995 och 1998. Det var mycket nära att vi släckte 1998. Det var i december med adventskalender och Nobelfestligheter och allt, säger han.

Bo Hallberg säger att tv-konflikten också beror på att arbetsgivarna Almega vägrar acceptera utfallet av det industriavtal som Unionen slöt i december 2011 - och som enligt de senaste decenniernas praxis ska vara normerande.

Det handlar om en generell löneökning på 2,6 procent och en "individgaranti" på 320 kronor, säger han.

- Vi är förvånade att vi möter sånt hårt motstånd från Almega. Vi varslar för att få det vi fått på andra områden. De accepterar inte de normerande avtalen, säger Bo Hallberg.

Ingen av parterna visar tecken på att ge med sig. Medlarna jobbar för högtryck. På SVT förbereder man sig för konflikt - och tillbakavisar fackets uppgifter.

- Vi ger inte sämre villkor än andra. Vi ger enligt lönemärket 2,6 procent. Sedan vill Unionen ha ytterligare 0,2 procent, det ställer vi inte upp på, säger Helene Axelsson-Sahlin, personalchef på SVT.

- Vi har väldigt starka begränsningsregler. 28 dagars varsel är mycket lång tid, vi skulle gärna se kortare tid. De flesta andra kollektivavtal har kortare tid, lagen säger 14 dagar.

- Vi hoppas fortfarande konflikten ska lösas. Det har aldrig hänt tidigare i Sverige att tv-rutan släckts. Vi förbereder information till publiken och våra anställda, säger hon.

Helene Axelsson-Sahlin understryker att ettan och barnkanalen sänds som vanligt medan SVT 2, SVT 24, Kunskapskanalen och SVT World riskerar svart ruta.

- Det är väldigt olyckligt om vi inte kan sända. Läget är allvarligt men inte samhällsfarligt än eftersom vi fortfarande får ut nyheter i ettan och på webben, säger hon.

Strejk och släckta tv-skärmar blir en mycket påtaglig påminnelse i varje svenskt hem om de perioder när laddade fackliga strider var ett vanligt inslag i samhället. En tid som verkar avlägsen, men som enligt historiker kan komma tillbaka.

- Fram till början av 1930-talet var Sverige ett väldigt konfliktbenäget land. Vi hade oerhört många och hårda fackliga konflikter, till exempel storstrejken 1909, säger Lars Ilshammar, chef för Arbetar- rörelsens arkiv.

- Sedan kom Saltsjöbadsavtalet 1938. Det var en brytpunkt, då valde parterna att lägga konfliktvapnet åt sidan. Den svenska modellen blev att lösa problem vid förhandlingsbordet.

- Den idén var rätt intakt fram till radikalismen på 1960- och 70-talen. Då kom en våg av vilda strejker och andra konflikter. Som ebbat ut i dag när vi har extremt få konflikter, säger han.

Lars Ilshammar säger att både ekonomiska kriser och införandet av ny teknik kan utlösa spänningar på arbetsmarknaden. Även om fackliga organisationer i dag är "ideologiskt tillbakapressade" kan kampandan komma tillbaka, anser han.

- Det finns en falsk föreställning om att vi lever i en ny tidsålder där konflikten mellan kapital och arbete samt begrepp som arbetarklass är föråldrade. Det tror jag inte på. Också 1938 trodde man att strejker var omoderna, säger Lars Ilshammar.

Under tiden fortsätter fack och arbets-givare på kollisionskurs - något som kan leda till att det i stället för Claes Elfsberg och Aktuellt blir en helt svart tv-ruta. Men nattmangling och maratonsamtal i sista stund - fram till klockan 16 på onsdagen - kanske löser problemet som så ofta förr.

- Som det ser ut nu vill ingen av parterna ge med sig. Men ju närmare man kommer det dramatiska klockslaget desto mer kommer parterna till insikt om att konflikt kan vara ett värre scenario än kompromiss, säger Bo Hallberg på Unionen.

- Medlarnas uppdrag är att se till att det finns en landningsbana som är ett bättre alternativ än konflikt, säger han.