Stockholmsregionen växer så det knakar. Foto: Jan E Carlsson
Stockholmsregionen växer så det knakar. Foto: Jan E Carlsson

Tusentals flyttlass går till Stockholm

Publicerad
Uppdaterad
Stockholmsregionen växer så det knakar.
Rekordmånga flyttar in, folkökningen var 40 000 förra året - rika i innerstaden, fattiga i utkanterna.
- Var man hamnar beror på ekonomin, boendesegregationen ökar, säger docent Elisabeth Lilja som studerar hur de sociala skillnaderna ökar mellan olika stadsdelar.
Babyboomen för 20 år sedan, expansiv ekonomi och attraktiva utbildningar - allt detta medverkar till befolkningsexplosionen i Stockholm med omnejd. I dag bor mer än två miljoner människor i Stockholms län, 56 procent av dem infödda, enligt Svenska Dagbladets kartläggning av tillväxten i huvudstadsregionen.
Enligt prognosen kommer länet att ha 2,5 miljoner invånare 2030.
Inflyttarna kommer främst från Skåne, Uppsala och Västra Götaland. Upplands län och Gotland bidrar med de flesta nya stockholmarna i förhållande till länens folkmängd, skriver SvD.
Samtidigt söker sig en allt större del av invandrarna till Stockholm - så snart de kan lämna de orter där de placerades från början.
Majoriteten av inflyttarna är i åldrarna 20-25 år, något fler kvinnor än män.
- Under de senaste 10-20 åren har Stockholm haft en markant investerings­fördel jämfört med andra orter. Det gäller sektorer som IT, bank, finans, försäkring. Stockholm har blivit en internationell handelsstad, inte minst i fastighets­branschen, pengar kommer utifrån, säger Håkan Forsell, urbanhistoriker, till Expressen.
- Mellanstora städer är de verkliga förlorarna under samma period. De har förlorat industrier och arbetstillfällen. Och även de av dem som styrt om till högskolor lever på den nuvarande stora generationen som söker utbildning.
- Tidigare, under välfärdsstaten på 1960- och 70-talen, var Stockholm inte prioriterat. Då hade vi en nationell ekonomi som sysslade med fördelning. Folk kunde flytta mellan industriorter som Västerås och Örebro, medan landsbygden och storstäderna led, säger Håkan Forsell som är verksam vid Centrum för urbana och regionala studier.
Det är inte första gången Stockholmsregionen växer snabbt. Också runt förra sekelskiftet, åren kring 1900, flyttade massor av svenskar till huvudstaden på grund av industrialiseringen. Mellan 1860 och 1910 tredubblades befolkningen, 1910 var 58 procent av invånarna inflyttade, skriver SvD.
Senare under 1900-talet var det den stora tjänste­sektorn, inte industrierna, som drog till sig människor från resten av landet.
- Inflyttningen till Stockholm ökade konstant från 1880-talet till början 1970-talet. Då, under "gröna vågen", flyttade många ut från storstaden. Vid samma tid flyttade många invandrare tillbaka till Finland, säger Anders Gullberg, chef för Stockholmsforskningen vid Stockholms stadsmuseum.
- Sedan mitten av 1970-talet växer Stockholm på nytt. Både de som har det allra bäst ställt och de som har det allra sämst söker sig till Stockholm. Inkomstskillnaderna ökar kraftigt. Höginkomsttagare och företag behöver också folk som ger service.
- Ökningen kommer att fortsätta länge om vi inte får en kraftig lågkonjunktur. Problemet är i första hand bostäder, det byggs för lite, säger han.
Anders Gullberg påpekar att folkökningen i kombination med bostadsbristen har lett till ett trendbrott: för första gången sedan 1900-talets början bor stockholmarna trängre och trängre, bostads­ytan per person minskar.
Forskare som studerar Stockholm understryker att det hårda inflyttningstrycket i kombination med bostadsbristen - och med att det byggs allt färre hyreslägenheter - skapar stor segregation, åtskillnad, i boendet. Låginkomsttagare försvinner från innerstaden, boendet blir allt mer ekonomiskt och socialt skiktat.
- Det är generellt positivt med inflyttning till Stockholm. Det innebär att staden utvecklas, det betyder att det finns jobb och möjlighet för folk att leva här. Det är särskilt många kvinnor som lämnar landsbygden och småstäder, unga kvinnor har stor benägenhet att flytta för utbildning, säger Elisabeth Lilja, docent i sociologi vid Stockholms universitet.
- Samtidigt ökar boendesegregationen. Skillnaderna i livsvillkor mellan olika delar av staden ökar. Det är skarpare sociala och rumsliga skillnader, man bor inte lika socialt blandat som tidigare.
- I dag är stadsdelarna homogena. Mellan 1995 och 2005 halverades andelen låginkomsttagare i innerstaden, i dag bor där nästan bara medel- och överklass. Det är en dramatisk förändring, säger hon.
Elisabeth Lilja, som skrivit boken "Den segregerade staden", påpekar att Stockholm är en del av globaliseringen, en av de städer som växer. Bland inflyttarna finns dels "specialister som krävs för att sköta den globala ekonomin", dels "folk inom servicejobb".
De förstnämnda hamnar i regel innanför tullarna, de andra - bland dem många invandrare - bosätter sig i mer eller mindre avlägsna förorter och i grannkommunerna.
Samtidigt utjämnas skillnaderna i Stockholms innerstad där det inte längre finns några fattigkvarter. Elisabeth Lilja påpekar att till exempel ett område i Vasastan, som hon har studerat, har "gått om" delar av Östermalm.
Håkan Forsell anser att beslutsfattarna borde agera mera beslutsamt för att motverka segregationen, för att motverka de stora socioekonomiska skillnaderna. De kan till exempel styra investeringar och nytetableringar till ytterområdena, de kan dra nya gränser och behandla hela regionen som en enda stad "så att alla bor i Stockholm".
- Jag är varm anhängare av "learning city"-rörelsen där grupper med olika kompetens samarbetar för att lösa miljöfrågor och andra problem. Där är vissa asiatiska städer som Peking föregångare, säger Håkan Forsell.
- Synd att Stockholm inte prövar det. Man måste våga titta ut, lära av andra, inte bara vara drivmotor för Sverige. Stockholm är inte bäst på allt, säger han.
Folkökningen i regionen visar inga tecken på att avmattas, även om forskarna säger att det blir en naturlig minskning när de stora årskullarna från början av 1990-talet om några år följs av mindre årskullar som söker utbildning och jobb.
Tätorten Stockholm ökade med 120 000 invånare under de senaste fem åren, tre gånger så mycket som under den före­gående femårsperioden, enligt Statistiska centralbyrån. Stockholm är landets största tätort med 1,4 miljoner invånare.
Men det finns också faktorer som får folk att flytta ut. Flyttströmmar går i båda riktningarna. Bostadsbrist och de höga boendekostnader gör att människor söker sig till bra jobb som erbjuds i mindre städer. Det finns också ett underskott på högskoleplatser i Stockholm, så många ungdomar flyttar ut för att studera på annat håll.
Docent Rebecka Lennartsson vid Stockholms stadsmuseum har studerat mass­inflyttningens avigsidor. Hon har bland annat forskat om den omfattande prostitutionen i Stockholm i slutet av 1800-talet när många unga nyinflyttade kvinnor hamnade i sexhandeln.
- Jag ser vissa paralleller mellan då och nu. Slutet av 1800-talet präglades av urbanisering och föreställningar om en bättre värld. Den gången var det unga kvinnor från landsorten som blev prostituerade, i dag kommer de från Östeuropa och utomeuropeiska länder, säger Rebecka Lennartsson.
- Staden har alltid lockat och dragit till sig människor som hoppas på det goda livet. Där det finns drömmar och ambitioner finns det människor att utnyttja, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag