Insekter finns redan på menyn i fyra av fem länder i världen. I Asien, Afrika och Sydamerika höjer få på ögonbrynen över att man tuggar i sig myror och gräshoppor. Foto: Kenneth KeiferInsekter finns redan på menyn i fyra av fem länder i världen. I Asien, Afrika och Sydamerika höjer få på ögonbrynen över att man tuggar i sig myror och gräshoppor. Foto: Kenneth Keifer
Insekter finns redan på menyn i fyra av fem länder i världen. I Asien, Afrika och Sydamerika höjer få på ögonbrynen över att man tuggar i sig myror och gräshoppor.  Foto: Kenneth Keifer
Proteinrikt. Torkade larver innehåller 53 procent protein, 15 procent fett och 17 procent kolhydrater, uppger Svenska Yle.fi. Foto: ColourboxProteinrikt. Torkade larver innehåller 53 procent protein, 15 procent fett och 17 procent kolhydrater, uppger Svenska Yle.fi. Foto: Colourbox
Proteinrikt. Torkade larver innehåller 53 procent protein, 15 procent fett och 17 procent kolhydrater, uppger Svenska Yle.fi. Foto: Colourbox
Karin Sörbring testar soppa på gräshoppor. Foto: Expressen TV SkärmavbildKarin Sörbring testar soppa på gräshoppor. Foto: Expressen TV Skärmavbild

Karin Sörbring testar soppa på gräshoppor.

 Foto: Expressen TV Skärmavbild
Fredagsmys? En av kocken Roberto Flores assistenter tillreder larv-tacos. Foto: Karin SörbringFredagsmys? En av kocken Roberto Flores assistenter tillreder larv-tacos. Foto: Karin Sörbring

Fredagsmys? En av kocken Roberto Flores assistenter tillreder larv-tacos.

 Foto: Karin Sörbring

Trenden som ska
råda bot på matslarvet

Publicerad

BRYSSEL. "Äta myror?", frågar Mowgli sin vän Baloo och rynkar på näsan.

"Ha ha. De är världens käk, kittlar dödsskönt i kistan", svarar björnen.

Expressens reporter åker på Djungelboken-manér till Europaparlamentet för att smaka insekter och lära sig mer om "novel foods", maten som ska rädda klimatet och förse jordens växande befolkning med protein.

Butlers med silverbrickor i händerna sträcker fram assietter med marinerade myror, larvtacos och gräshoppssoppa.

Att säga att det ser aptitligt ut vore lögn.

– Du kan inte ana hur krångligt det var att få tillåtelse att låta kocken Roberto Flore från "Nordic Food Lab" och forskaren Afton Halloran från Greeinsect komma hit till Europaparlamentet och laga mat! säger Isabelle Zerrouk, pressamordnare för seminariet "Vad ska vi äta år 2025?".

Enligt reglerna får endast storköksföretaget Sodexho servera mat här - och nu ska en extern leverantör inte bara ta med nya slags livsmedel in i hjärtat av den europeiska politiken, det behövs även knivar för att tillaga och servera rätterna.

– Det tog månader att få alla säkerhets- och hygienintyg, fortsätter Zerrouk.

Jag tittar ner på skeden där åtta myror är upphällda och tar ett djupt andetag.

– De är marinerade i citron, vilket verkligen förhöjer smaken, säger kocken.

Så stoppar jag tuggan i munnen, låter de blöta, citrusindränkta myrkropparna åka runt i gommen och sväljer krampaktigt. Den påstådda krispigheten märks inget av: i bästa fall påminner myrorna om blöta groddar med sladdriga utskott.

– Det här är framtidens mat. Insekter innehåller massor av protein. Till skillnad från kor, grisar och kycklingar som vi européer ofta äter trivs insekterna utmärkt i mörka och trånga utrymmen. Och det krävs inte alls lika mycket energi för att producera sådana här livsmedel. Det här är klimatvänlig och etisk mat, säger Roberto Flore och visar bilder på hur man dissekerar insekter.

 

Nästa anrättning är tacos med bi-larver. Det visar sig vara en grå sörja mellan två nachochips. Tack och lov är det lök i som ger lite annan smak, men det är med nöd och näppe som jag klarar av att svälja.

Än värre blir det när servitörerna kommer ut med en soppa gjord på gräshoppor och syrsor. Någon säger optimistiskt att syrskropparna smakar som bönor, men jag känner bara en oformlig massa som fastnar på tungan och som får mig att vilja kräkas.

Nu är jag den första att medge att jag som svensk är bortskämd med god och näringsrik mat (jag är till och med så pickig att jag inte äter halvfabrikat som mamma Scans köttbullar). Att det finns vittnesmål om fångar i Nordkorea som överlevt tack vare att de fått i sig insekter ger perspektiv.

 

Vad vi äter och hur vi uppfattar maten är förstås kulturellt betingat. Omvärlden häpnar över att vi svenskar kalasar på kräftor, som ju är asätare, medan det i exempelvis Thailand finns insektsodlingar där kokt syrsa betraktas som en delikatess.

Men om det för oss nordbor än så länge ter sig avlägset att äta insekter så finns det många andra nyheter inom "novel foods" - nya livsmedel - som EU denna månad röstar igenom en ny reviderad lagstiftning kring.

 

Statsinspektör Zofia Kurowska, som arbetar med livsmedelskontroll på Livsmedelsverket, kan ämnet på sina fem fingrar. Hon berättar om ett svenskt exempel på "novel foods": Ett företag i Ängelholm har ansökt om godkännande av en metod som D-vitaminberikar genom att man UV-strålar det färdigbakade brödet. D-vitamin behövs bland annat för immunförsvaret och vi nordbor har svårt att få i oss tillräckligt av D-vitamin som kroppen bildar naturligt när vi är i solljus.

– Och på Irland har ett företag ansökt om att få UV-behandla champinjoner, som odlas industriellt i mörker och därför innehåller mycket lite D-vitamin jämfört med vildväxande svamp, säger Kurowska.

 

Ett annat livsmedel som väntas bli stort i framtiden är mikroalger. Mikroalgolja, som liknar fiskleverolja och innehåller nyttiga omega-3-syror, kan odlas i stora tankar på land.

– Det här är jätteintressant, för det skulle innebära att människor kan få i sig viktiga näringsämnen som vi vanligtvis får från fisk, utan att behöva fiska ut krillen ur haven. Det är en stor miljömässig fördel, förklarar statsinspektören.

Livsmedelsverkets expert berättar även om något som låter smått futuristiskt: ett tuggummi som inte klistrar. En molekyl tillsätts så att tuggummit inte blir vidhäftande. Tack vare det kan utspottade tuggummin lätt sopas upp från gator och de fastnar heller inte under skolbänkar.

 

Men det är förstås inte bara för sakens skull som EU är skeptiskt och vill skynda långsamt när det gäller nya livsmedel.

1997 satte unionen upp hårda regler kring "novel foods". Detta för att undvika att katastrofer som galna ko-sjukan skulle inträffa igen. Kreatursjukdomen som djuren fick av att matas med foder som innehöll kadavermjöl ledde inte bara till masslakt av djur: 204 människor dog också i den mänskliga formen av viruset som man kan få av att äta smittade köttprodukter.

Sedan dess gäller försiktighetsprincipen i EU.

Frågar du Jorge Rueda Sousa från Mexikos ambassad i Bryssel så är unionen alltför stelbent.

– Vi har i Mexiko en lång tradition av att äta maskar som ett slags toppning på mat. Dessa maskar torkas och förhöjer smaken på en rad rätter. Det handlar om livsmedel som vi ätit i många år och det finns inga som helst hälsorisker med dem. Men det är väldigt dyrt för länder utanför EU att ta fram all bevisning som krävs innan vi tillåts exportera till er, säger ambassadtjänstemannen.

 

Syftet med "novel foods" är förstås att konsumenterna lättare ska kunna göra hälsosamma och klimatsmarta matval, enas forskarna, matproducenterna och konsumentorganisationerna som deltar i panelsamtalen om.

Statsinspektör Zofia Kurowska menar att det ändå finns skäl att ha restriktioner kring nya populära produkter som chiafrön.

– Det tar helt enkelt tid att utvärdera nya livsmedels effekter på vår hälsa. Vår uppgift är att se till att konsumenten får säker mat, säger hon.

Och när det gäller insekter ska den som är allergisk mot kräftor vara försiktig. Mycket pekar nämligen på att du som är känslig för kräftor även kan reagera på insekter.

 

Reglerna är sådana att producenterna även efter den reviderade lagen om "novel foods" röstas igenom i EU i oktober tydligt måste märka upp vad maten innehåller och det behövs av säkerhetsskäl begränsningar för hur mycket av de nya livsmedlen som får finnas i maten.

Men hur kommer de nya livsmedlen att tas emot av konsumenterna? Tja, kladdfria tuggummin och mikroalgolja smakar jag gärna. Men kockarna lär få kämpa rätt friskt med att utveckla insektsrätterna innan konsumenterna här i väst uppskattar dem.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag