Terroristattackerna i New York den 11 september 2001 tog USA med total överraskning. Presidenten, underrättelsetjänsten, militären - alla var helt oförberedda. USA:s maktcentra var helt lamslagna under några kritiska timmar.
För att lugna den chockade nationen var president George W Bush tvungen att göra tre saker.
Först och främst måste han få folket att tro att han visste vad han gjorde.Sedan måste han göra något som verkade beslutsamt.
Och för det tredje måste han få underrättelse- och säkerhetstjänsterna att samla sig så att de kunde tala om vilka hot som faktiskt fanns och vad han borde göra åt dem.
I dag, nio år senare, har vi facit. Vi ser att resultatet blev två större krig, i Irak och Afghanistan, och en enorm antiterroristapparat, till stora delar privatiserad, som sätter sin prägel också på vardagslivet i USA.
Resultatet blev också att ingen storskalig terroristattack har riktats mot USA på hemmaplan efteral-Qaidas dåd för nio år sedan.

Tidningen Washington Post gjorde i somras ett nytt viktigt avslöjande, den senaste av den ansedda publikationens många insatser för den amerikanska demokratin.I artikelserien "Top Secret America" granskadetidningen omfattningen av den hemliga terroristbekämpingen - och komfram till sensationellaresultat:
Sammanlagt 1 271 regeringsorgan och 1 931 privata företag arbetar med terroristbekämpning, inrikes säkerhet och underrättelseverksamhet på 10 000 platser runt om i USA.
Cirka 854 000 människor är engagerade i verksamheten och har tillgång till topphemligt material, till de allra mest hemligstämplade uppgifterna.
I Washington har 33 byggnader för topphemligt underrättelsearbete byggts eller är under uppförande sedan september 2001. Tillsammans upptar de 1,6 miljoner kvadratmeter golvyta,tre gånger så mycket som försvars-högkvarteret Pentagon.
Många säkerhetsorgan gör samma jobb vilket leder till slöseri. Så ägnar till exempel sig 51 organ åt att spåra pengaflödet till och från terroristgrupper.
Analytiker producerar varje år 50 000 underrättelserapporter, baserade på dokument och samtal som utrikes och inrikes spioner levererar. Det är så många rapporter att en stor del rutinmässigt ignoreras.
USA:s officiella budget för underrättelsetjänst är cirka 500 miljarder kronor, mer än 20 gånger högre än den var före september 2001. Men en heldel militär aktivitet och inrikes antiterroristverksamhet ingår inte i den summan.
"Varje dag över hela USA slussas 854 000 statstjänstemän, militärer och privatanställda med tillstånd att ta del av topphemligt material in i kontor som skyddas av elektromagnetiska lås, avancerade kameror och armerade väggar som avlyssningsutrustning inte kan penetrerera", skriver Washington Post.
Tidningen beskriver i siffror denexplosionsartade utvecklingen efter 11 september. Pentagons byrå för försvarsunderrättelser har ökat från 7 500 anställda 2002 till 16 500 i dag. Nationella säkerhetsbyrån, som har hand om elektronisk avlyssning, har fördubblat sin budget. Federala polisens FBI har ökat antalet antiterroriststyrkor från 35 till 106.

Nio dagar efter terroristattackerna 2001 godkände kongressen en extrabudget på nära 300 miljarder kronor för att öka säkerheten. Samtidigt bildades 20 nya säkerhetsorgan före året slut, bland dem det viktiga Departementet för inrikes säkerhet. Därefter har det tillkommit 20-30 nya organ om året, sammanlagt 263 nya efter 2001. Och deras budget ökar med hundratals miljarder varje år.
"Varje nytt organ kräver mer folk och dessa kräver mer administrativt ochlogistiskt stöd: telefonister, sekreterare, arkivarier, snickare, byggnadsarbetare, luftkonditioneringstekniker och även vaktmästare godkända för topphemligt arbete", skriver tidningen.
- Jag kommer inte att leva tillräckligt länge för att bli informerad om allt,säger en av de högsta tjänstemännen på försvarsdepartementet, en så kalladsuper-användare som förväntas ta del av all väsentlig information, tillWashington Post.
Nationens högsta ledare är medvetna om problemen, även om de inte vill erkänna att situationen har blivit ohanterlig.
- Det har vuxit så mycket sedan 9/11 att det är en utmaning att ha koll på det, inte bara för CIA, utan också för försvarsministern, säger försvarsminister Robert Gates till tidningen.
- Nio år efter 11 september är det vettigt att ta en titt på det här och säga: 'Okej, vi har byggt upp en enorm kapacitet, men har vi mer än vi behöver', säger Gates.

Tidningen avslöjar också att en stor del av antiterrorapparaten är privatiserad. Det handlar om 265 000 som jobbar för privata entreprenörer- av de totalt 864 000 involverade i verksamheten. Mer än 500 nya säkerhetsföretag har startat efter 2001 och de gör tillsammans med de övriga 1 400 i branschen stora pengar. Just på det här området råder högkonjunktur till skillnad fråni de flesta andra sektorer i USA.
De flesta privatanställda jobbar åt CIA, underrättelsetjänsten som verkar över hela världen.
"Privata entreprenörer som arbetar för CIA har rekryterat spioner i Irak, betalat mutor i Afghanistan och skyddat CIA-chefer på besök i världens huvudstäder. De har rövat bort misstänkta extremister på gatan i Italien, förhört fångar som suttit i hemliga fängelser och bevakat avhoppare som gömmer sig i Washingtons förstäder", skriver tidningen.
Just att man lägger ut krigsinsatser i Irak och Afghanistan på privata företag har länge väckt stark kritik i USA.
al-Qaidas ledare Usama bin-Ladin. Foto: All over press CIA har lovat att trappa ned på antalet privata entreprenörer, men såväl CIA som andra organ är fortfarande helt beroende av deras tekniska specialkunskaper på områden som avlyssning och övervakning.
- Vi har varit beroende för länge av entreprenörer som gör det operativa jobbet. Men att ersätta dem går inte på en dag. Man måste bygga upp den expertisen över tid, säger CIA-chefen Leon Panetta.
Panetta medger att det är ett problem att anlita företag som främstär ansvariga inför sina aktieägare när det gäller verksamhet som rör landets säkerhet.

Liberala krafter kritiserar den enorma säkerhetsapparaten som de ser som ett hot mot demokratin i USA. Andra anser att den stora satsningen är ineffektiv och inte uppnår önskat syfte.
Under rubriken "USA är besatt avterrorism" skriver försvarsanalytikern George Friedman på underrättelseföretaget Stratfor:
"Terroristhotet kan inte vara det enda som ståri fokus för USA. Tretusenmänniskor dogi 11 september-attacken. Det är en tragedi, men i en nation på över 300 miljoner kan inte 3 000 dödsfall få styra hela den nationella strategin. Man måste inse att terroristattacker inte alltid kan blockeras, att terroristattacker kommer att ske och att världens enda globala makt inte kan vara fånge under detta enda hot."
New York Times stjärnkolumnist Thomas Friedman är inne på ungefär samma linje i sin senaste krönika.
"Vi måste fokusera på saker som vi kan kontrollera. Till att börja med måste vi lära oss att leva med merosäkerhet. Terrorism är förskräcklig, men ännu inte ett existentiellt hot", skriver han och fortsätter:
"Vi kan inte låta vår respons vara att stänga vårt öppnasamhälle eller slita sönder oss själva i självförebråelser. Liksom israeler och britter bör vi lära oss att vara på vår vakt, lära oss av våra misstag, men också lära oss att begrava våra döda och gå vidare."

Källor: Washington Post, New York Times, AP, Stratfor.