Låter rätt tråkigt och jobbigt, det där med ramadan. Ingen mat, ingen dricka, ingen rök och inget sex - men för en muslim är det en gudomlig tid i skapelsens anda.
Men det där tråkiga gäller bara när solen är uppe. Fastan hålls från soluppgång till solnedgång. När mörkret faller startar måltiderna, umgänget ökar, familjer, nära och kära träffas. De ber tillsammans och kanske det noblaste av allt: Ramadan anser att det är en gåva att få ge bort 2,5 procent av det totala värdet av ens tillgångar.
För det ska en rättstrogen muslim också göra under ramadan.
- Ramadan är till för att föra oss närmare Gud, säger Helena Benaouda som är ordförande i Sveriges muslimska råd.
Ramadan inträffar vid nymåne i den nionde månaden i den islamiska kalendern. När månens skära syns över himlen inleds fastan och återhållsamheten. Från gryning till skymning gäller reglerna Gud skapat. Ramadan varar i 29-30 dagar.
Men hur definieras högtiden?
- Det kan vara jobbigt rent fysiskt eftersom man till en början kan bli trött och grinig. Men det är samtidigt en festlig högtid. Man träffas mycket mera. Släkt och vänner umgås och delar glädje med varandra, man ber böner tillsammans. Det är en tid för omtänksamhet och eftertanke om livet och ens tillvaro här på jorden, säger Helena Benaouda.
Fastan ska påminna muslimer om hur beroende vi människor är av Gud. Fastan ska ge ödmjukhet och ge muslimer förståelse hur det är att vara utan mat en hel dag.
Därför är också "zakat" en viktig del i Ramadan. Zakat betyder kort och gott att man ska ge bort 2,5 procent av alla sina tillgångar till fattiga och tärda medmänniskor.
- En god muslim gör detta, säger Helena.
Att vara utan mat och dryck under en sådan lång tid under dagarna kan få konsekvenser. Därför gäller inte fastan för barn, inte heller för sjuka människor eller de som är på resa.
Men för dem som är friska och vuxna är detta högtiden som verkligen för muslimer samman över hela världen. Här i Sverige samlas alla muslimer i moskéerna runt om i vårt land för bönestunder alla kvällar efter solnedgången. De ber tillsammans i en timme, en och en halv.
Allt i profeten Muhammeds anda. Det var han som för snart 1 400 år sedan fick uppenbarelser från Gud vid denna tidpunkt. Detta finns återgivet i Koranen. Så just i dag gör muslimer samma sak som en gång Muhammed: man kommer närmare Gud.
Under högtiden ska också frid råda. Det hävdar i varje fall de lärde. Men här finns det undantag. Gott om sådana.
Islamisk tro och tradition föreskriver att man ska lägga ned vapnen under just denna månad. Men många muslimer gör precis tvärtom och hävdar att ramadan är förnämsta tiden att kämpa för rättvisa. Under ramadan anses det på många håll extra värdefullt att dö som martyr. Profeten själv vann några av sina militära segrar under ramadan. Däribland erövringen av Mecka. Syrien och Egypten kallar till och med oktoberkriget mot Israel 1973 för ramadankriget. I kriget mellan Iran och Irak 1980-1988 hölls heller inte någon vapenvila under ramadan.
Högtiden är speciell, inte minst här i Sverige och i de övriga nordliga länderna på våra breddgrader. Orsak: Dagarna är så långa. Fastan gäller från soluppgång till solnedgång och här uppe i norr blir det således väldigt många timmar i avhållsamhet.
Jobbigt värre naturligtvis. En fråga man ställer sig är hur detta drabbar barnen och deras skolgång.
- Det är ingen fara alls. Vi serverar maten som vanligt här under ramadan, säger Ismail Abu Helal, som är rektor på Växjö islamiska skola.
På skolan finns i dag 100 elever. Från dagis till årskurs sex.
- Om barnen i vår skola ska fasta måste de ha med sig ett intyg från sina föräldrar på att det är OK att de deltar i fastan. Men det är det inte många som gör. Men samtidigt vill ju barnen göra som sina föräldrar. Ramadan är på så sätt en spännande tid för ett barn. Jag minns själv när jag var liten hur besviken jag var när mina föräldrar inte hade väckt mig mitt i natten när de höll sina måltider. Man ska komma ihåg att detta är en högtid med massor med traditioner. Det serveras speciella rätter mycket sent på kvällen eller till och med mitt i natten. För ett barn är ju detta så klart spännande, säger rektor Ismail Abu Helal.
Speciell mat, jodå, visst är det så. Den dominerade huvudingrediensen är nog ändå lamm. De senaste åren i Sverige har det varit brist på lamm under ramadan. Så också i år. Svensk handel har faktiskt på flera plan inte riktigt varit på tårna när det gäller att "hänga på" högtiden ramadan. Det har blivit bättre med åren, men det kan utvecklas mycket, mycket mer, anser Meta Troell på Svensk Handel. Meta Troell är expert på mångkulturella omvärldsfrågor på Svensk Handel.
- Svenska köpmän har inte riktigt förstått det här med ramadan. De har resonerat felaktigt och i princip sagt: 'De äter ju inte ens'. Det stämmer inte alls. Det är ju ett kalasande utan like under denna månad. Det är bara det att det sker efter solnedgången. Man bjuder hem vänner och bekanta, man umgås mera. Då vill man bjuda på något gott, man köper nya saker till sitt hem för man vill att det ska se fint ut, säger Meta Troell.
- Men framförallt ger man presenter och nya kläder till sina barn som man också vill ska vara fina.
Dagligvaruhandeln börjar få upp ögonen för ramadan. Men det kan bli bättre. Ett problem är att ramadan inte alltid inträffar på samma datum.
Handlarna är väldigt förtjustai statistik och siffror.
Därför blir det svårt att mäta utfallet på ramadans inverkan på handeln från föregående år.
- Jag tror dock att detta är ett icke-problem om, låt mig säga, tio år. Förra året pratade jag med en handlare som hade skickat en medarbetare till Holland under ramadan för att se hur de gjorde där. Han bestämde sig för att sätta upp ett speciellt bord i sin butik till ramadan. Jag tror att det föll väl ut, säger Meta Troell och fortsätter:
- Det är ju inte så att alla våra mataffärer ska sätta upp stora skyltar där det står ramadan. Men jag tror att de kommer att ha bättre koll framöver på att man kanske ska ha mera dadlar, bulgar, lamm och annat som hör ramadans matkultur till.
Ramadan följs sedan av den stora festhögtiden eid-al-fitr, som är fastebrytandets högtid.
Enligt en utredning gjord av Svensk Handel ökar muslimer sina matinköp kraftigt under ramadan. I snitt är ökningen 2 610 kronor jämfört med en "vanlig månad". Lägger man därtill utgifterna för tredagarsfesten eid-al-fitr är ökningen hela 6 460 kronor.
Så i dag inleds tiden "fasta på dan - festa på natten".
Den bryts av att man struntar i fastan på dan med tre dagars party!
Citatet
Det är ju ett kalasande utan like under denna månad. Det är bara det att det sker efter solnedgången.